Senaste kommentarerna i forumet

Berätta gärna hur medicinen fungerar och OM den fungerar!? Om någon annan har provat den så vill jag gärna veta! Meddela på min tråd ”vit månad” (har inte kläm på detta forum)

Har själv testat ssri och det funkade inte alls. Blev helt knäpp. Och peth-provet är egentligen bara användbart för att påvisa nykterhet, eftersom ”normal” konsumtion beror på person, kultur, etc. Så förklarade iaf min nya läkare för mig efter att jag på begäran bytt vårdcentral. Jag gick från ett skyhögt 4.0 peth till 0.2, en bit kvar alltså, genom att inte dricka alls på några månader. Och det tänker jag fortsätta (inte) göra, för energin och måendet är bättre än på flera år. Jag beundrar alla som klarar av att sluta!

Har nu bestämt att bo hos släkting. Ville höra era infallsvinklar. Och visst är det så, inte gå tillbaka, utan framåt.

Hej. Viktigt att du kan bryta mönster. Jag själv är i startfasen av ett nytt liv. Suget har varit riktigt starkt, nästan så man kämpar mot en demon. Idag 10 dagar. Abstinensen är nog över. Tar en dag i taget. Jag har bestämt mig för att jag är viktig för mig själv och detta är mitt stöd. Lever i en lång relation där jag glömt bort mig själv och hittat på ursäkter och dolt, haft alkoholen som en vän. Nu har jag sagt upp den vänskapen för att bli den jag vill vara. Kämpa!

Att bo kvar och han bor där kommer vara en risk att gå tillbaka och hamna i en svacka! Håller med om att bo hos någon släkting ?

Går det att ta bort kommentarer?

Jag

Tack för dina rader, blev faktiskt lite orolig.
Jaha, det var verkligen synd för alla som ännu inte läst dina trådar. Vårt tragglande och kömpande, en lång tid med K. Hört något från henne? Fint aft höra att du mår bra. Vi hörs, ta vara på dig, kram
//PP

Toppenbra reflektioner och råd.
Ger styrka till många här...
Härligt med din styrka.. har själv haft
stor nytta av dina ord.

Tack!

Kram

John

Hej

Jo det gått mycket bättre nu.
Tror de samtidigt hjälpt att jag beslutat annat med mitt ex.
Jag har hållt mig till under va normen är per vecka och jag känner mer o mer att jag har kontroll.
Visst jag vart full för nån vecka sedan men den ångesten är över, och har inte planer på att få dem igen.

Den här veckan har börjar bra. Inget månd tis men ons två glas ?

Igår tre enheter och ikväll inget.
Jag känner att om jag vill gå it imorgon eller sönd så kan jag ta en eller två glas om jag vill utan att få nån ångest.

Tack för frågan ??

Heja dig kämpa på ge inte upp det är det inte värt andas andas

Det har varit en jobbig dag, denna min 23:e nyktra dag i rad. På min terapi gjorde vi en övning som fick mina ögon att tåras. Jag respekterar inte mig själv och jag ser inte mitt värde eller vilka behov jag har. Det gjorde ont att inse även om vi bara har skrapat på den berömda ytan. Inte konstigt att jag inte tar hand om min kropp, min själ och mitt hjärta. Inte konstigt att jag bedövat mig med alkohol och mediciner. Inte konstigt att jag enbart upplever ett värde när jag hjälper andra.

Då slipper jag hjälpa mig själv.

Jag är trött nu, mentalt trött. Min hjärna jobbade hårt i 45 minuter och jag var tvungen att reda ordning i begreppen och sätta ord på tankar och känslor. Hur ska jag orka det här? Just nu vill jag bara fly genom att dricka ett par glas vin för att få bort känslan och kunna somna utan att behöva tänka. Livrädd för att lägga mig utan att vara trött, att tvingas vara ensam med mina tankar. Så har det varit i 24 år.

Men jag ska inte dricka. Jag har som vanligt tagit min antabus idag och jag är nu inbokad för urinprov på tisdag.

Men jag är trött, så trött.

Hoppas ni andra har en bra fredag!

Trött! Sugen på vin. Sugen på sprit. Sugen på ångest, abstinens, hjärtklappning, bråk..? Nää, jag misstolkade kroppens signaler. Jag ör sugen på mat, vila, närhet, kramar, vänskap, en god bok, soffan. Så det blir tacos och bubbel (ramlösa med olika smaker). Ingen ångest tack.
?
Känna in NUet. Acceptera NUet!

Mina tre:
- mitt barn såklart! ❤️
-mina drastiskt förändrade alkoholvanor. "Klappar mig själv på axeln"
-alla fina, omtänksamma människor som finns runt omkring.

Har förstått att SSRI hjälper många, respekterar verkligen andras val att äta dessa då de känner att de hjälper. ?
Själv har jag tidigare testat att äta SSRI under en längre period med resultatet att jag mådde sämre. Gick omkring som en zombie med en massa jobbiga biverkningar. Trappade ut sakta och hittade tillbaks till mig själv.
Förklarade detta för min nya läkare då hen skrev ut medicinen. Även där upplevde jag att hen inte lyssnade på vad jag sa.
- ta den här medicinen nu så kommer allt ordna sig ska du se!

Kan vara så att jag ljuger för mig själv. Men kan inte förstå om vad. ?
Har varit väldigt öppen och ärlig rörande min alkoholkonsumtion efter de första provsvaren. Fick panik och insåg hur illa det var ställt. Har tyckt att det varit bra att lämna prover då jag kunnat följa och se tydligt en positiv förändring.

Vill bena i de andra bitarna, så jag kan hitta ett bättre, sundare sätt att hantera stressen, tröttheten, ångesten osv.
Vill starta den där långa resan och skapa/hitta nya spår eller vanor som du skriver.

Tack för fina tips och bra råd ❤️

Var modig och prova! Fortsätt också att skriva på din tråd. Det är jättelärorikt att gå tillbaka och se vad man skriver, oavsett hur det känns och oavsett hur det går. Jag lovar att jag kommer att läsa det du skrivit! Jag är med dig. Det kommer att bli en spännande och lärorik resa för dig, det här.

Du är väldigt snäll mot dig själv när du säger att du behöver stöd och uppmuntran. Att få tröst och stöd är oerhört viktigt när man ska göra nåt som känns svårt.

Jag tror på dig och önskar dig en fin dag.

Tack för att du tog dig tid att svara. Behöver verkligen stöd och lite uppmuntran.

Och nej så abstinent som du beskriver blir jag inte men nog kan jag bli skakig, svettig, få ångest och ha något förhöjd puls. Det är dock längesen jag hade en helnykter dag så vet inte med säkerhet.

Halloj, Katarinakattis!
Är det så illa att du blir abstinent när du slutar dricka?? Alltså farligt abstinent, med puls över 100, illröd i ansiktet , kastanjetthänder och ångesten från helvetet??

Om inte; Sug är nåt som kommer och går när du bryter vanan att hälla i dig alkohol. Bara ett sunt tecken på att du varit på fel väg ett tag. En väg som leder till sämre mående, förluster och knäckt självrespekt.

Det var kanonbra att du slutar dricka nu. Bestäm dig en dag i taget. En dag utan alkohol är ju ingenting jämfört med alla dagar du haft med alkohol.
När jag bestämde mig, så hade jag också vin i kylen kvar. Mest för att ha för att kolla hur sugen jag egentligen var, och dessutom anser jag att folk som har makten över alkoholen visst kan ha en skvätt vin i kylen. Hade jag druckit ur den under mina nyktra veckor, så hade jag fått inse att alkoholdjävfulen var starkare än jag.

Mitt råd är; Tror du att du tar hem matchen, så kan väl vinet ligga där och bli vinäger. Så gick det med min halva flaska rose. Och då hällde jag ut vinägern helt enkelt. Tror du däremot att Alkoholdjävfulen har dig i ett riktigt brottargrepp, så gör dig av med alkoholen bums. Skulle du bli abstinent ska du ha vård hos beroendevården, inte fortsätta dricka. Låter det klokt, tycker du??

Välkommen till en ny möjlighet i ditt liv! Det har väckts en mycket klok och bra idé hos dig. Jag önskar dig en fin dag och att du känner att du kan ta hand om dig på bästa vis. Känns det svårt så finns det många i din situation här på forumet. Du är inte ensam och det verkar dags för dig att tacka nej till dans när alkoholdjävfulen försöker bjuda upp.

Helt ny här. Jag bestämde mig igår för att sluta dricka. Nu sitter jag med sånt sug och idiotiskt nog har jag vin i kylen. Orsaken till det var nån skev tanke att det kunde vara bra om abstinensen blev för svår...

För mig var det jättebra att hålla upp ett tag. Då får man tid till att verkligen tänka varför man gör som man gör, vad alkoholen betyder och man får tid att prova andra sätt att koppla av. Helt enkelt: Det är bra att göra klart för sig hur stor roll alkoholen har- och känna på hur starkt beroendet är.

Du har tagit ett bra beslut att ändra ditt liv och det är fint att höra att du stannar upp och tänker till nu.

Jag är en apa, jag har anklagat honom att ha sex med kvinnan som bor mitt emot. Dom är invandrare. Jag förstår ingenting... Känner mig grin färdig. Måste skriva av mig.

Tack, Denhärgången och Fransson!

Är ju inte ”jätte onaturligt”. I princip jämförbart med ”plåster på själen”. Ämnet blockerar bara upptaget av serotonin så att mer finns kvar längre. Men det kan så klart ha vissa bieffekter. Men det är ju inte beroendeframkallande och lätt att sluta om man vill hoppa över det. Jag går på en ganska låg dos, troligen kroniskt. Funkar bra. Hjälpt mig ur depressioner. Även om jag inte vill gå så långt som en rekommendation av SSRI (ingen tillverkare nämnd) så vill jag ändå framföra att jag tror att många är överdrivet rädda för något som faktiskt kan hjälpa. Bättre än alkohol är väl iaf min åsikt.

Substituten är få. Man får imo starta en längre resa som innebär att livet blir annorlunda och nya ”spår”/vanor bildas över tid. Omedelbara kickar är svårare att komma över men ibland hård motion, testa nått nytt, bli kär eller liknande som ger ett påslag av lyckosubstanser.

Kan inte svara på peth värden tyvär då jag aldrig kollat. Men kan din läkare snappat upp något som du inte är ärlig med dig själv om? Behöver inte vara så alls, kan vara en kass läkare också, som det finns flera vittnesmål om här inne på forumet.

Ta hand om dig.

depressionen börjar lätta nu. Det har tagit lika lång tid upp som ner i princip. Cirka 5 år allt som allt ungefär. Med en separation och livskris mitt i. Jag trodde inte jag skulle kunna må såhär när det var som sämst. Jag har pmdd så det svänger rejält. Men det här. Det här är uthärdligt. En bit kvar innan hjärnan och kroppen läker. Den kommer inte bli densamma. Men är okej med det. Den behövde lära sig. Så vad nu ställde jag frågan till mig själv. Svaret. Våga vila. Så svårt. Våga läka. Våga andas. Våga vara. Och mina barn. Dem först. Dem har saknat mig så länge. Nu ska de få allt jag har. I första hand. För de är stora och lämnar snart boet. Inte rädd för att tappa mig. Jag håller på och finner. Pysslar. Vilar. Lägger en dag till nästa. Kan fila fötterna och ta hand om mig utan att hånskratta inombords åt det löjliga och befängda i det. Klarar av att ta mig ut på promenaden. Typ iallafall. Äter och sover. Hela nätter. Fattar ni. Hela nätter. Det har jag inte gjort sen tonåren. Ta hand om er.

❤

Nykterheten står stadigt. Även från lugnande nu. Det finns till hands men behövs inte längre lika ofta. ?

Låter som en sjukt dålig idé.
Jag går också på antabus och rådet är att inte ens dricka alkoholfri öl 0,05 procent eller vad det är i det. Är ingen expert men hört att det sitter i 2 veckor.
Risken att du pajar dejten med röd feja, andnöd, illamående etc är väl inte värt att ta??? Låter som det är din kidnappade del av hjärnan som försöker tänka åt dig :)

Lycka till med dejten. :)