Senaste kommentarerna i forumet

Kära Esmeralda2222 vilken resa du gjort redan! Fortsätt så! Du är på rätt väg! Ge inte efter för alkoholmonstret, det är bara ett sätt att få dit dig igen. Du har kontroll, du visar var skåpet ska stå. Jag hoppas innerligt att jag kommer vara lika stark som du är när suget knackar på.. Jag har max klarat 5 dagar utan alkohol sen har kroppen blivit helt spattig och rastlös vilket då har lett till att jag som vanligt överlämnat mig åt alkoholmonstrets förrädiska famn.
Tror du inte att din man vet? Egentligen, innerst inne?

Jag är inte en människa som klarar mediation, vissa här fungerar det på, vilket är strålande, men jag blir stressad och uttråkad för snabbt, men det hade kanske fungerat på dig?
Eller ut och gå? Frisk luft och rensa hjärnan?
Jag ska börja träna på gym kvällstid, tanken är att jag då blir skönt sunt trött och inte tänker på att jag vill ta några glas vin innan läggdags.. Jag vet inte om det hjälper men jag måste testa.

Tack för din kommentar JoYo!
Då har vi samma målsättning! Jag börjar också närma mig 40, druckit extremt mycket de senaste 5 åren. Smyg druckit, skällt ut folk i tid o otid, förlorat vänner, fått (får) ångest, känner skam, djup förakt mot mig själv och vad mina barn har fått se och uppleva listan kan göras lång... Detta är konsekvens av mitt drickande, en jävligt ful och obehaglig sida hos mig. Jag måste komma ihåg detta när suget kommer och när man har tusen anledningar till att ta ett glas vin eller tolv glas, som det egentligen blir..
Det är skönt och en tillfredsställande befrielse att inte känna sig ensam om sina problem, att vi kan dela varandras liv så här privat men ändå anonymt. Jag känner en stor tacksamhet över att jag fann detta forumet igår!
Jag kommer hänga kvar! Jag ska skriva här om min resa till ett friskare och hälsosammare liv. Jag ska kämpa och ge järnet!
Kram på dig!

Åh, jag kände en klump i magen när jag läste ditt första inlägg. En klump som bestod av total igenkänning... Så vidrigt det är att vakna efter en natts dålig sömn som varvats med ångest och sakta inse att man inte minns gårdagskvällen, sakta börja minnas att man nog sagt en hel del taskiga saker till människor man bryr sig om. Att känna så mycket skam, hopplöshet och desperation.
Så himla bra att du kunde ta steget att vara uppriktig mot din man och säga högt att du känner att det gått för långt! Ett så viktigt första steg!
Själv har jag inte haft den uppriktigheten med min man. Han har inte en aning om hur mycket och hur ofta jag druckit. Minnesluckor (från en vanlig tisdagskväll) har jag för det mesta lyckats skämta bort eller tala bort. Nu har jag faktiskt lyckats vara alkoholfri i 14 dagar! Det har inte hänt att jag varit nykter så lång tid i sträck på sex år.
Jag känner mig mycket piggare, sover bra, tänker klarare tankar och är på det hela taget mer vänlig. Det svåra har hittills varit eftermiddagar och kvällar. Då börjar det liksom krypa i kroppen och irritationen växer. Mina tankar börja leva ett eget liv. I hjärnan pågår förhandlingar, trixande och övertalningsförsök. Jag har lyckats stå emot, ibland med en känsla av total meningslöshet och ibland med en känsla av frihet och tillförsikt. Jag måste börja tänka nya tankar, få in andra vanor och hitta andra saker som är meningsfulla i mitt liv. Det är verkligen inte lätt att ändra sitt sätt att vara, tänka och agera.
Men, jag känner ändå tilltro till mig själv idag, det gjorde jag inte för tre veckor sedan. Jag känner att jag är på gång! Det kommer att bli bättre! Jag kan klara det här. Och, det kan du också!

Det är en rimlig målsättning! Hur många dagar har du varit utan alkohol? Dag 2 för mig.
Djur är så himla bra, ovillkorlig kärlek och de lämnar inte en hur som helst. (Möjligtvis om det finns en trevlig katt-dam i grannskapet?:) )
Åh Trolldruva, jag tror visst att du hade varit saknad av många många människor också!
Stor Kram!

Känner igen mig såå!
Försökt sluta genom åren. Har som mål att fylla 40 som en nykter och sund kvinna, mamma, fru.
Det är skönt att skriva av sig här.
Det är skönt att vara nykter tillsammans med människor här som förstår en. Förstår om man faller, stöttar en och diskuterar.
Häng kvar här!
Du har kommit till en viktig insikt!

Det är nog det vi alla är rädda för.
Jag tänkte att jag börjar med 21 dagar dvs 3 veckor och utvärderar efter det. Då behöver jag inte känna att jag misslyckas.
Jag har ingen make, har inte ens haft. Kanske en av orsakerna till mitt vindrickande, men troligen inte hela. Jag skulle så hemskt gärna haft en familj som fanns där som morot att låta bli vinet. Ofta har det känns meningslöst att låta bli för ingen kommer ändå sakna mig mer än möjligen min katt. Faktiskt är det han som får mig att låta bli. När han spinnande kryper upp i knät så förstår jag att även han behöver mig även om han bara är en katt.

För min del känns det som att jag behöver få en förklaring till varför jag började dricka och varför det eskalerade till den grad det är idag. Jag måste få veta så att jag kan göra en förändring, börja läka inifrån, jobba på att bli hel. Detta med insikten om att det med stor sannolikhet kommer innebära djup smärta, ångest och skamkänslor osv.

Tack Trolldruva för ditt inlägg, det värmer!
Jag är ny här, som du kanske förstod :)
På onsdag ska vi börja i parterapi, tror att det kan hjälpa. Lägga alla korten på bordet. Gå till botten med allting, reda ut och rensa bort, få nya insikter. Jag är så trött på mig själv och på den jag blir när jag dricker, det räcker nu. Är bara så extremt orolig och rädd för att misslyckas, få återfall och trilla dit. Jag vill förändra mig, bli mer hälsosam och med en starkare själ.
Kram tillbaka

Jag vet inte ens om jag vill veta varför jag dricker, det gör alldeles för ont. Jag har gått i terapi men inte ens en terapeut kommer innanför det skälet, frågan är om jag någonsin vågar dit. Får hjärtklappning och hög puls o ångest bara jag tänker tanken ?

Bra att du hittar gränser! Vet hur svårt det är men försök håll fast vid dem.
Som du säger en dag i taget... en dag i taget

På skliniken. Skall blåsa. Idag är det 29 dagar sedan jag drack sist. Och trots en del kraftiga sug på eftermiddagarna går allt enligt plan. Det är t o m så att jag funderar på att fortsätta min nykterhet för gott, även efter mina tre planerade vita månader. Jag har alltid varit en person som stått för någonting. Jag har konkret kämpat i miljöfrågor, i rättvisefrågor, engagerat mig politiskt. Men ju äldre jag blivit desto mer loj har jag kommit att bli. Visst kan jag än idag bli nästan farligt arg när jag läser om orättvisor av olika slag, men det är flera år sedan jag aktivt engagerade mig i någon kamp. För fyra år sedan ledde jag kampen mot en ny bergtäkt i min närboendemiljö. Fan vad jag brann för den kampen. På något märkligt sätt har mitt nya, nyktra jag fått mig att känna mig viktig igen, att jag är någon som vill något. Kände mig t ex skitcool när jag beställde Ramlösa på krogen i fredags (det är fånigt, jag vet). Jag är återigen engagerad i en kamp för något viktigt - den här gången mig själv.

Styrka önskar jag er alla här på forumet. Och kom ihåg, det är ju bara måndag, den första dagen på resten av våra liv.??✌

Ny vecka nya tag, vi faller ibland men det viktiga är att resa sig och fortsätta framåt, med små steg och en stund i taget.
Ha en fin dag

Välkommen
Här inne är vi många som upplevt samma som du. Att vakna på morgonen med en sådan ångest du beskriver. Starkt av dig att svara ja och nu kan du få stöd av din make.
Det blir inte lätt, men det går och det går bättre och bättre vartefter tiden går och man skapar nya vanor.
Kram

Måndag och ledig! Känner mig supertaggad för en nykter vecka och även helgen denna gången.

Igår morse vaknade jag upp i soffan, bakfull som vanligt. Vad hände kvällen innan egentligen? Små små fragment av lördagskvällen gjorde sig påminda. Ja just det, jag bråkade om någonting med maken, igen. Ångesten väller över mig och paniken attackerar hela min kropp.
Sa jag att jag ville skilja mig? Det vill jag ju inte. Varför sa jag så?
Sitter vid frukostbordet, det är en fin solig vårmorgon, vågar inte möta min makes blick, jag skäms något otroligt. Vad fan sa jag igår egentligen?
Han frågar något trevande, kommer du ihåg vad du sa igår kväll?
Jag svarar, "något om skilsmässa".
"Ja och mer?"
Jag svarar att jag inte minns. Skäms något otroligt.
"Du tycker inte att det här börjar gå till överdrift"?
"Jo". Tystnad. Inom mig växer en avgrundsdjup ilska och ett djupt hat mot mig själv. Hur kan jag välja att dricka bort min familj, mitt äktenskap? Välja vinet framför dem jag älskar mest i hela världen. Det får vara nog nu. Inte en jäkla droppe till.

Tack för era svar! Uppmuntrande och bekräftande!?

Ultra! Jag blir glad av att läsa att du är nykter! I Spanien! Wow! För du har nog rätt i att ”alla dricker öl eller vin”. Tyvärr! Jag läste nånstans om ”alla” svenskar som flyttar till Spanien för att leva ett skönt liv i solen men som tvärtemot blir alkoholiserade. Det är så härligt att ha fått insikten och viljan att leva ett nyktert och sunt liv! Dag 16 idag! Styrka! Vi fixar det här!?? Unna dig att njuta av allt gott i Spanien, allt gott för kropp och själ!
Kanske yoga och meditation som komplement till tuff träning? Stillar sinnet.?

MondayMorning!
Ja, man kan ju inte annat än att vara i NUet. Skönt att inse det. Att sluta fly med diverse bedövningsmedel! Det är så skönt att leva i alla känslor. NU. Let live!?

Idag känner jag mig nöjd med att vara klar i huvudet. Jag och minsta dottern fnissade till en rolig bok vid läggdags igår, jag upplevde helhjärtat hennes söta skratt, ögonen som knep ihop av glädje och lilla kroppen som kröp ihop och knöt sig av skratt. Vi såg på varandra och jag kände sann glädje över att hon låg bredvid mig så glad. Hon behöver mig. Mina barn behöver mig. Jag vill finnas till för dem, stärka dem, bekräfta dem, i alla deras känslor, vara en stark och sund förebild. Vara den jag vill vara! NU är jag nykter och vågar knappt skriva nöjd.. är så rädd att jinxa denna helt alldagliga lycka av att vara nykter!
NU♥️

6-8 veckor känns inte lockande men är det det som krävs kanske vi får bita i det sura äpplet. Just nu känns det bra att vara pigg och tanken är ju att aldrig mer dricka så mycket att man är seg dagen efter eller t.o.m bakis.
Hittills har inte särbon "undrat" varför jag inte dricker något annat ön Loka och juice, men någon gång måste han väl fråga? Vad svarar man då? Jag har ju faktiskt mörkat drickandet iom att vi inte bor ihop och när vi träffas på helger o så så är det ju inget konstigt med att dricka vin.
Jag dricker också vara vin och inget annat ens om det finns.

Hej victor123
Jag känner igen mig i allt du skriver, vilket känns skönt! Jag är inte ensam.
I går morse vaknade jag upp och kände att det fick vara jag nog. Det är NU jag måste förändra mitt liv och välja livet framför alkohol, inte tvärtom.
Jag har beslutat mig för att gå med i AA, och börja i terapi, för någonstans finns det en anledning till varför man dricker och jag vill för min egen del ta reda på varför. Känns skrämmande och jag är skiträdd men beslutsam.

Tack för du delar med dig av din fantastiska inställning. Jag blir glad av att följa din resa.
Jag ska försöka dela ditt vårskrik.
<3

Din tråd berör verkligen och rör vid något i mig som väcker oro. Jag undrar om du menar kvinnofridslinjen (020-50 50 50) då du skriver att du talat med kvinnojouren? Oavsett vem du då talade med skulle jag vilja uppmuntra dig att ringa igen. Du har möjlighet att vara anonym. Hur låter det?

I allt det svåra önskar jag dig en fin start på april.

Varma hälsningar Li-Lo

Måndag, jag är nog inte helt redo. Hej frossa och svett. Mitt ena ögonlock har svällt upp som fan, ser lite ut som en pirat. Men Hey, man kan jobba med ett öga bara. Idag ska jag säga upp mig.
Det är ju ändå något att vara glad för änna!

Fridens ?

27 dagar är en blinkning men även en evighet om man skall slåss med drakar och annat otyg. Efter ett helgpass brukar min måndag vara ett rus, började redan på sönagkväll och sen små pimplade hela måndagen. För att på tisdagen vara helt slut och inte kunna förstå hur jag skulle kunna jobba på onsdagen.
Tror jag för första gången i går kände mig naturligt trött, somnade gott och vaknade tidigt med en bra känsla av lite ork.
Här är en fantastisk morgon med fågelsång och sol, kan inte komma ihåg när det kändes så här. Det kanske nu det vänder livet och jag vågar hoppas lite.
Skall prata med chefen idag om semester, vill vara hemma och lära känna den kvinnan som håller på att vakna i mig och ge henne alla möjligheter till att klara detta.
Idag skall jag ut i skogen, möta våren och hämta energi till ännu en dag som jag väljer att vara nykter.
Så ser ni en tant i skogen med galna hundar som ger ett vårskrik, då är det bara jag som en minut kramar livet
Ha en fin dag och styrka till er alla

Tack för ditt svar InteMera. Helgen var rätt bra faktisk. Var borta på lördagen och det gick lugnt till. Alkoholen fanns ju med, men lugnt.
Kämpar vidare. Försöker sätta upp tydliga gränser vad som är ok för mig. En dag i taget......

Hej och godmorgon.
I helgen tog jag ett ordentligt återfall, Fredag/Lördag. Men höll mig ifrån alkoholen i Söndags. Låg och svettades natten igenom , sov till och från med inslag av mardrömmar. Och idag Måndag, börjar den jobbiga abstinensen komma med skakningar och ryckningar. Jag mådde bra att vara nykter innan. Men ensamheten rev i mig , tristess. Just nu är jag på väg till jobbet. Jag skall klara av denna dagen!

/YearsOfSilentSorrow

Med vila och återhämtning.
Att jag är alkoholist fick några till veta.
De vet inte hur de ska bemöta det och försöker att förstå. Det viktiga är att jag vet.
Stå stadigt med fötterna på jorden.
Balansera och åter balansera är ledord.
Lagom med prestation spara på energi.
Ny jobb vecka väntar.
Kram alla?