Senaste kommentarerna i forumet

så kan du klara det igen! Och troligtvis kan det gå ännu bättre nu när du vet vad som väntar! Det underlättar också (tycker jag) att skriva här och läsa mycket i andras trådar, känns skönt att bli förstådd av människor som går igenom samma saker.
Du fixar det här! ?☘️

Tänk så fort livet kan ta en ny vändning. Superbra jobbat! Önskar dig all lycka till nu när hjärnan slipper vara kidnappad av det luriga giftet som alkohol är ✨
Keep going strong ?☺️

Superbra jobbat!! Hoppas stugdrömmen blir sann! Annars kanske du får hitta en annan mysig stuga att vila ut i i sommar ?☘️

Hejjar på dig! ✨

Min man har inga problem med alkoholen säger han... Efter många års löften om bättring blev vårt barn invigd i ”hemligheten” (då 16 år) för 1,5 år sedan. Då sa han att han inte behövde hjälp och lovade vårt barn att inte dricka och skulle begära hjälp om det inte gick bra. (Sjävklart har jag bara väntat på att livet skulle bli detsamma igen. Jag har inte längre några illusioner om att vinna över älskarinnan Sprit.) De senaste månaderna har han varit ”trött”, dimmig i ögonen, kan inte hänga med i samtal osv. Varje gång han har gått ut i garaget eller in i sovrummet så kommer han tillbaka och ser påverkad ut. Jag har återigen konfronterat honom och han blir arg och säger att jag måste lita på honom. Förra veckan hittade jag en av gömmorna med alkohol. Trots att jag har fotat flaskor som sedan är borta så hävdar han att han inte har druckit upp dem. Jag har sagt att han har två veckor på sig att ordna professionell hjälp. Han säger nu att han har en tid om några dagar så att de får ”se om han behöver hjälp”. Han säger också att han inte förstår varför jag är arg för han har ju hållit sitt löfte att inte dricka och nu har han ju frivilligt sökt hjälp! Det är som att han bor i en annan verklighet än oss andra. Jag VET hur det är med beroende men jag känner mig så arg och förnedrad över att han fortfarande inte kan se att han har ett beroende och behöver hjälp.

Har läst en del av din fantastiska resa och imponerad hur du rest dig upp gång på gång med ny styrka och beslutsamhet varje gång du fallit, det krävs mod och styrka! Du inspirerar verkligen! Och nu har du haft två helvita månader på raken, så oerhört bra jobbat av dig, hoppas du firar dig på något viss, det är du SÅ värd!!

Kramar från Nejlika ?

Låter som det är dags för nya tag, hejjar på dig! ✨
Kram Nejlika

Tack för er omtanke och stöd❤️!

Otroligt men sant, är att jag inte gett upp hoppet det än..?! Det ska gå, det kommer vända..?. Sjukt intensiv ångest söndag, fortfarande ur balans måndag, men tog mig till jobb och genomförde dagen. Pressat mig till att ta mina promenader, för jag vet att de gör mig gott i längden. Läget lugnare igår. Men man blir ju så trött av kämpandet och urladdningarna. Idag helt okej. Bara vanlig trötthet samtidigt som solen och värmen ☀️, gör sitt bästa för att pigga upp mig. Och det lyckas den med till viss del iaf.
Fortfarande nykter??!
Du är så go Nejlika med som kommer med nya idéer angående snusandet. Har faktiskt inte tänkt på nikotinplåster, som en övergång i att bryta med vanan..?. Det kanske inte hade varit så dumt. Fasa ut med det..tål att tänkas på ☺️.
Låter fantastiskt Jasmine, med morgonträning tillsammans med sonen din❤️! Förstår att det måste varit en bra start på dagen! Och kanske dag 3 idag då..✊??! (?)

Så tacksam för ert stöd! Önskar er allt det bästa tillbaks! Möta våren - nyktra och med mer och mer kraft varje dag?!

Många kramar ?
/Fibblan ?.

Huuuuur mycket får man plats med på 20kvm egentligen? Jag är imponerad. Undercover horder delux ?‍♀️
Idag har jag skruuuubbat och tvättat och svabbat och packat och stånkat och bråkat med teknik.
Till och med tvättat väggarna. Aldrig förstått att väggar kan bli dammiga och skitiga. Ni vet när man verkligen tittar tittar på skiten?
Well det är borta nu iaf ?

Gick på intervjun. Mitt i Stockholm centrum sitter dem. In i ett Fancy jäkla mötesrum med glasväggar och fokus. Europachefen verkade nervös, kanske obekväm med att behöva sitta med rekrytering? Det är ju inte hennes grej, egentligen.
Hon sken upp när jag började prata lite lätt om min vovve, han är ju en sådandär adopterad hemlös hund.
Hon hade nära vänner som oxå adopterat en vovve.

Intervjun gick bra iaf, jag fick redan där och då i slutet av intervjun veta att jag gått vidare till sista steget.
Så nu ska jag uppdatera mitt cv till engelska och börja lyssna på engelska poddar om arbeten (så jag får in den typen av jargong naturligt). Nästa vecka blir det skypeintervju med VD:n.

Detta är på riktigt. Jag har seriöst gått vidare till sista steget!!
Mer fokus på mindfullness och snälla tankar. Jag äääääär bra på mitt jjobb, jävligt bra.
Inte låta osäkerheten och självtvivel få fäste. Jag känner hur den står och petar på min axel.
Men nej. 2019 är mitt år.
Jag fixar detta.
Så länge jag tar hand om mitt känslomässiga mående så fixar jag nog tamefan allt (förutom teknikfanskap ?).

Imorgon är ytterligare en viktig intervju. Ser fram emot den :)

Nu natt!
Sov sött alla ni där ute i cybervärlden ?
Fridens ?

Kanske ändå bra för er båda att ni kom till en punkt där nåt måste hända? Kanske ni nu kan börja prata mer öppet med varandra, tänker att elefanten i vardagsrummet nu blivit synlig för er båda? Kanske ni finner en väg framåt tillsammans eller kanske hittar ni ett varaktigt sätt och ett aktivt val att bo isär på riktigt längre fram?

Jag tror nåt gott kommer ur det i alla fall, ni har ruskat om allt nu och det ska förhoppningsvis inte åka tillbaka under mattan igen!

Jag kan bara hålla med dig i det du skrivit. För mig har livet blivit så mycket bättre sedan jag slutade med att ta första glaset.

Jag får bo I stugan, måste bara bestämma hur länge och när ?
Så nu har jag något att tänka på i natt ?
Får väl se om jag hittar en kvinna innan dess som vill följa med, eller om jag gör det alldeles själv. Ett äventyr är det hur som helst, jätte vackert är det där!

Fint med en positiv uppdatering- tack! Du gör det så bra, en förebild;)

Kramar!

Fint att läsa dina positiva inlägg! Jag hoppas verkligen, verkligen att du får den där stugsemestern- det är du såå värd!

<3

..men har du försökt något med nikotinplåster eller dylikt för att minska intaget av snus eller åtminstone för att inte ta mer än tidigare? Är ju själv inte snusare så är ju ingen expert själv men bara en tanke.

Tröttheten känner jag dock själv igen alltför väl ? Undrar när det vänder.

Hur mår du idag? ?

Stora kramar!

Som du skrev Vinäger, helt rätt och försöker göra det :) Ser fram emot allt jag kommer kunna göra som nykter som jag inte klarade av under missbruket ☘️

...att jag tar vitamintillskott, dels multivitamin men även extra b-vitaminer.

Nykter sedan 6 veckor, och även om jag mentalt förstår att min kropp fortfarande håller på att återhämta sig efter år av stress kan jag inte hjälpa att undra -när minskar tröttheten? Det känns som att jag skulle vilja spendera hela dagarna i sängen, om jag kunde. Vilket jag såklart inte kan :) Hinner aldrig återhämta mig på helgerna utan är lika trött hela veckorna.

Ni som läser detta och vart nyktra längre än mig - när vände det för er? Vill ha något att se fram emot ?

Kul att ni tittade in och tack för pepp, blir riktigt glad ?

Hehe jag önskar jag vore modigare på krogen, försökte vid ett tillfälle besvara ett leende jag fick av en söt kille, varav han då sökte kontakt och stannade till nära mig -vad gjorde jag då tror ni? Jo låtsades som jag uppfattat att han stannade för att släppa förbi mig så jag log och gick rakt förbi, efteråt antagligen illröd i ansiktet och med ett töntigt leende ? Haha, så fjantigt! Nej hörrni, jag har blivit en fegis på den fronten! ?
Får se med tiden, nästa gång kanske jag vågar lite mer :) Ser mig som i en ny inlärningsprocess haha. Har ju nog aldrig flirtat nykter med någon jag träffat för första gången, det var iallafall länge sen!! Är så himla rädd att bara säga fel saker och göra bort mig ? Men lite kul ändå, om jag vågar utmana mig med tiden :) Får hålla er uppdaterade ;)

Jaa PimPim gud så härligt det ska bli med vår! Värme och sol gör så mycket och visst ska det bli härligt att låta tillnyktrandet och återkommandet av våren komma hand i hand? ☘️

Återigen tack alla fina för pepp och hoppas det går bra för er i er egen kamp, kikar in hos er alla inom kort ☺️

Stutsar på botten. Fint uttryck, det ger rum för tolkningar. Jag hoppas det är ok att jag ger min.

Du stutsar, ibland lite mindre dåligt, kanske till och med ok eller bra, ibland på botten. Även om du hade upplevt dig helt stilla på botten så finns det möjlighet att komma upp. Även om du inte alls känner den själv så finns den möjligheten alltid.

Ibland kan det kännas minst sagt hopplöst det betyder inte att det är så, just nu och till och från mår du så. Jag vill återigen lyfta att det finns hjälp att få, att du berättar för din familj, skriver här ger oss möjligheten att stötta dig. Bra att du tar mod och skriver, kanske är det inte mod utan mer kraft att räcka ut din hand till oss. Du gör detta om och om igen, bevisligen är du en person som är envis, målmedveten trots att du mår som du gör. Du håller dig nykter i perioder, kortare och även längre. Det är imponerande och du kan.

När du inte tror på dig själv kan andra tro på dig åt dig. Ibland kan det vara skönt att släppa det ansvaret men för det kan man behöva ta emot ännu mer hjälp- vart den skulle komma ifrån bestämmer kanske du allra mest, om du vill ta emot den. Testa även om du inte fullt ut tror det skulle fungera.

Hoppas du är med på vad jag menar. Hoppas något av detta blev hjälpsamt.

Du är ingen belastning och du orsakar ingen ett helvete, det är dina tankar om hur det är, inte sanningen.

Om du skulle ta emot hjälp från något ytterligare nu. Vad eller vem tror du det skulle kunna vara? (du nämner anmälningsskyldighet som ett hinder då du är mån om ditt arbete, det finns en del anonymt stöd, kanske kan det också vara något helt annat än vård som är ett nästa steg?)

Fortsätt skriv och läs såklart också här. Det är ett sätt att dela din situation med andra, du är inte ensam om du kommer inte må såhär alltid.

Vill tipsa om Nationella hjälplinjen, kostnadsfritt, anonymt
https://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/?ar=True

0771-22 00 60

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

God dag mina vänner, idag ser ni är en fin dag.
Hoppas jag iaf!
Jag anmälde mig på en norsk sida på Facebook, man kan få bo i en stuga i Norge gratis i sommar.
Om man har tur och vinner,
Den ligger vid vattnet, i vattnet kan man bada och fiska.
Inga grannar som stör, ett vildmarksäventyr.
Ingen el och såna saker, men en mysig brasa finns det.
De mailade mig tidigare idag och frågade om jag är intresserad och hur länge jag ville bo i stugan.
Jag har precis återkopplat, det skulle va en dröm.
Har länge drömt om något liknande ???☀️

Jag har läst på detta forum i många år och vill nu delge er läsare min historia till alkohol.

För 15 år sedan var min gräns nådd. Jag missbrukade alkohol genom att jag inte kunde sluta när jag väl börjat dricka. Jag hade många black-outs, skadade mina relationer och led dagarna efter av en gruvlig ångest. En ångest som jag, trots att det gått 15 år sedan, ännu kan minnas hur det kändes att vakna upp dagen efter med. Hur jag inte klarade resa mig upp ur sängen, hur jag inte kunde minnas hur jag kom hem, var jag hade glömt mina tillhörigheter, om jag hade legat med någon jag inte kände osv. När jag skriver detta knyter sig min mage och pulsen ökar.

Jag älskade också alkoholen, den gjorde mig i fri, den gav mig mod och den tog mig på nya äventyr. Jag ångrar inte allt jag gjort och upplevt i berusat tillstånd. Men priset blev för högt, ångesten gjorde att det inte var värt det. Jag blev tvungen att fatta ett beslut. Jag minns att jag står full på någon sunkig toalett på någon bar. Jag har svårt att stå rakt. Och jag inser att jag måste sluta dricka.

Efter den kvällen bestämmer jag mig för att aldrig dricka mer än ett glas. En öl, ett glad vin el en drink. Om det inte funkar skulle jag sluta helt.

Det var som att göra slut på en destruktiv relation. Alkoholen skulle aldrig mer bli min vän..Jag skulle hålla den på en armlängds avstånd. I början kändes det så fel, som en sorg att lämna någon man trott man gillat.

För mig var skillnaden att dricka ett glas och sluta helt inte så stor. För jag skulle aldrig mer umgås med alkoholen på det sätt som gav mig en kick, en berusning el ett äventyr. Så klart kunde det/kan det vara socialt bekvämt att kunna dricka ett glas. Men inom mig så är begränsningen solklar. Och egentligen så var det ju berusningen jag ville åt, och den hade jag ju gjort slut med.

Ibland läser jag på detta forum för att påminna mig om att stå fast vid min övertygelse. Och kanske också tänka tanken, vad hade hänt om jag inte slutat.

I dag är det inte svårt att hålla mig till ett glas. Det ör en lika naturlig vana som för många som varit nykterister under lång tid. Det som i bland slår mig när jag läser på detta forum ör att många skriver att de önskar att de kunde dricka bara ett glas. Och att det skulle vara mycket bättre/lättare att leva med än att sluta dricka helt.

Jag vill bara säga att det kräver i stort sätt samma omvälvande inställning till alkohol som att sluta dricka helt. Du måste liksom ändå göra slut på din destruktiva relation och säga adjö till berusningen. Och det är ju oftast den vi vill åt. Så var det i alla fall för mig.

Hoppas ni inte tycker att jag trängt mig på, i ert forum, trots att det var så länge sedan mitt missbruk pågick.

Önskar er alla lycka till! Och det ör fantastiskt, underbart skönt att få bryta med alkoholen. Och jag kan fortfarande njuta av den befrielsen.

Tomen, du har ju massor av vita dagar i ditt bagage. Nu tar vi nya tag och räknar vita dagar. Va bra att du hittat hit igen. Du liksom jag vet vad vi mår bäst av. Länge leve soda streamen. ?
/mrx

Då har man misslyckats totalt . Söp ner mig i Fredags och för att dämpa ångesten så har jag druckit sedan i Fredags.En massa dåliga val gjordes :-(

Då kom även min botten för några veckor sen, men även den ärliga och nakna i sikten om att jag inte klarar detta på egen hand.
Med ångesten och skammen rivande i kroppen bekände jag färg för mina föräldrar, samlade mod och ringde det svåra samtalet till vårdcentralen.

Med magen full av fjärilar men med maken som moraliskt stöd genomförde ett läkarbesök. Lättad klev jag ut från vårdcentralen med recept på Campral, löfte om samtalskontakt och stärkt imitt val att söka hjälp.

Nu kunde resten av mitt liv börja, resten av mitt liv som nykter!

Efter att ha påbörjat medicinering känner jag nu att jag förstår uttrycket "att hjärnan är kidnappad av alkohol". Förut så hade suget både en röst och stark övertalningsförmåga så mycket av min vakna tid gick åt att motstå, eller i värsta fall ge mrd dig för det. Numera känns det som om hjärnan är befriad från dessa tankar. Det är så befriande! Jag känner hopp!