Senaste kommentarerna i forumet

Hej allihopa.

Tack Maran och Sweatpea för era inlägg till mig. Å Maran det är exakt det där jag gissar hade hänt mig om jag hade hund innan min nykterhet. Kanske inte bli omkulldragen då jag har en liten hund men jag hade garanterat tappat kopplet så att hela grannskapet hade fått se mig jaga hunden berusad eller nåt liknande.

Vad skönt att du kan strunta i andras eventuella åsikter om dig. Men å andra sidan har två år gått och du beter sig som vanligt så de har säkert också gått vidare. Så bra att den mörka händelsen lett till något så bra som ett vitt liv ♥️

Sweatpea, tack snälla. Jag ska försöka göra som du tipsar om. Åtminstone i en liten skala som jag klarar av för tillfället. Jag tror dock att jag kommer att ha en bättre ekonomi som ensamstående i framtiden när inget av hushållskassan ska gå till alkohol och diverse böter min man drar på sig. Och jag kommer nog få färre sjukdagar också.

Igår köpte jag två alkoholfria öl. Hahahaha jag insåg nu att ingen av dem är uppdruckna men båda är öppnade. Jag har blivit dålig på att dricka till och med alkoholfria öl ? Det var ett onödigt köp. Bara att inse att kaffe och cola är det jag gillar.

Ska snart packa iväg mig och barnen och åka och bada. Passar på medan solen är så här underbar. Ni kan ju gissa vad min man ska ägna sig åt? Justdet. Sova ruset av sig ?‍♀️ Som han kastar bort sitt liv. Sådär var jag aldrig när jag drack men jag är ju också kvinna och vi lyckas ju till och med i aktivt beroende ta vårt ansvar för barn och hus osv. Hade jag lämnat barnen med min man idag hade de inte ens fått i sin lunch kan jag säga.

Ha en fin dag mina vänner. Vi gör rätt val varje dag ??? för oss och för de vi älskar.

Tack för tips Adde ? Nu har jag ytterligare uppslag a’la ”måste testas”. Snorkling kanske vore riktigt pedagogiskt för mig som har så otäcka fantasier om vad som döljer sig under vattenytan... Att vara ett med elementen och erfara kroppens fantastiska förmåga att leverera den styrka, smidighet, koordination, uthållighet etc som leder till upplevelser... Den äventyrslusten trodde jag att jag hade förlorat för alltid. Men icke. Den väntade bortom den vininducerade liknöjdheten ?

den tunga perioden nu. Och hela min kropp längtar efter återgång till tryggheten i status quo. Det gäller både min självdestruktivitet och mina medberoenden i relationer. Får kämpa hårt för att inte lägga mig i för att dämpa egen ångest. Jag vill ha vila. Jag vill ha sommar.

Men det är bättre. Det är bättre än någonsin förr. Glöm inte det. Glöm inte.

ryser jag av beundran över alla er som har erfarenheten och kan visa hur ni gjort !!!

Forumets urkraft på allra bästa sätt !!!!

Och jag hejar på dig Azalea !!!

för en kul uppdatering Mirabelle G-S !!!
Jag har aldrig åkt vattenskidor men i min ungdom var jag under vattenytan....du vet..."med sjögräs, maneter och fiskar i" :-)) Att dyka eller snorkla är fortfarande skoj eller helt ärligt...numera är det mest snorkling om tillfälle erbjuds ! Att få sväva i vattnet bland spännande, nyfikna, tropiska fiskar är så minnesvärt !! Snacka om att vara ett med naturen !

Det är inte bara alkoholen som orsakar tilt, min vilja är en kameleont.. med beslutsamheten om vit period som kan permanentas så stärks något och en liten stabilitet anas. Får se om det räcker. Det är ju inte alkoholen jag vill undvika. Det är fyllor. Jag lär mig om sambandet.
Tack för viktiga kommentarer!

God morgon!
Jag har börjat jobba igen och som de flesta inom vården, jobbar jag skift. Kom hem vid 22 tiden och efter en stunds nedvarvning för sökte jag sova. Det. Gick väl sådär. Inte ens meditstation fick tankarna att sluta snurra. Idag jobbar jag ett 14 timmars arbetspass, så inatt John Blund får Du göra ditt jobb bättre! ???
Extra hej till Mirabelle G S och Fina Lisa idag ??. Man brukar ju säga att när fan blir gammal blir han religös... Idag är pappa en spillra och beroende av hjälp, av mig. Envis och stolt, vägrar han annan hjälp. Visst är min historia rätt eländig, men jag har haft många fina stunder också. Jag är tacksam för att jag inte blivit mer skadad psykiskt. Jag menar alkoholism kan jag leva frisk ifrån om jag inte dricker. Vi andra generationenskrigsbarn har nog alla lite barndomstrauman. Jag har förlåtit, för han kunde inte bättre. Han har iaf lyckats fostra en stark, oberoende, pålitligt trofast kvinna. Lite defekt då jag sökt mig till skadade män......
Jag är nykter idag och tänker inte plocka bort makens ölburkar, som han passade på att klämma i sig när jag jobbade. När jag tänker efter var hans snarkande en av orsakerna till att jag inte kunde sova. Jag var irriterad på honom ?
önskar er alla en riktigt härlig dag ????☺

Hej, ny medlem här. Har dock halkat in här ibland gånger då baksmällan varit så pass illa att jag seriöst börjat att fundera över vad jag håller på med.
Likaså igår-alltså dagen efter. så fylld av ångest att jag bara ville sova för att slippa känna något. Då gick jag in här och tänkte att nu får det vara nog, jag måste ta tag i mig själv innan det går alldeles för långt. Hände två saker som var jättejobbiga, det ena att jag tog kontakt med en tidigare ”flirt” fast jag absolut inte egentligen vill ha kontakt med denne. Följde med hem osv. Plus en sak till som jag inte vill skriva ut. (Den har jag om möjligt mer ångest över eftersom några kollegor blev inblandade eller hur msn ska säga, inget tokallvarligt men ändå att de vet detta nu då)

Jag har barn hos mig varannan vecka och när de är hos mig dricker jag i princip inte, bara någon enstaka gång om jag har en vän över eller så och det blir aldrig för mkt då heller för den självbevarelsedriften har jag tack och lov (än?)
Jag dricker inte vanligtvis på vardagar heller, eller jo, om det finns alkohol kvar från helgen, då dricker jag upp det, ca 2-3 enheter 1-2 dagar (beroende på hur mkt som finns kvar). Så om jag inte har varit ut och festat på 1-2 månader så dricker jag i princip ingenting under den tiden.
Så långt tycker jag väl nästan inte att jag har jättestort problem (nästan, funderar ibland över varför jag inte kan ha hemma utan att dricka såklart).
Nu till mitt stora problem: när jag festar till det, vilket inte heller är ofta men när det väl blir så blir jag 8 ggr av 10 så full att jag tappar kontrollen- får minnesluckor och känner att jag gjort bort mig, några av mina vänskaper har till och med tagit slut pga att jag har blivit för full och gjort något dumt. De är inga jag saknar jättemycket men ändå, jag skulle ju verkligen aldrig ens tänja tanken att göra likadant i nyktert tillstånd så på så vis är det förskräckligt.
Jag har nog alltid varit sån när jag dricker att jag kan balla ur men att när jag var yngre så var det mer wild and crazy kul men nu vill jag verkligen inte hålla på så här. Har ett respektabelt jobb och även på personalfester tycker jag själv att jag gör bort mig, nu har jag aldrig hört nåt från någon kollega men det är min känsla eftersom jag fått minnesluckor- vad sa jag, dansade jag för flirtigt, utelämnade jag mig med någon jag aldrig pratar med i vanliga fall etc. till och med har jag kört bil onykter. Usch vad jag skäms att ens sätta det på pränt.
jag känner mig själv som en tickande bomb, typ det är en tidsfråga innan jag totalt gör bort mig i fler och fler sammanhang liksom. Än så länge har jag väl inte gjort det tillräckligt många ggr i samma sammanhang att folk börjar lägga ihop pusslet. Lyckats ta mig ur rätt lindrigt. Tror inte mina familjemedlemmar t.ex mor märkt nåt och det skulle kännas så konstigt att berätta att man har problem. Men jag vill verkligen inte fortsätta så här och det känns så himla ensamt att gå runt med det själv...långt inlägg men jag hoppas att någon med erfarenhet och lite igenkänning kan råda med några rader för att dämpa ensamhetskänslorna... samt att jag helt enkelt vill höra om det, i andras ögon låter som det jag befarar- att jag ör på god väg mot alkoholism. Jag väger ofta själv fram och tillbaka och ibland tycker jag att jag har definitivt riskbruk medan ibland efter 1 månads nykterhet tycker att jag verkligen inte har problem eftersom jag oftast inte dricker...

Wow vilken flygande start du fått till med din nykterhet. Riktigt bra jobbat! Hur man gör för att inte få för sig att börja igen vet jag inte ? Jag har ju börjat igen efter flera nyktra perioder ? Den här gången tänker jag annorlunda iofs. Min identitet känns annorlunda på något vis. Jag tänker att jag ÄR en person som inte dricker. Svårt att förklara. Tidigare har jag nog mest fokuserat på att komma underfund med vad som är alkoholism, vad som är missbruk, vad som ör riskbruk, vad som är för mycket och hur stora problem som är för stora problem för att få fortsätta dricka. Och så har jag hållt mig nykter en period medans jag klurar över de frågeställningarna. Den här gången har jag släppt alla sådana funderingar, för jag blir liksom inte ett dugg klokare av dem. Man måste inte vara alkoholiserad, eller enns ägna sig åt ett riskbruk, för att sluta dricka. Vem som helst får välja att vara nykterist. Jag väljer att vara nykterist. Ungefär så. Välkommen till forumet!

Starkt Azalea! Så bra för dig. Det är din tid nu. Jag tror att detta är enda vägen att rädda dig och kanske din man. En stor styrkekram

Bra varning om att testa igen. Funkar ju verkligen inte om man trillar dit och blivit beroende. Förrut skrev jag om att hitta något att ersätta a med. Jag har själv försökt det utan att hitta rätt (chips o dipp var det ett tag, träning en annan osv osv). Testade 12-steg nu och insett att det handlar mer om att lära sig hantera känslor. Har du testat 12-stegsarbete nån gång? Kan verkligen rekommendera att testa, spriten finns ju alltid kvar om det inte funkar för dig :)

Jag är inte ensam, men dricker ensam. Förra svängen här på forumet för ca 1,5 år sedan lovade jag mig själv att aldrig dricka ensam igen, efter en helt nykter period på ca 100 dagar. Det funkade att dricka måttligt och socialt en tid. Men det dröjde inte länge innan jag hade lockat igång ensamdrickandet igen. Så nu är jag här igen. Den här gången tänker jag inte så mycket mer ön att ”nu är jag någon som inte dricker”. Orkar inte med det där inre dividerandet och funderandet kring hur mycket som ör för mycket osv. Det är väldigt svårt att dricka för mycket om man inte dricker alls ? Välkommen till forumet!

Vad märkliga sammanträffanden... Även en av mina föräldrar är därifrån. Stenhård. Totalt opedagogisk. Noll förmåga till inkännande. Anknytningen orkar jag inte gå in på, men den var definitivt dysfunktionell. Jag har gått flera vändor i terapi för att bryta mönstren och se till att mina egna barn inte ”smittas av det sociala arvet”.

Vilken tråkig upplevelse det blev av ditt test. Försök vara extra snäll mot dig själv medans du återhämtar dig. Illa nog att bli så sjuk. Självförebråelser är överflödiga. Så bra att du börjar komma fram till en tanke att hålla fast vid. Det behöver man.

Du är inte Ensam, jag är den som är ensam ;)

Visst är det så sjukt att en sak som för vissa är så liten och oväsentlig - alkoholen, är för oss solen som vi kretsar kring. Hoppas att du och jag, ja alla här finner en ny sol i vårt oändliga universum.

Men visst är det tufft. Jag tar det dag för dag och bestämmer mig varje dag för att inte dricka (än så länge i alla fall).

Ha haha, det var bra! ?

Inga möten idag. Det får ju vara någon måtta! Jag har varit hemma hela dagen utom när jag åkte och hämtade dottern från jobbet, nu på kvällen. Det har varit för svettigt för att göra annat än läsa framför fläkten. Jag läser rätt mycket. Senaste boken läste jag om direkt och skrev upp saker som jag vill komma ihåg i en separat anteckningsbok. Man kan säga att jag studerar. Det gör jag rätt ofta. Den här boken handlade om medberoende. Jag lär mig saker nu, hela tiden. Både från böcker och möten. Att hålla mig nykter är inget problem. Jag har inte tid att slösa bort mitt liv mer på A. ?

Försök hålla kvar den urkraft du fick tag på.
Och jag önskar dig en fin kväll.

Du går i din text från en oerhörd frustration. Söker hjälp, stöttning gång på gång (känner igen mig så mycket) tiden går. Du tar ett nytt andetag. Provar igen, igen och igen...
Sen hittar du ett sätt att överleva för nu! Som du själv sökt och funnit! ❤️ Respekt!
Fortsätt!
Maken köpte en väldigt enkel, billig, liten segelbåt av en äldre kvinna för ungefär tre år sedan. Då vi träffades. (han hade drömt om att segla längen) Långkölad, stabil och väldigt fin⛵ perfekt säger jag ?
Han hade aldrig varit på sjön.. Men det hade jag. Sen barnsben. Aldrig seglat dock.. Han litade på mig ❤️ Feg som jag är har jag inte skaffat en själv. ?Märkligt nog litade jag på att han skulle klara detta galant. vilket han också gjorde. Eller Vi rättare sagt. Såhär i efterhand ser jag min egen förmåga att faktiskt klara detta själv. Som hon den äldre kvinnan som var ute år efter år oavsett väder, ensam i sin segelbåt!
Den kvinnan vill jag vara. Den kvinnan är min förebild

Vilken typ av segelbåt ska du ha?
?⛵???⛵?

Du skriver så bra, och det är så skönt att veta att jag inte är ensam. När jag läste ditt inlägg så "såg" jag liksom ett rosa moln med A-illusionen i som svävar framför mig. Dags att sticka hål på det!

Vi har alla en förmåga att förtränga det dåliga och glorifiera det som varit bra med tiden. Tänk bara på vår barndom! Många minns ständigt soliga sommarlov trots att vi vet att det inte var så.

Vi glömmer, förtränger, nöter sakta bort det obehagliga upplevelserna utav A. Så minns vi de roliga och vackra sidorna utav A. Det är dessutom inte svårt att minnas när man tittar sig runt på uteserveringar, grannar som grillar osv. Så lurar vi oss själva på nytt och vill så gärna leva i illusionen om A. När vi tar första glaset och tappar greppet, påminns vi om varför vi inte ska dricka. Igen. Sen går tiden och vi börjar om i samma cykel. Om vi inte lär oss hitta verktygen för att bryta den cykeln. Illusionen om A som är just bara det - en illusion.

Vill definitivt hellre ha en lite småtrist typ än den falskt glade alkisen. Är mina egna demoner, och frestelser, som spökar. Cykel är en symbol för att komma igång med träning. Har inte förmått mig till det ännu, men vet att jag måste ut och röra på mig snart. Har väldigt goda erfarenhet av träning "förr i tiden". Jobbet blir svårt om jag inte mår lite bättre. Tror inte att jag fixar heltid i det här tillståndet, men har ännu inte nån egentlig plan för hur detta ska lösas.

Stort tack för att du skrev några rader Ensam1984! Man är ju tydligen inte så ensam som man känner sig. Och det blir en helg utan alkohol, det här jag lovat både mig själv och de som tror på mig.

Har hela sommaren suktat efter att dricka och tittat avundsjuk på alla som står med sina glas i händerna glada, utvilade och semesterfina! Har gått omkring och tyckt såååå synd om mig själv. Så jag bestämde mig för att "får alla andra så tänker jag också"! Åkte i förrgår iväg med min sambo till en fin strand och bodde i husvagn en natt. Jag gjorde klart för honom att jag behövde "få detta ur kroppen/huvudet" och han förstod. Det var en härlig kväll med öl på stranden och nattbad. Jag var "kidnappad" av alkoholdjävulen på en gång. Bara försvann och tyckte allt var sååå häääärligt, drack och drack och drack. Tillbringade sedan hela natten kräkandes i en buske bakom husvagnen. Överlevde dagen efter och nu är ångesten helt överdjävlig. Jag lider av återkommande depressioner, har det svårt på jobbet och hög ångest i vanliga fall. Så det är verkligen en kamp nu att överleva dagen. Jag har kämpat med detta i sju år nu och har nog aldrig riktigt accepterat att jag har problem och har aldrig släppt önskan om att dricka. Har försökt anamma tankesättet som så många andra berättar om, att man inte dricker för att man inte vill i stället för att se det som att man inte får eller kan. I dag kom jag på vad som måste bli mitt sätt att se på det. Jag kan inte dricka så därför vill jag inte. Jag kan inte dricka för att jag varje gång dricker för mycket. Jag kan inte dricka för att jag blir sjuk dagen efter. Jag kan inte dricka för att jag redan nykter har för mycket ångest. Jag kan inte dricka för att jag äter antidepp medicin. Därför väljer jag att inte dricka. Jag tänker inte utsätta mig för detta. Alla ni som läser och också har tankar om att "få det ur kroppen", att ge efter, att prova en gång, att det går nog den här gången - gör det inte! Det är inte värt det och jag tror att har man en gång insett att man har problem med alkohol så kommer det alltid att vara det. Jag har kämpat sedan sommaren 2012 och tagit många återfall, lyckats hålla det på hyfsat nivå någon semestervecka eller så, men alltid, alltid, alltid så slutar det på det här viset..... Vet inte hur många gånger jag måste lära min läxa? Nu gäller det bara för mig att överleva kvällen och försöka hitta tillbaks till mitt vanliga nyktra jag.

Ensam1984: Ja vi är båda tänkare, för mig är det en stor del till att jag gillar att dricka. Det blir lugnare i huvudet. För stunden så klart, 10 gånger värre dagen efter. Jag har läst din tråd och fastnade verkligen. Loggar in titt som tätt och ser om du skrivit mer. Vi är lika i ålder och jag känner igen mig i ensamheten du beskriver. Det är lätt att ta till sin bästa vän, när det känns ensamt. Men den bästa vännen är en sjukt dålig kompis. Får en att må sämre och sämre. Grattis till 24 dagar! Du är jätteduktig!

DetGårBättre: Tack för uppmuntran. Faktiskt är det en tanke jag haft, att när jag var liten behövde jag ju inte alkohol för att ha kul eller känna glädje. Det är ju något vi har lagt till på senare år.

Idag är ångesten så jäkla intensiv. Skakar och har ingen aptit. Här extremt svårt att koncentrerar mig på jobbet. Tyvärr är jag den som "basar" på jobbet. Och måste ha koll... Jaja får hoppas att jag inte gjort något heltokigt. Och ångesten måste väl släppa någon gång.
Suget är stort idag. Kaos i huvudet och riktig härlig sommar. Precis som upplagt för att dricka. Men tänker inte ge efter idag heller. Som du skrev DetGårBättre, jag får dricka när jag vill, väljer att inte göra det idag. Hoppas det går bra för dig!

Gud vad stark du är som hänger i Calici, många skulle gett upp. Men du hänger i.

Du skriver att det är synd om din familj då du är så tråkig nu. Men om du frågar dem, tror du att de känner detsamma? Och om det nu skulle vara så, tror du inte att de har översyn med det för att få calici 2.0, pappa och make som fixar det, som kan vara en förebild.

Har du lagt upp någon plan för jobbet? Jag vet ju inte vad du jobbar med, men om de där stressituationerna kommer tänker jag att det är bra om du nu innan redan har en plan för var du ska lägga energin. Du skrev något om en cykel, det kanske kan vara en lösning? Vad vet jag.

All lycka till dig. Nu fixar vi en nykter helg tycker jag :)