Senaste kommentarerna i forumet

Första glaset kanske.men sen blir man dimmig och långt ifrån alert...sanningen är så sorglig helt enkelt.... trots att man försöker intala sig annat.
Det är nog bättre att försöka hitta sig själv i ensamheten...det är mer ärligt fast väldigt läskigt. När det är gjort får man söka sig utåt igen med förnyad styrka. Allt är bättre.än alkoholens förvridna värld.som det romantiseras om äverallt.
Tråkigt är bra att ha för då vet man när det är riktigt roligt. Att jämföra dej nu med när du var 10 år yngre är inte rättvist. Ge dej själv tid att gå ner i varv. Livet har mer innehåll att ge än festande och alkohol. Kanske du ska skriva ner en lista på vad detta festande ger dej för långvariga positiva effekter så blir det synligt vad du väljer att avstå ifrån.
Jag tror du är mer ditt sanna jag utan alkohol...och det är något att vara rädd om.

..inser problemet. Inväntar det berömda suget x gud vet hur många gånger. Tur att man inte vet. Kanske jag klarar det när det kommer...det är bara att ta en dag i taget och invänta. Tänker att man överlevt jävulsk smärta när barnet föddes...kan det vara värre ? I så fall klarar jag det också !

Idag är jag på dag 6 sen min sista droppe alkohol. Har bestämt mig för att sluta dricka för evigt. Gått bra hela veckan fram till nu. Jag kommer förlora alla mina sociala kontakter för jag är så full av ångest hela tiden vilket gör mig tillbakadragen. Alkoholen har varit det som dämpat ångesten och tagit fram mitt pigga och alerta jag. Nu kommer jag bli en isolerad ensam tjej igen som jag var för 10 år sen. Försöker hitta roliga hobbys och saker att fokusera på istället för festande och alkohol men allt är så tråkigt.

Hej! Jag har med opererat mig. Efter att ha kämpat med att gå ner i vikt i hela mitt liv( ja nästan i alla fall?), så blev det en gastric op 2013. Jag är så arg? Läkaren sa till mig innan op att jag skulle akta mig för alkohol, då jag kunde få snabba kickar av den( går snabbare ut i blodet). Han sa byt inte ett matberoende mot ett annat beroende. Inte funderade jag väl på det.... Nu skulle denna tjockisen bli smal och vacker⭐️?. Efter ca två år efter op började jag dricka mer och mer. Innan op drack jag bara på fester osv. Också alltid varit den som tagit hand om alla fulla runt mig. Slutade med att jag nu går till Soc och får antabus? Varit nykter i två veckor i morgon?? Hade aldrig i min vildaste fantasi trott att jag skulle bli alkis? Lycka till alla fina❤️

Och så länge höll det. Föräldrarna som drog ”bögskämt” vid köksbordet. Kände mig så liten, som en liten skör fågelunge.

Hej
Första gången för mig också att skriva här. Har dock läst många av er inlägg. Jag har varit nykter 4 veckor den här gången. Har dessutom varit på 2 avgiftningar på relativt kort tid. Senaste omgången hade jag druckit intensivt under ca. en och halv vecka så kroppen och själen var helt slut. Det blev en promenad till psykakuten här på orten.
Jag pallade inte mer och ville också slippa denna hemska ångest man bygger upp. Just att man inte har lärt sig att ångesten blir sju resor värre med A.
När jag hade en dag kvar på den senaste avgiftningen kände jag att nu får det vara nog. Så jag tog ett beslut som förmodligen är det bästa och viktigaste jag gjort. Istället för att gå hem gick jag och besökte Länkarna här där jag bor. Så Länkarna tillsammans med samtal med min drogrådgivare har hjälpt mig oerhört mycket. Nu är det en dag i taget som gäller och att man inte börjar tänka på A igen. Jag hade inte klarat av det här själv utan hjälp. Kanske ska testa att besöka ett AA möte också men just nu är gemenskapen hos Länkarna superbra för mig. Just att man helt plötsligt inte behöver känna sig ensam och att kunna prata med människor med samma problem. Jag vill passa på att tacka alla er som skriver på detta forum. Fortsätt kämpa på. Det här ska vi lösa.

Du är magiskt i ditt sätt. Tro inget annat men låt inte A-djävulen locka dig.
Du har 100 NYKTRA dagar. Jag lovar att OM du fajtas lika länge till
så kommer det att lätta med tankarna. 100 dagar till. Bara 100.
Fast en dag i taget. Ett bra val till. Hela tiden.

Vet du jag finner inte 5 fel. Jag finner bara 1.
1. JAG gick in på Systembolaget.

Du har inget på ett Systembolag att göra.
Du, jag och många andra kan inte klara av det.

Inte skulle vi ta med en spelberoende vän på att kasino?
Inte skulle vi ta med en sexmissbrukare på porrklubb?

Alltså - du ligger på gränsen min vän. Ta dig bort från gränsen.
Jävligt långt bort. Din hjärna har börjat manipulera. Den lilla fan
sitter på din axel.

Knytnäven, Vinäger, KNYTNÄVEN!

KÄMPA

MM

Hej carmensita
Hög igenkänningsfaktor på allt du skriver. Själv hade jag sex nyktra veckor men tog återfall igår, så nu dag ett för mig med. Ångest skuld och skam, men nu vänder vi det här!

Hej
Jag opererades 2012 och ett år senare började mina alkoholproblem, åren efter drack jag mer och mer utan att reflektera så mycket. Får snabbt blackouter men dricker tills det inte finns en droppe kvar... sedan ett par år är jag med i AA, det har hjälpt mycket. Önskar verkligen att kunna avstå alkohol helt men efter några veckor trillar jag dit igen... men aa hjälper mig att hålla alkoholen under bättre kontroll

Tack för peppen!☀️

Kan nästan känna energin i ditt inlägg!
Dag 21 - lycka!
Ta hand om dig!
?

Idag ringde klockan 06.00 och klockan 08.00 gick starten för Gbg Varvets Premiärbana från 1980, ett jippo med över 500 löpare som sprang genom en uppvaknande stad, passerade köpcentret Nordstan där besökare tittade förskräckt på oss o undrade säkert vad detta var för idioter, i mål på Ullevi.
Varför berätta detta....jo i mitt tidigare liv hade det inte varit möjligt pga bakfylla, inte en chans att komma upp så tidigt o im man nu kom upp så hade ju man varit seg och sliten, nu var man istället pigg och full av energi.....tänk vilken skit A ställer till med och vad man missar.
Ha en bra o vit lördag.

...satt på helspänn innan slutet....
Detta färbannade vin.

Du är stark på alla sätt.
100 dagar är fantastiskt.

Jag har gjort slut med den jag älskar. Igen. Det verkar liksom vara min grej.
Jag tror jag är för trasig. Och det stämmer ju att det inte går att bli älskad om man inte älskar sig själv.
Jag lovar mig själv att försöka hantera sorgen för vad den är. Om jag någonsin ska hitta hopp igen så måste jag välja nu. Jag kan vara ledsen utan att hamna i den kaosiga ångesten. Jag behöver inte skrika ut det för att straffa mig själv eller universum. Jag mötte den mest spektakulära jag mött och jag klarade inte att behålla det. Det är för jävla sorgligt och nu måste jag stå ut med det, en sekund i taget.
Det finns en framtid där jag klarar det och jag är på väg dit.

Tack för din pepp! ?
Forumet och ni stöder mig.
Det är skönt att läsa andras tankar, skriva av sig, reflektera, få vara djupsinnig och flummig men ändå seriös i detta.
?Vi har stor kapacitet. Den energin vi försöker dämpa med alkohol - den energin ska vi luta oss tillbaka i, sjunka i, vara i, inte fly ifrån. Power of now!

Hej..
Första gången jag skriver här. För jag är så trött på mitt dagliga drickande som bara tar uppehåll i några dagar för att sedan sättas igång. Både min kropp och själ känns åt skogen. Är egentligen en människa som gillar och träna o hitta på saker, sista tiden/åren har handlat om att överleva dagarna på jobbet för att på kvällarna ta till flykten via alkohol. Vill fly från mig själv o min ångest, en jobbig seperation har lett till mkt självhat, vilket jag också spär på med mitt drickande. Jag höll upp i 3 månader en gång för 2 år sen, och minns hur bra jag mådde då efter de månaderna. Jag är rädd för att bli totalt deprimerad om jag slutar dricka, kanske därför jag fortsatt. Men jag vill verkligen inte leva såhär längre. Min kropp är helt slut. Idag, denna lördag är min dag ett. Tack för att det här forumet finns. Läst mkt här och många verkar bli hjälpta. Tacksam för alla tips o råd som finns!

Vad jag önskar dig lugn och ro fina du.

Kan dock inte låta bli att tänka att det kanske egentligen bara fanns en sak i din historia jag fastnar vid, nämligen punkt 1 - att du behövde gå in på systemet. Vet du varför du godkände att du skulle ta på dig det uppdraget? Var det för att du kände att du ville testa dig själv, om du skulle klara det? För då tänker jag att det kanske är onödig plåga för dig så här tidigt? Jag tänker att vi måste vara snälla mot oss själva och känna efter innan vi gör vissa saker, t ex gå in på systemet eller gå på krogen, försöka endast göra saker om det känns lätt. Därför har jag aldrig behållit alkohol hemma hos mig om det inte känts självklart om jag kunnat hantera det osv. Vi måste vara snälla mot oss själva så här i början ? Istället för att i efterhand grubbla och nöta igenom och klaga på oss själva för att vi gått för långt borde vi kanske försöka att aldrig ens gå i närheten av det som känns vanskligt?Undvika att bevisa saker för oss själva. Vi är bra ändå utan att vi går på farliga stigar och klarar det. Du är fantastisk ändå ?
I all välmening finaste Vinäger.

Dock stort grattis till dina 100 dagar, du går ändå längs rätt väg även om du ibland gått vilse har du alltid hittat tillbaka under denna tid!!

Önskar dig en fin lördag ☀️
Många kramar!

12 veckor har jag snart vart nykter i och det känns fantastiskt. Jag klarade det (vågar ta ut segern i förskott vid det här laget). Så mycket fantastiskt har hänt med mig och det känns som jag fått en ny chans i livet! Jag tar inte för givet att allt kommer fortsätta kännas så här lätt men det känns som det hänger mest på mig själv. Inga fler ursäkter! Det har vart en berg- och dalbana men nu när mycket har landat, tankar, minnen, nya upplevelser så har jag kommit ut som en starkare person med en självkänsla större än på mycket länge. Jag tar inte skit, jag vet mitt värde och vågar tacka både ja och nej. Livet är svårt som fan ibland och det känns som det är lätt att trampa snett men just nu känns det som jag har redskapen som krävs för att rätta till eventuella felsteg. Känns som jag tagit kontrollen över mitt liv igen, på bara tre månader! Nu i efterhand kan jag känna att tre nyktra månader är en perfekt längd (iallafall för mig) att ha fått perspektiv och för mycket att hända på det mentala planet. Jag känner att jag nästa vecka kommer vara redo att ta ett reflekterat och bra beslut gällande framtida förhållandet med alkohol. Jag kan väga för/nackdelar utan att känna mig dragen till alkohol längre, jag har inget sug, jag känner inget behov av att döva känslor.

Oerhört glad att jag tog steget och höll ut i den tuffa starten, för hur jag känner och mår nu är så enorm skillnad mot hur det kändes i början.

har ju drastiskt dragit ner på mitt forumhäng för att fokusera på annat. Men läser ibland för att påminna mig själv.
Tycker att din situation ändå löste sig bra i slutändan. Men det är svårt när det blir en ”låsning” och någon form av autopilot går igång. Man skärmar av det kritiska tänkandet och bara gör. Nästan som den ultimata mindfulnessen, bara i stunden.
Jag hittade en kartong öl i garaget förra helgen. De är kvar från en fest och jag har vetat om dem. Men de bara stod där och hånade mig. Jag tog upp en och tittade på den. Då kände jag starkt hur autopiloten började dra (jag kan, jag hinner, öppna den). Så jag kastade ner den i lådan och sköt undan den. Igår var jag ensam hemma och då dök den upp igen (jag kan ta ett par, ”what could possibly go wrong”,) så jag köpte godis och rusade förbi garaget.
Svårt men man måste bryta av när det börjar dra. Direkt. Inte underhålla tankarna som bara blir starkare och starkare. Men du var medveten och det låter som du ändå får det lättare att stå emot med tiden. Det kunde ju ha gått åt skogen. Lite tur också men det ska man ha ibland.
Drömde att jag drack för några nätter sedan. Tror att man behöver vara stark i omgångar. Men lättare nu än första tiden, helt klart. Kanske är våren som drar i en nu, solen som väcker begäret (och lustarna :) till liv.
Vad är det man säger, ”If you do not change direction, you may end up where you are heading.” vilket i vårt fall är något positivt!
Vi har bytt kurs och behöver nu förhoppningsvis bara göra små justeringar för att hamna där vi siktat.
(Såg att du fortfarande kallar dem ”terror” ?)

Fortsatt trevlig helg!

Tack för att du delar med oss❤️

Med dina kloka inlägg. Vilken styrka du visar upp i denna pågående kamp. NU tänkandet har hjälpt mig mycket!
Stort Grattis till ditt uppfyllda mål! ?

Starkt att du lyckades! Och vilken bra man du har! Håll fast vid honom. ?

Det är märkligt hur man ibland blir nästan robotstyrd, att man agerar irrationellt.

Grattis till de 100 dagarna! Och till att du överlevde krisen. ?

Ja, det var i dag jag skulle jubla och känna en enorm stolthet och glädje.

Det är klart att det känns bra. Självklart. Men också lite tomt. Jag vill ju verkligen peppa och inspirera. Men något tar emot. Vad? Varför?

Ok, jag ska inte dra på det. Här kommer den icke rosenskimrande anledningen:

I går hände ännu en sak som gör att jag förstår att jag har de vita marginalerna på min sida. Det har blivit flera sådana gånger nu, vilket innebär att jag spelar riskfyllt. Farligt, farligt...

Jag köpte vin.

Två enliterstetror. Tog inte de med allra högst procenthalt, utan de med näst högst. Inbillade mig att det inte var lika illa då. Jo tjena... Att jag ens kom på tanken att handla var för att vi skulle ha främmande och jag inte visste om M skulle hinna köpa en flaska.

Finn fem fel.

1. JAG gick in på Systembolaget
2. Jag köpte TVÅ terror, inte en flaska, som vi skulle ha
3. Jag kollade på PROCENThalten
4. Jag SMÖG in dem i huset
5. Jag GÖMDE dem

Så, vad hände sedan?

Jo, M hade kommit ihåg att köpa en flaska. Shit, jag behövde inte avslöja mitt inköp. Yippie, eller...

Under stark hjärtklappning öppnade jag den ena som var gömd i jobbväskan - efter en hel arbetsdag var jag ju plötsligt tvungen att jobba lite extra i tio minuter - och förde den mot munnen. Utan något konsekvenstänk drack jag - fel, klunkade jag i mig - den sura drycken. Hann känna lite lite av den sköna berusningen, ni vet, den som stannar ca fem minuter innan man druckit sig förbi och börjar bli full. Jag stoppade innan jag blev påverkad, men smusslade tillbaka resterande.

Under middagen med gästerna tyckte jag att M tittade lite speciellt på mig. Antingen var det min skam och mitt dåliga samvete som gjorde att jag inbillade mig blickarna eller så hade han förstått.

Efter ett par timmar gick jag tillbaka till gömman, oklart varför. Tror uppriktigt inte att jag tänkte dricka mera, den logiska N-hjärnan hade börjat ta över. Men riktigt säker är jag inte. Det får jag heller aldrig veta. Tetran låg nämligen inte kvar. Panik! Vad i hela... Jag letade som en besatt, inte som förr för att jag behövde mera, utan för att jag började inse vad som hänt.

Efter typ fem minuters letande i alla skrymslen och vrår gick jag ut till M. Han tittade på mig och frågade rakt upp och ned: "Köpte du vinet i dag?" Jag erkände förstås och hans besvikelse var nog nästan lika stor som min.

Han berättade att han hade känt på sig att något var fel ända sedan jag kom hem. Skammen måste ha bränt genom hela mig under tiden jag bar in väskan med hemligheten. Sådant jag sällan kände under min aktiva tid som professionell smygare. Det var flera omständigheter som gjorde att han förstod och helt enkelt gick och hämtade tetran och ställde undan den. Något han aldrig tidigare gjort, då han är så långt ifrån en snokare man kan bli. Detta gjordes helt och hållet av omsorg, vilket jag är så tacksam över.

På frågan om jag köpt något mer, svarade jag nästan ivrigt ett ja, hämtade tetra nummer två och bad honom låsa in den. Lättnaden när jag slapp ta ansvar för även den andra var obeskrivlig.

Sedan pratade vi länge. Kramades och klamrade oss fast vid varandra och älskade så där intensivt och desperat som man bara gör när man klarat sig ur något som upplevts som en blivande katastrof.

-----

Varför varför varför utmanar jag A?

Jag vet inte.

Just nu vet jag bara att jag är nykter och att det kom ut något bra av gårdagen. Det är över för den här gången. Jag är stark igen.

Fel, starkare faktiskt.

Ena stunden känner jag ett jöttemisslyckande, andra ett bagatelliserande. Den där balansen. Jag tror att jag börjar hitta den. Tänkte först att jag föll i går, men det känns mer som att jag var på väg att falla. Jag tog mig upp innan jag landade på botten. Det känns bra. Riktigt bra till och med.

I dag är jag nykter.
För att jag vill.
För att jag behöver det.
För att jag mår klart bäst så.

Alternativet är inget alternativ.

100 dagar. I mot- och medgång.

Wow, jag är rätt bra ändå.

Kram på er

Nytvättade fluffiga sängkläder och en nyvaken jag. Försöker skjuta bort tankarna på att jsg ska jobba på måndag. Acceptera att det är vad det är.

Idag ska jsg iväg och fixa mina fransar och sen fira flickvännen som fyllt 32! Herregud jag fyller 30 i år. Helt galet. Vet inte hur kvällen blir eller vad vi ska göra. Lär dricka någon typ av alkohol. Kanske tar jag de där ölen som legat i kylen i en smärre evighet. Vi märker. Men der kommer bli lugnt från min sida iaf. Fortfarande inte frisk. Fortfarande inte pengar ?

Nu kaffe ❤️
Fridens ?

Nytvättade fluffiga sängkläder och en nyvaken jag. Försöker skjuta bort tankarna på att jsg ska jobba på måndag. Acceptera att det är vad det är.

Idag ska jsg iväg och fixa mina fransar och sen fira flickvännen som fyllt 32! Herregud jag fyller 30 i år. Helt galet. Vet inte hur kvällen blir eller vad vi ska göra. Lär dricka någon typ av alkohol. Kanske tar jag de där ölen som legat i kylen i en smärre evighet. Vi märker. Men der kommer bli lugnt från min sida iaf. Fortfarande inte frisk. Fortfarande inte pengar ?

Nu kaffe ❤️
Fridens ?