Senaste kommentarerna i forumet

Öl nr två påbörjad...

Glad och nykter påsk!

Fantastiskt väder, strålande sol, nästan 20 grader varmt. Jag har gjort vårfint på några släktgravar och styrketränat. Jag har även storhandlat gott i alla former - utom alkohol då. Det blir must, Loka och citronvatten i glasen idag. Fisk och skaldjur på tallriken.

Igår kväll slog det mig plötsligt: Vad skönt det är att vara nykter! Jag satt i fåtöljen framför teven. Det fanns ingen stress längre. Ingen fylla. Bara lugn och ro. Jag börjar mer och mer lära mig att uppskatta nykterheten. Saknar inte alkohol särskilt mycket egentligen. Men jag tänker på alkohol många gånger per dag. Fast inte med längtan, utan med undran: Hur kunde det bli så här egentligen? Alkohol är ju egentligen inte ens gott, kan jag känna nu. Och ändå har jag druckit som en svamp. Jag brukade t o m se mig själv som en finsmakare när det gäller rött. Och konjak - jag var typ världsmästare på konjak. ?

Ha det fint allihopa!

Eller är du, som jag, alkoholist? Jag har varit på AA-möten, men det är inget för mig. Jag väljer att inte gå in på varför. Det enda positiva för mig (endast min egen erfarenhet) är att jag "var tvungen" att erkänna inför mig själv och inför andra att jag är just det. Att uttala ordet. Alkoholist.
Du har kontakt med vård i olika former, har inte någon fört Antabus på tal? Du skriver inget om det, så jag vet inte om du provat.
För mig har självhjälpsprogram och samtal i olika former inte fungerat. Antabus är mitt sätt att få ett akut STOPP på mitt drickande. Det är naturligtvis inte någon permanent lösning, men jag behöver vara nykter ett tag för att kunna komma fram till hur jag skall fortsätta när min 6-månaderskur är över.
Jag tror att din prioritet nummer ett måste vara att sluta dricka NU. Tag kontakt med din psykolog igen, det borde vara den sista personen du skall känna skam inför. Om du sedan landar i att AA kan hjälpa dig att hjälpa dig själv så är det bara bra.

Lycka till och kämpa på!

Börjat att läsa din tråd och undrar om du förstår vilken kunskap om dig själv och dina val som finns där. Om du inte läst den borde du göra det, varje gång du behöver hämta kraft.
Jag försöker hämta kraft och lära mig, ur gamla trådar och inse vilket kraft det finns bakom begäret och att det kommer många strider som måste övervinnas.

Styrka till dig//Strulan65

Det går bra ett litet tag, sen glömmer man bort och så är man tillbaks där man började. Nya tag nu, behöver verkligen bli av med giftet.

Tack alla! Nu drygt ett och ett halvt år. Upplever mycket stress/motgång/ångest. Tung period vilket gjorde att jag tänkte jag styr om hela skutan. Sade upp min boende. Kastade mig ut. Behövde en förändring och det mesta skulle leda mig framåt. Risken var liten kändes detvsom. Yttre faktorerna påverkade mig för mycket så det inre kunde inte hantera konflikten.

Jag beslutade att jag skulle ut och vandra. Helt oerfaren ska jag bege mig iväg nästa vecka. Nu har stressen slagit i toppen. Alla tankar kommer med tvivel. Men det borde utveckla mig enormt. Upp till två månader ute i naturen.

Ska idag köpa in det mesta jag behöver. Sen komplettera kommande dagar och sen bege mig. Att sluta att dricka köndes enkelt i jämförelse. Man är så van med sitt inrutade och tråkiga liv. Jag behövde en utmaning. Kan nog mest jämföra det hela med att bryta upp ett destruktivt förhållande. Man har svårt att bryta med tryggheten även om tryggheten är negativ. Återstår att se om jag tycker jag gjorde rätt om två månader. Har nog alltid saknat en stabil trygghet så då kan jag lika gärna pröva något nytt och läskigt. Drömmen är en sak, verkligheten får vi se hur den är. Lugn borde infinna sig då det kommer vara jag och mig sjäkv som ska hantera en situation utan press och stress. Åtminstone ingen utifrån.

Låter som du fortfarande flyr och undanhåller. När man inte vill gå till sin psykolog är det nog då man mest behöver det.

AA är bra eller sämre beroende på vilken grupp man går till. I grunden är AA bra då man kan lyssna eller bara spy galla. Ett privilegium få har. Ge det några chanser och i olika grupper.

Jag tror ju på gud men lägger ingen vikt vid det alls genom AA men har inga problem att berätta om mina upplevelser, med eller utan en tro.

Tror det handlar om att du vill ha en ursäkt ifall du inte går dit. Flykt. Våga möt dina demoner och utmana dig själv utanför trygghetszonen!

och Glad Påskhelg önskar jag alla. Här hos oss pågår livet lugnt sin gilla gång. Fast inte riktigt - vi har införskaffat ett bekvämt boende med tanke på framtiden men till glädje redan nu. Det är en mycket speciell och ljus känsla att gemensamt i maklig takt bo in sig i en liten lägenhet. För mindre än tio år sen sökte jag själv intensivt ett eget boende och kraft att ta steget ut ur ett liv som alltmer präglades av alkoholismens fängelse. När jag väl hittade kraften och tog steget började den förändring som varar än. Ett liv i nykterhet, inte enkelt alla dagar, men äkta och ärligt. Under ett antal år var forumet min livlina och plats att sortera tankar och känslor. Jag är obeskrivligt tacksam för att jag hittade hit då, hösten 2010. Hittade mina forumbrorsor Adde o Berra och många kvinnor i samma situation och med samma frågor som plågade mig. En del av dem mina vänner idag, människor jag delar liv med på ett sätt som med inga andra. Tacksam, tacksam!
Jag vill önska dig som läser sköna dagar och en ljus och förhoppningsfull vår? Än en gång delar jag det som blivit mitt mantra: Det är möjligt att ta makten i sitt eget liv! Jag gjorde det, med stöd härifrån. Gör det du också❣️ Allt gott till dig som läser / mt

Tjena, jag är ny här och är inne på sjunde dagen utan a. Jag har levt på ett 6pack folkisar varje dag i ca två år + starköl på helgerna.
Jag har inbillat mig att det har vart till en stor hjälp för mig när jag har suttit bakom trumsettet. Det lugnat mig då jag har en fruktansvärd scenskräck.
Nu i veckan när vi har repat har jag svårt att koncentrera mig och det känns som om jag får lära mig att hålla takten igen..
En trummis utan självförtroende är ju sådär.
Nu till sommaren skall vi till Tyskland och spela. Oron är total. Samtidigt vill jag inte att a skall ta över det jag älskar mest dvs spela trummor. Å andra sidan kanske jag inte kan prestera utan a. Och är rädd för att jag får lämna mitt kära band.

Ville bara skriva ner lite av mina tankar.

Min snart f d man har också sagt i många år att han dricker för att:
* Vi inte har det tillräckligt bra tillsammans
* Han har det jobbigt på jobbet
* Han har för lite att göra på jobbet
* Vi har något att fira
osv

En missbrukare hittar alltid anledningar att dricka och någon balans i livet lär inte hända så länge de dricker, tvärtom.
Kram!

Håll fokus och låt dig inte manipuleras av en enstaka dags bättre beteende.

Min (snart fd) man säger ju att han kan sluta själv och att han inte har alkoholproblem. När jag frågat varför han inte slutat när jag har sagt hur fruktansvärt dåligt jag mått av hans drickande och beteende kopplat till det så har han inget svar. Jag misstänker att svaret är han inte tycker att det varit värt det. Att jag mår dåligt räcker inte som argument. Men när jag vill skilja mig och det drabbar honom så blir han motiverad att sluta. Frågan är bara hur länge han skulle kunnat vara nykter om vi hade fortsatt vara tillsammans? Jag tänker i alla fall inte ta reda på svaret, han får lösa det problemet utan mig!

Dom skyller alltid på någonting för att ursäkta sitt beteende och sitt alkoholintag. Hitta balans i livet, jo den har man ju hört. Jag har hört dessa lögner i 10 år nu.
Kram

Eller hur Spinoza!! Det här är väldigt konstigt! Han kanske inte bara är alkoholberoende han kanske är en psykopat på riktigt, så går mina tankar nu. Han dricker ju aldrig i veckorna, men nykter på en långfredag, hallå!!

Han känner uppenbarligen på sig att du är på gång!

Välkommen hit, en mycket hjälpsam och bra plats att vara på för oss som lever nära och insnärjda i medberoendets kraftfält. Jag skriver sällan här numera men kan inte låta bli att kommentera din mans tanke om att först hitta balans i livet och därefter sluta med alkohol. Det är precis tvärtom, jag tror många, många här kan intyga det. Både på denna sidan och hos dem som kämpar för att lämna drickandet.
Men dessvärre, du kan inte får honom att inse det. Han måste komma till insikt och själv göra sitt val. Det är den bistra sanningen.
Den goda nyheten är att du kan välja ditt liv! Du kan inte få honom att sluta dricka, det är du maktlös över, men du kan göra goda val för dig och för barnen om det finns barn i familjen. Du gör mängder av val under en dag, ett dygn. Välj sånt du mår bra av och lämna över åt mannen att ta ansvar för sitt liv.
Med varm hälsning och önskan om en bra helg?? / mt

Sådan styrka du visar och sådan trygghet och glädje du sprider önskar dig en härlig dag// Kram Strulan?❤️

Första långhelgen som nybliven nykter alkoholist(45 dagar idag).
Herre jösses hur kommer detta att gå och hur firar man sin kanske första påsk utan A.
Känns verkligen som den ultimata utmaningen när man äntligen erkänt sin sjukdom.
Men det går jättebra och inget sug.
Lite av min historia kort. Har skrivit lite tidigare här på forumen om min karriär med osunt drickande som pågått många år.
Har ju trott på det med måttlighet men det har egentligen aldrig funkat i mitt fall.
Det som gjorde att det eskalerade den här gången var en familjetragedi i mitten av december.
Så i början av mars hade jag haft en dryg vecka hemma när jag druckit konstant under några dagar.
Det var ju som vanligt det korkade valet att försöka bota ångesten med A. Resultatet blev ju som väntat. Ångesten blir ju sju resor värre.
Jag mådde så himla dåligt att jag beslöt mig för att gå till psykakuten för nu var det riktigt risigt.
Dom tog emot mig på ett jättebra och proffsigt sätt och jag fick en 5 dagars avgiftning. Diskuterades även inläggning men jag fick en sådan avgiftning där man går till vården varje morgon för att få sin medicin och blåsa förstås.
När jag hade en dag kvar på behandlingen på helgen och var på väg hem så tog jag nästa för mig viktiga beslut.
Istället för att gå hem och må dåligt gick jag till Länkarna här på orten som nästan alltid har öppet.
Det var sådan skön känsla att bli emottagen av dom när dom fattade och såg hur dåligt jag mådde.
Helt plötsligt var jag ju inte ensam utan fick prata några timmar människor i samma situation. Borde ju ha gjort det för länge sedan men bättre sent aldrig.
Hade samma dag bestämt mig för att gå till jobbet på måndagen och berätta för min arbetsgivare om sjukdomen.
Har ju aldrig varit full på jobbet eller misskött mig så han har väl varit blåögd och inte misstänkt något.
Däremot hade tydligen ryktats bland kollegorna om jag kanske har problem. När jag berättade för honom sa han att jag var inte den första med den här problematiken. Nej, den här sjukdomen är ju väldigt demokratisk och skär ju genom alla samhällsklasser. Men med stark vilja och hjälp är den synnerligen behandlingsbar.
Jag hade aldrig klarat att ta tillbaka livet utan hjälp.
Så nu tar jag en tag i taget med hjälp av massa fantastiska personer runt omkring mig som länkarna, min underbara drogrådgivare,kyrkan och alla ni/vi kämpar här på alkoholhjälpen. Nu ska jag fortsätta min nyktra påsk med ett träningspass om ett par timmar och någon långpromenad senare i det vackra vädret.

Jag vill önska er alla en riktigt Glad Påsk & tack för att ni finns här så vi kan stötta varandra??

Långfredag utan alkohol.. Vad händer... Får se vad som händer idag... Nu börjar jag verkligen undra vad som är på gång!

Här och nu med ro önskar jag dig idag, grattis till dina 35 dagar?❤️?Ha en riktigt fin dag i solen, kram Strulan

Glad påsk! Och grattis till 50 dagar.

Egofixering är nog något vi alla upplever när vi avvänjer oss. Och med rätta. Just nu måste vi fokusera på oss själva och vårt mående. ?

Mår mycket bättre.
Mannen bad om ursäkt, min stress kunde rinna av mig, jag kunde fokusera på positiva saker. Men att han kunde vara så ”empatistörd”? Lägga ytterligare stress på en som lider. Eller är det bara ”vi” som förstår vår kamp. Är vi överlag lite klokare och känsligare, mer inkännande, empatiska... är det därför vi blir trötta i själen och dämpar med A. Alla dessa intryck som sugs in blir för mycket. Allt man utstår blir övermäktigt. Samlas som i en tvättsvamp tills man är tung och trött och all negativitet måste ur en. Jag vill i fortsättningen inte ta in all skit. Få en lite halare yta. Ord ska halka av en. In få fäste, inte komma innanför. Hur gör man det? Umgås med rätt/liknande människor, stärka självkänslan, lita på mig själv, stå upp för mig själv, lita på att jag DUGER utan att prestera, jag är värd att älskas för den jag är. Och en viktig sak jag tappade bort dessa dagar jag dippade. : TACKSAMHET! Igår kom jag på att jag inte känt tacksamhet, inte mediterat, inte bett om styrka att fortsätta vara nykter. Jag började ta denna balansgång på helveteslinan för given. Den började svaja. Suget kom. Negativa tankar och känslor tog fäste direkt! Min hjärna, min kropp och själ ska dagligen rensas och fyllas med GOTT. Jag är tacksam över att jag insåg, att min man bad om förlåtelse, att jag är på banan igen, jag ska be om hjälp och känna tacksamhet från själen varje dag. Jag har den lilla stund varje dag. Varje timme. NU.
Jag är nykter, dag 35 som nykter! Otroligt glad, tacksam, tar inte nykterheten för given.
När jag känner mig starkare kan jag även bidra med mer stöd åt andra.
Min lilla ”bön” ut är att jag, ni, vi alla är starka och LUGNA i NUet. Orkar se styrkan där inom oss, låt oss varje dag sjunka in i självet, i själen, känna styrkan i jaget och känna tacksamhet. Det hjälper!
Kram till er alla. ?

Mår mycket bättre.
Mannen bad om ursäkt, min stress kunde rinna av mig, jag kunde fokusera på positiva saker. Men att han kunde vara så ”empatistörd”? Lägga ytterligare stress på en som lider. Eller är det bara ”vi” som förstår vår kamp. Är vi överlag lite klokare och känsligare, mer inkännande, empatiska... är det därför vi blir trötta i själen och dämpar med A. Alla dessa intryck som sugs in blir för mycket. Allt man utstår blir övermäktigt. Samlas som i en tvättsvamp tills man är tung och trött och alla negativitet måste ur en. Jag vill i fortsättningen inte ta in all skit. Få en lite halare yta. Ord ska halka av en. In få fäste, inte komma innanför. Hur gör man det? Umgås med rätt/liknande människor, stärka självkänslan, lita på mig själv, stå upp för mig själv, lita på att jag DUGER utan att prestera, jag är värd att älskas för den jag är. Och en viktig sak jag tappade bort dessa dagar jag dippade. : TACKSAMHET! Igår kom jag på att jag inte känt tacksamhet, inte mediterat, inte bett om styrka att fortsätta vara nykter. Jag började ta denna balansgång på helveteslinan för given. Den började svaja. Suget kom. Negativa tankar och känslor tog fäste direkt! Min hjärna, min kropp och själ ska dagligen rensas och fyllas med GOTT. Jag är tacksam över att jag insåg, att min man bad om förlåtelse, att jag är på banan igen, jag ska be om hjälp och känna tacksamhet från själen varje dag. Jag har den lilla stund varje dag. Varje timme. NU.
Jag är nykter, dag 35 som nykter! Otroligt glad, tacksam, tar inte nykterheten för given.
När jag känner mig starkare kan jag även bidra med mer stöd åt andra.
Min lilla ”bön” ut är att jag, ni, vi alla är starka och LUGNA i NUet. Orkar se styrkan där inom oss, låt oss varje dag sjunka in i självet, i själen, känna styrkan i jaget och känna tacksamhet. Det hjälper!
Kram till er alla. ?

Påskafton och 50 dagar utan alkohol känns fantastisk, visst är det stunder jag bara vill skita i detta men i det stora hela är det bra. Undviker inbjudningar men har inte blivit asocial, utan väljer med förnuft.
Dagen bjuder på sol och värme, gör det lätt för mig och handlar när bolaget har stängt så slipper jag den diskussionen med mig själv.

Man blir ego av att nyktra till, har fördelen att leva själv så mitt ego får växa utan massa gammal skit som skall upp vändas på. Börjar få hopp om att livet kanske kan bli lugnt och att jag hittar mig själv igen.

Så idag tar jag valet att vara nykter, önskar er en fin dag med stryka och mod//kram Strulan❤️

är inte religiös och har inga som helst problem med ordet Gud som nämns i Sinnesrobönen.
Gud är just ett ord och det blir vad du gör det till. AA är inte religiöst utan en sammanslutning av män och kvinnor som har ett gemensamt problem : Vi dricker för mycket och kan inte sluta.
AA's Tolvstegsprogram är ett program för tillfrisknande och kan mer ses som förslag på hur jag kan leva utan att behöva dricka. Att få känna att jag inte var ensam om mina problem var en lättnad och att lyssna på de som gått före mig hjälpte mig enormt mycket.
Deras erfarenheter gjorde ju att jag inte behövde göra samma fel igen.

Ge det en chans !

.