Senaste kommentarerna i forumet

Att ha vänner hemma hela påsken, vem tog initiativet till detta?
Din mans mamma på sjukhus, ni har arbetat mer än hårt båda två och ni har barn. Förstår mycket väl att du är stressad. Kan inte vännerna hjälpa till lite typ genom att göra lite påskmat och ra med sig. Chilla när det gäller trädgården och städningen, de får ta det som ni har det. Vem som helst skulle ju fatta att det inte går att hålla tiptop med de arbeten ni har och så barn.
Blir trött bara jag läser det du skriver, stackare.
Kram

Jag är nygift sedan 4månader tillbaka och min man är alkoholist. Jag går sönder, trodde det först han var deprimerad och att han drack av den anledningen. Till sak hör att vi är i medelåldern och jag tänkte här stämmer allt, så efter 2.5års relation slog vi till och det är helt galet sjukt. Detta smuslande, den här situationen då han är packad och kryper omkring bland människor på fest osv

Jag är nygift sedan 4månader tillbaka och min man är alkoholist. Jag går sönder, trodde det först han var deprimerad och att han drack av den anledningen. Till sak hör att vi är i medelåldern och jag tänkte här stämmer allt, så efter 2.5års relation slog vi till och det är helt galet sjukt. Detta smuslande, den här situationen då han är packad och kryper omkring bland människor på fest osv

Ja till sist gör man väl det. Men vad det känns tungt. Känns som vårt liv tillsammans inte är värt något alls nu. Känns som han nu inte alls bryr sig om mig alls. När jag läste era svar förut så kom tårarna. Jag grät ännu när min man kom och satte sig vid bordet. Han lossades som inget. Ingen tröst, ingen kram, inga ord. Han sa inget alls.
Känns som han har stängt av all kärlek, all omtanke. Vilket gift alkoholen är. Giftet som får honom att bli sådan här. Det känns som han har sådan ångest att han tror att blir han av med mig, så blir allt bra.
Ja för mig blir det ju bäst så. Jag har dansat den här dansen alldeles för länge. Det tär på mig. Men vad det sorgligt.
Mannen sover tungt i sängen. Snarkar. Och det luktar alkohol.

Hur ska jag kunna prata med denna människa. Jag är helt säker på att han vet att det är nåt på gång, han har ju varit ovanligt snäll och ska helt plötsligt börja hjälpa till med saker här hemma som han aldrig brytt sig om förut. Frågar om jag vill ha hjälp med ditt och datt. Det har aldrig hänt förut under alla år. Nu ikväll var han dyngrak kl. 20.00, då brukar det börja med gap och skrik och vräka ur sig skit om mig och min släkt. Men nu ikväll gick han bara och la sig utan ett ord... Han måste ju ha något på känn.. Tack alla för era råd och för att ni delar med er av era erfarenheter ❤️

Jo det är nog så, känner stundtals att jag håller på o tappar greppet helt..
Har min sambo men han är ofta trött när han kommer hem från jobb,(går upp vid 4.00) så han brukar inte orka göra så mkt o justnu ligger hans mamma på sjukhus så han är mentalt trött för det också. Så mkt ligger på mig med hem, hushåll o barn, känner jag.
Kommer ha vänner boende hos oss hela påskhelgen så blir kanske inte jättelugnt.
Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska ta mig ur det här. Det känns som att jag saknar många bitar i mitt pussel o A ger mig en stunds lugn i huvudet.. Hoppas att det finns någon här som har tips el råd..
Trevlig Påsk!??
//Cheri

när man ser att man inte kan förändra den som inte vill förändras. Så ta hand om dig själv och ta dig stegvis till ett bättre och bra liv. För dig och dina barn.

Och fint att läsa dina tankar här. Idag är vi nog många som kämpar lite extra. Långhelg och sol... mm... som upplagt för att släcka törsten. I mitt liv pågår just nu en tuff utmaning. Själv är jag väldigt motiverad att helt och hållet välja en ny väg i livet vad gäller a-intag. Men möter mycket motstånd från nära håll... och idag kom suget och knackade på med buller och bång. Har inte druckit en droppe på 18 dagar och mår eg hur bra som helst men dagar som denna börjar förhandlingen med sig själv. ”Inte så farligt” ”go känsla” osv. Såg också idag hur folk gick in på systemet, många stod på dörren innan det öppnade. Men jag stod emot och åkte hem. Och när jag går in här och läser dina och andras ord blir man starkare igen. Kram och glad påsk?

Jag är dum. Dum som pratar och diskuterar med någon som är full. Kan inte låta bli ibland. Känner att, nej det dör stämmer inte, så är det inte. Så tycker inte jag. Och han tycker att jag är dum i huvudet, helt tom. Jag blir ledsen. Men försöker vara tyst. Så det inte eskalerar. Han vill att vi går isär. Jag säger att det där vill jag i så fall höra i morgon, när du är nykter. Varför hänger jag kvar vid honom. Han gör mig ju inget gott. Jag är ju inte lycklig. Men kanske att det blir så i alla fall. Får bygga upp mitt egna liv.
Jag försöker få ner en vas till blommorna jag köpt. Då trillar det ner ett kort när vi förlovade oss. Jag står tätt intill min man och håller honom i handen. Vi ser så lyckliga ut. Men det finns ju inte längre. Han vill ju inte ta tag i sitt alkoholmissbruk. Det kommer ju inte bli bra. Och jag orkar inte stötta mer. Nu måste jag stötta en person, och det är mig själv. För min och mina barns skull.

Känns som om jag spelar ett parti kort med Draken, där vi bjuder över varandra Draken med det positiva med alkohol och jag med det negativa.
Efter handlingen i dag blev jag sittande och studera människor som gick in och ut från bolaget, långhelg och strålande sol gör oss törstiga. Funderade över vad som skulle hända om de inte fick köpa, då menar jag de som inte är beroende utan bara vill dricka något gott. Skulle de nöja sig med att låta bli eller skulle de bli som vi fixerade. Knäppa tankar i solen men inget besök på bolaget iallafall// kram Strulan

Nej, alla har det inte så bra som det verkar, men oavsett det så förtjänar du inte att drabbas av din mans ilska!
Alternativa planer lät som en bra idé, så kan du kanske göra något som gör dig glad.
Kram!

❤️

Glad påsk till dig med. Lät jättemysigt med ett glas alkoholfri rosé. Köper det till oxfilé på lördag.

Då är vi två, men studerat folk som bär och kånkar där i från. Lite sjukt men hade handlat, blev sittande och studera människor också ett sätt att hantera sin drake.
Men imorgon är det stängt och många av oss kan pusta ut en stund.// Strulan

Det slog mig plötsligt att detta måste vara den första skärtorsdagen på 27 år som jag inte har besökt Systembolaget och storhandlat inför påskhelgen.

Eftersom vi har fullmakter till varandras konton så såg jag just att han handlat på systembolaget - så länge klarade han av att hålla upp med att dricka (5 veckor).
Jag ska ringa banken och ta bort hans fullmakt till mina konton, så blir det inga överraskningar där i alla fall och så behöver jag inte bry mig om var han handlar någonstans.

Han har mest att förlora på att blanda in advokater, men han känns inte så rationell nu, så det kanske han gör...

Tack för råden, jag tar till mig dem InteMera!

Hej Troja! Du kämpar på, ibland är vägen rak och ibland blir det ett bakslag. Du verkar ändå kunna komma ut stärkt och full av insikter ur dina felsteg, du är inte tillbaka på ruta ett när det gäller känslorna för ditt ex. Du tar det i etapper, små steg i riktning mot ett liv med fokus på dig och ditt mående. Fint att se!

Jag ville bara lyfta det du skrev tidigare om att förstå och stanna i känslorna utan att göra någonting av dem. Att inse att du kan lägga märke till "nu har jag tanken att jag vill få honom tillbaka" och att den tanken och kanske längtan efter närhet, kärlek osv inte behöver styra ditt beteende. Jätteviktigt! Det kan bli som ett starkt sug att agera som du brukar, men du kan välja att stanna upp utan att agera. För att lindra suget kan det vara bra att ha som en plan med saker man ska göra istället, när suget dyker upp. T.ex. se någon bra serie, ringa en vän istället, skriva här, ta en promenad, meditera... Vad skulle kunna hjälpa dig att hålla dig till din plan?
Glad påsk!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du är minsann inte ensam här, välkommen hit till forumet för att skriva av dig och läsa runt i andras trådar för igenkännande och stöd! Fortsätt skriv och läs här, du kommer finna det väldigt hjälpsamt i att hitta sätt att hantera din situation som vi många här delar!

Hos oss blev det helt tyst i tre dagar efter jag berättat jag skaffat eget boende, sen ville han aldrig att det skulle nämnas mer. Jag har inte flyttat på heltid men kan nu välja var jag spenderar min tid som det passar mig. Mannen har aldrig satt sin fot i min lägenhet och den nämns aldrig eller pratas om över huvudtaget. Enklast så för honom antar jag och för mig är det viktigast att det andningshålet finns.

Glad påsk??

Nu ska du vara brutalt ego och se till du säkrar det som är ditt! Räkna med det värsta tänkbara, att det blir bråk om allt och agera därefter! Bättre att ta det säkra före det osäkra, att du varit snäll kommer du inte ha nåt för om det blir illa med advokater mm inblandat. Tänk på dig och dottern, nu måste du stå fast vid dina rättigheter.

Hans humör kan säkert växla ännu, men bra om du är mentalt förberedd.

Du är värd så mycket bättre!

Kan du ha en plan vad du kan göra om du inte vill vara hemma i helgen, om så bara att gå iväg en stund och sitta på en bänk och bara andas. Små steg i taget, det är inte lätt att ta sig loss!

Skrållan du är värd att ha det bra och fint. Han verkar inte vara nå fin mot dig, han skulle säkert vara så där mot någon annan också som va i samma relation till han.

Vet du vill och längtar att han ska vara annorlunda men det kommer han inte vara ??
Hoppas du kommer loss och kan få ro och gjädjas åt en helg utan oro

Känner mig ledsen i dag. Känns inte roligt när man bara får ilska från mannen. När jag ser kort från hans jobb så är han såå glad. Ingen som förstår där. Alla tycker han är en rolig och framåt man.
Bävar inför helgen. När han är argnär han är nykter, hur ska då inte helgen bli med alkohol.
Det enda man ser överallt när jag har det så här, är alla familjer som ser fram mot helgen, alla som ska ha vänner och släkt på besök, alla som är ute och reser. Ja man vet ju inte allt om alla. Det är ju bara bilder. Men det känns i hjärtat.

Hej, jag är ny här.
Jag har länge vetat att min själsfrände har problem med alkoholen men i min naivitet så har jag inte förstått på vilken nivå förens senaste halvåret (av3.5 år).
Jag ser nu hur dåligt jag mår av detta, vilken medberoende jag blivit som hela tiden letar efter dolda flaskor o räknar minutrarna mellan att han lämnar jobbet o kommer hem för att se om han stannat o köpt alkohol. Jag skäms när han dricker o försöker skylla över det. Varje gång jag är iväg har jag ont i magen när jag ska komma hem över vilket skick han ska vara i.
Han ljuger konstant för mig om allt möjligt. Allt från stora viktiga saker till de minsta småsakerna som jag inte kan förstå varför någon skulle ljuga om.
Att ljuga kommer lika naturligt för honom som att andas.
Så varför har jag inte lämnat honom? Jo för varje gång jag är påväg så lyckad han luta/locka tillbaka mig igen. Så fort jag kommer på honom med en lögn så lyckas han vrida på det tills jag genuint tror att det är jag som har gjort fel o ber om ursäkt.
Denna delen har blivit bättre. Jag går inte på hans bullshit lika lätt längre o jag har blivit rätt duktig på att lägga skammen o skiten där den hör hemma.
Efter senaste gången jag fann hans dolda alkohol så sa han att han faktiskt skulle söka hjälp. Detta har aldrig häng förut. Men när tiden väl kom så var läkaren sjuk. Han säger att han stack dit o fick veta det där men jag vet att han aldrig ens lämnade jobbet. Kanske var det bara en halvlögn. Kanske fick han verkligen ett meddelande om att läkaren var sjuk men vad vet jag.
Jag älskar den här människan så oändligt mycket men jag är livrädd för vad det ska bli av mig om vi fortsätter leva ihop.
Rent praktiskt att lämna honom är inte heller det lättaste då jag har väldigt lite pengar och rum/lägenheter är svindyra att hyra.
Har ni något tips på vart man kan vända sig för att få hjälp att finna boende eller hjälp att lämna så skulle jag vara oerhört tacksam.