Senaste kommentarerna i forumet

Mitt första inlägg.
Kort om mig.
Blandmissbrukare sen slutet på 90-talet men har haft kortare nyktra perioder. Som längst i 3 år fram till -17 och sen dess har det accelererat ordentligt. Har ännu en gång nåt en punkt där det får vara nog. Varken psyke eller kroppen orkar längre. Har de sista tio åren enbart använt alkohol. Tidigare även hasch, amfetamin, ghb och tabletter.
Nu till min fråga.
Hur får ni andra upp motivationen att göra nånting istället för att dricka? Jag klarar knappt att vara hemma utan mina 15 öl efter jobbet. Oavsett om jag dricker el inte blir jag bara sittande och får inget gjort. Är inte ens ett hem längre då allt bara förfaller. Tack för nu.

14 dagar är det det längsta jag typ vart nykter på år o dar. Hurra för mig!

Suget är enormt, men det känns som att jag fixar det nu. Solen skiner och i morrn är det fredag. Feel good!

Varje misslyckande måste vara ett steg närmre att lyckas.

Vi närmar oss magiska 21 dagar? Det sägs att det tar 21 dagar att bryta en vana!
Så starkt jobbat, nykter på semester!
Behåll lugnet och styrkan!
?

https://ehdin.com/15-saker-folk-upptacker-nar-de-slutar-med-alkohol/

Läser detta i bland och känner mig stärkt ?

Och stor inspiration till mig?
Till dig ett stort och härligt Grattis!!❤️
Jag önskar dig allt gott!

Drömmar säger mycket, men din var ett gapskratt??

en alkoholist som idag är nykter för min egen skull.
Och jag är en ren alkoholist, dvs jag har aldrig använt droger eller tabletter i mitt missbruk.
Och idag kan jag se att jag är en utdöende ras eftersom de allra flesta numera har ett blandmissbruk.

Och jag blir mer och mer sur på rapporteringen av missbruk i Sverige där fokus ligger på narkomaner som är en liten grupp missbrukare, förhållandevis. Vi alkisar, även de som blandar med tabletter, är i klar majoritet, kanske mer än 10 ggr större grupp, och vi dör som flugor i jämförelse med narkomaner. VARFÖR lyfts inte det i debatten ???

Kan det vara så enkelt att alkoholmissbruk blivit socialt anpassat ?

Och jag tror inte jag nån gång sett en undersökning där alkoholister fått vara med att dra slutsatser utan det är alltid nån "lärd" gök som ska tala om för mig hur jag fungerar :( Och de har nästan alltid fel. Rekordet har nog den stora konferensen Drogfokus där det sitter byråkrater och gaggar statistik men inte kommer med några förslag på lösningar som fungerar och tvärvägrar att bjuda in alkoholister. Och mer och mer ser jag nu att "förståsigpåarna" rekommenderar läkemedels"assisterad" behandling :O Bla KRIS är ju så less på att ta emot frigivna ungdomar som åker in för div brott och kommer ut beroende av div läkemedel. Hur ska man rehabilitera en "vanlig" narkoman som blivit beroende av andra läkemedel under fängelsetiden ? Snudd på omöjligt. Men läkemedelsindustrins lobbyister är en väldigt stark grupp.

Att vara alkoholist innebär en "utbildningsperiod" på 15-25 år, det går på halva tiden om man också använder tabletter, och det är inget man lär sig på en skola. Varför används inte vi mera ??? Vi som har en stabil nykterhet har ju en förkrossande kunskap i missbruket och delar gärna med oss men de "lärde" håller inte alls med oss. Trampar vi nån på tårna ? Ja, förmodligen.

Nu har jag fått gnälla av mig och lyfta oron i min skalle och kan återgå till det vanliga livet igen :) Tack för mig !

En månad och i morgon är det besök hos terapeuten igen, vet inte vad jag tycker om det är dubbla känslor. Har alltid tryckt bort problem och bara kört på, men måste väl lära mig ett nytt sätt.
Skall försöka göra detta med öppet sinne, men han måste väl ha skojat när han sa att jag skulle gå där ett år?

Igår var en sådan dag på jobbet att jag bara ville dränka hjärnan i vindimman, men eftersom jag tömt hemmet på alkohol fick jag nöja mig med light läsk och det funkade det med.
Det är jag väldigt glad för idag, tog hunden och gick till skogen redan kl 6 fick energi för hela dagen.

Nu till jobbet och hopp om en bra dag// Strulan

Jag mörkade också - och då bor vi under samma tak. Trodde inte jag skulle bli "sån" som gömde flaskor och glas så det inte skulle synas.. Slängde de i smyg för att det inte skulle synas hur många som var tomma.
Jag är glad att jag kommit till insikt själv - jag är glad att jag på egen hand sätter stopp och har kommit på hur jag ska göra. För jag vill inte sluta, jag vill dricka mindre och till en början ha en klar gräns för att se att jag verkligen klarar av det. Det blir såklart en utmaning.
Idag är det dag och jag har inte tagit en droppe alkohol. Det är inte svårt - jag har ju bestämt mig och vill inte förstöra allt. I helgen blir det inget vin alls.
Planen är att köpa en halv flaska rött till fredag 12/4 och dricka den med andakt och stoppa när den är slut. Det är klart att det går, men jag vet med mig hur jag
kommer sitta där och tycka att den tog slut för fort och att jag skulle vilja ha mera.. Men det SKA gå!
6-8 veckor låter som en verkligt stor utmaning. Kanske är det så lång tid man behöver ? Jag vet inte. Om jag inte klarar av min egen gräns på 2 flaskor per vecka från vecka 16, så måste / ska jag också köra en längre period utan vin.
Nu får vi se hur det går! Jag vill och jag är taggad. Köpt lugnande te som jag dricker på kvällen. Känner mig jättenyttig :-)
Kram

Det orkar du. Kram

Står utanför Kliniken och väntar på att de skall öppna. Dags att blåsa. Än så länge känns det viktigt att gå hit några gånger i veckan, men allt som oftast börjar jag också tycka att jag ränner här för ofta. Är kluven vad gäller att fortsätta att gå hit så ofta. Å ena sidan har jag kliniken att tacka för mycket när det gäller mina nyktra dagar hittills. Å andra sidan tar det mycket tid från arbetet att besöka stället två till tre gånger per vecka. Framförallt när de öppnar "så sent" som 8.30. Jag skulle redan ha hunnit förbereda dagens föreläsningar eller skrivit ett halvt paper om jag varit på jobbet istället. ?

Drömmarna som inkluderar alkohol fortsätter. I morse åkte jag och farsan spårvagn. Berusade. Spårvagnen tog oss direkt in i Scandinavium där KISS höll konsert. Vi svävade runt ovanför bandet och tittade ner. Sedan försökte jag skaka hand med Paul Stanley. Han var skitdryg och vägrade. Fick nöja mig med att hälsa på trummisen. ?

Nu har tre år gått och nykterheten består. Kan till och med känna att tillfrisknandet har ökat ytterligare ett snäpp eller kanske ett par under detta tredje år. Året har till stor del bestått av vardag då jag numera jobbar heltid. Har fått en ny tjänst (igen) men kvar på samma arbetsplats. Försöker att inte styra o ställa utan åker med. Som resultat av detta erbjöds jag en tjänst som jag egentligen velat ha i flera år. Full fart runt mina barn men jag är högst involverad och närvarande. Kan vara mamma och en förebild för mina barn både när jag har bra dagar och mindre bra. Jag är lycklig men inte alltid på topp. Många dagar känns livet stressigt och känslan av att inte räcka till kommer över mig. Men jag är nykter. Prio ett, alltid! Meditation, möten och yoga. Min medicin.
Har en fantastisk sponsor och relationen till min man blir bara bättre. Jag känner tillit till honom och jag känner att har detsamma för mig. Jag är stolt över det arbete och fokus jag har lagt på mig själv. Tacksam över människor i min omgivning och över möjligheterna jag numera har. Ödmjuk inför beroendesjukdomen och hur skört livet är. Men jag är stolt och tycker att dem nya Ellan är än ganska skön person. Inte så hård längre... snarare mjuk, sprallig och sårbar.
I kväll blir det medalj.?
Kram
Ellan

Och jag är fortfarande alkoholist. Igår var jag på systemet med en vän och det konstiga är att det lika gärna kunde varit biltema. Dvs ingen lockelse alls att köpa.
Jag har släppt alla tankar på att dricka. När jag gjorde det blev jag fri.
Jag har en sjukdom.
Kram alla?

Ska försöka formulera mig

Jag känner ett lugn över att vi inte sågs de två dagarna. Jag vart ledsen just då, att han ville vara kvar hos sina föräldrar och jag vart ledsen över att han la det på mig, att jag var den som inte ville han skulle komma... när han sa det pga att jag endast kommentera att jag inte ville ha han hit onykter. Sedan va det jobbigt att säga ifrån dagen efter med. De sista han sa i telen va vi får ses imorgon istället. Det var också en sak jag reagerade över. Att han var självisk, elak och dessutom bestämmer och försöker styra över mig med att ses dagen efter. ( visst vi hade sagt den dagen med, men att han styrde allt på sin egoism som att det är ok att bete sig så och dessutom tro att jag vill ses efter ett sånt samtal )

Jag hade en känsla idag att hoppas jag inte träffar på honom i affären???? Det har jag aldrig haft, tvärtom åhh vart är han någonstans osv.

Sen tänkte jag senare att bra om jag får komma in på krogen igen men åhhh nejjjj ja vill helst slippa se han där!!!? fattar inte varför dessa tankar o känslor kommit nu?! ??

Sen tänkte jag att vilken tur vi inte sågs två dagar, tänk va trött jag hade vart, fel trött, bakis... för när vi ses då ska han dricka och jag tar nåt glas men tål ju knappt nåt så jag blir ju dålig på lite.... sen efter de dagar mår ja inge vidare, arg för jag vet ju att jag hamnar fel med han o det kan uppstå bråk tex.

Jag har vart trött nu med men de är nån annan trötthet, som att trött av det som vart, sover nån läkningsprosess. Känns naturligt och hälsosamt.

Jag har dessutom sett till att träffa en bekant om några dagar, det ser jag fram emot.

Kan jag använda handsprit på händerna (på jobbet), jag tar ju Antabus nu? Tacksam för svar❤️ Jag kämpar på, går upp och ner, nykter nu i 10 dagar? Hejar på er?

Och där föll jag dit igen och skadade mig själv genom att fimpa på mig själv. Jag klarar snart inte igen. Jag måste öppna upp mig för mina föräldrar. Hur kan dem ska ska stå en närmast skada en så mycket psykiskt?

Det positiva är min sömn som är bra.
Att jag tänker klart och känner mig fräsch i kroppen.
Att jag bevisar för mug själv att jag klarar mig utan sprit! Att jag unte är en alkholist... bara har alkoholproblem. Även om det inte är så bara å bara...

Dock är jag så utmattad nu... såååååå mycket jobb, var såååå nära att köpa en flaska.

Men nu sitter jag här utan vin, trött o sur.
Hoppas att morgondagen visar sig från sin bösta sida och att suget släpper lite.

Mot dag 14... God natt ???

Nu har du tagit ditt första steg i en ny riktning! Nästa steg går lite lättare och nästa ännu lättare! Modigt av dig! Var lägenheten fin? Tyckte du om den? Kram❤️

Hej Vinäger, det var ett tag sen så ville bara kika in och säga hej och kram. Jag har precis läst din tråd en stund och ser din kamp.. imponerande ska du veta. jag hejar på dig, på oss och på mig själv. KRAM till dig / Odette

Hur har det gått idag? med jordgubbar och tankar ? Hoppas du mår bra trots de jobbiga känslorna. Kram

En nära vän till mig och min man.. var påväg att gå under av sin alkoholism för ett år sedan.. förlora sina söner, sin fru, sin karriär.. ALLT.. även oss för vi var livrädda för honom. han gjorde bort sig så mycket att det var som en amerikansk film..det var LÄSKIGT PÅ RIKTIGT.... men nu... 9 månader nykter... en HELT NY MÄNNISKA... lycklig.. LUGN... befriad från ångest, stress, oro och alla annan skit som alkoholen gav honom....16 kilo lättare också.. en lycklig.. harmonisk FRI människa som är underbar att umgås med.. skarp i hjärnan.. klarsynt.. och LYCKLIG att vara fri från drogen.. det e en sådan inspiration.. han har nästan vunnit sin frus förtroende igen.. det tar lite tid.. man hans söner och han är som nya tillsammans.... det e underbart att lyssna på när han berättar om sina uppvaknanden.. hur han sover som en stock varje natt, vaknar tidigt utvilad stark och redo att ta sig an varje dag.. jag tänker mycket på vår vän just nu när jag själv vill förändra. Jag är inte så långt nere som han var.. en bra bit ovanför detta.. men jag är säker på att tillslut är det den vägen jag också går.. och det tänker jag inte göra.. ikväll somnar jag nykter.. spänner i käkarna men förutom det och lite oroskänslor så är jag ok.. glad att inte dricka.. och inte röka ( bieffekt) .... jag hoppas ni andra mår ok och att även ni signar av en vit dag idag.. om inte så försök imorgon.. det är helt ok att misslyckas det är bara att börja om. Kram till er där ute.

Jag var nöjd efter min öl och kände inget sug. Innan jag tog beslutet om att ta bira fladdrade tankar i min hjärna om att kvällen skulle sluta på en pub. Det var jag faktiskt lite rädd för. Men jag fixade att klippa av efter en bira och ta tunnelbanan hem. Känner mig lite stolt över mig själv.

Aldrig testat Antabus faktiskt.. men det kan nog ligga nått i att man får kort stubin.. man avgiftas ju.. jag blir lättirriterad stundtals när jag " håller upp" .. kanske inte samma sak men kanske besläktat med själva abstinenssyndromen?

Och hur är suget efter att ha druckit en öl? Jag skulle inte våga ta ett glas så där. Än. Får se hur det går efter mina tre vita månader. Starkt av dig! ?