Senaste kommentarerna i forumet

Jag ändrade mig som ni märkte i sista stund.
Kul att få lite ansikten på flera!

Nu är det 46 timmar sen jag tog sista glaset.
Vad äter ni och vad dricker, dom första dagarna?
När är man redo att kliva ur sängen och promenera..
Kom ihåg jag har druckit Varje dag ett helt år.

Hej vännen, jag tror inte du kan utesluta beroende bara för att du inte haft något sug i veckan. Många som är beroende eller har ett missbruk dricker i perioder, eller bara på helger osv. Det ser väldigt olika ut. Men du verkar ju om inte annat ha ett riktigt dåligt förhållande till alkohol. Kan du inte testa att vara hemma idag utan att dricka, för att känna efter hur det känns? Jag slår vad om att du kommer må jättebra imorgon och stolt över dig själv! Kram på dig! /M

Hej tack för svar. Jag har låtit bli att besvara då jag velat se hur jag känner en vecka senare. Det är lördag och jag vill ut me tjejerna igen och dricka.. Får ångest av tanken att stanna hemma. Hur sjukt är inte det här?! Förra helgen är som bortglömd. Inte är det heller så att jag är sugen på det i brist på annat att sysselsätta mig med. Har haft fullt upp idag och lär ha det ikväll också då värdmamman jag bor med fyller år.. att sätta upp stenhårda regler vore kanske något, men jag litar inte på mig själv. Att gå ut är som att spela rysk roulette. Kanske blir det lyckat och kul, kanske råkar jag illa ut. Hur som helst, jag har inte haft det här suget tidigare i veckan.. så beroende kan jag ju inte vara..

Lajv träffen var väldigt givande för min del. Det var super nice att få träffa er alla i.r.l
/Mrx

Jättekul att få träffa så många forumvänner och medresenärer i r l. Påfylld med energi och hopp. OCH stort tack till er på Alkoholhjalpen för allt ni fixade ♥️♥️!

Trist att du mår dåligt men det är bra att du kommit till insikt att du vill förändra ditt liv till det bättre det är ju ett första steg till ett bättre mående och ett bättre och mer värdefullt liv:) Du hade glömt bort din gamla tråd men om du klickar på ditt nickname och sen på spåra så hittar du ditt gamla inlägg:) Styrkekram!

En bra milstolpe! Så himla bra är du och ha det så trevligt på träffen! Jag bor för långt ifrån men hade gärna kommit jag också!

Återigen grattis ???

Kram PimPim ?

Varit här inne till och från under 5 år. Tom glömt min gamla tråd , skriver inte jätteofta. Men mitt nya rubrik beskriver mig, jag har GLÖMT mig själv. Så nytt försök, jag dricker morgon till kväll och ska försöka ta tag i det här ordentligt nu ( även om jag inte tror mina egna ord. ) Depprimerad, separerad och mitt i livet... gömt mig själv i vin och nu måste det få ett slut. Beställt happypills och köpt vitaminer. klockan är 13:40 , jag har druckit säkert en flaska vin men det blev förhoppningsvis den sista på ett bra tag. Pepp mottages( och ges såklart). Tack

Idag är det 4 dagar sedan jag drack något och jag har inget sug alls och det känns bra:) Idag så är det mycket tankar som bubblar upp till ytan som är lite jobbiga att hantera dom handlar mest om allt korkat man sagt och gjort genom åren när man varit kidnappad av alkoholen som gjort att man inte varit sig själv. Det får mig både bli ledsen ,arg och bli besviken på mig själv och man känner sig som en värdelös och dålig person som inte förtjänar att vara lycklig och glad för man betett sig som man gjort. Jag vet innert inne att jag är godhjärtad och har mycket empati och vill allas bästa och försöker vara alla till lags och är snäll och trevlig när jag är nykter och den personen är mitt sanna jag men jag har lite svårt att acceptera alla dåliga beslut och saker man sagt och gjort när man varit i alkojävlens klor.Detta får mig att tvivla på mig själv och tankarna skenar i väg och jag tänker att jag inte är en bra människa just för allt detta som varit och jag har svårt att förlåta mig själv men samtidigt viskar en röst inom mig att jag har fin själ och är godhjärtad och att jag är värd att må bra och att det är alkoholen som är boven i dramat som har gjort mig till någon som inte är jag.Det är nog så att man skapar sin egen lycka och sitt egna helvete genom sina val här i livet och genom att dricka så tappar man oftast omdömet och konsekvenstänket försvinner och det är då det är stor risk man gör dåliga val som gör att man sårar en själv och andra som i sin tur leder till ångest självhat och skam och skuld osv. Genom att välja att vara nykter och vara sig själv och sitt sanna jag så tar man oftat kloka och bra beslut som skänker en glädje,hopp,tro och stärker en som person och man slipper allt det destruktiva och dåliga som får en att må dåligt. Styrkekramar till er alla :)

Så bra jobbat?! Stort grattis?!

(Om fyra dagar är jag med där..?)
Vad bra att du stannar upp och låter denna bragd sjunka in ?, att du känner dig stolt och nöjd över det du uppnått hittills! Det blir precis som du är inne på en påminnelse och förtröstan till oss andra oxå om att DET BLIR BÄTTRE!
Det är värt att hålla ut.
Att ta dig igenom de tuffa dagarna utan. Och att vara fortsatt vaksam för när återfallstankarna vill pocka på. För det gör de ju emellanåt, mer eller mindre. För mig mer på sistone..
Du är också så klok som också gör något konstruktivt med dina tidigare erfarenheter av återfall..De är ju något man tar, inte något man får..så vill vi vara rädda om oss ska vi nog aldrig helt släppa garden.

Önskar dig en fin dag och en trevlig forumträff✨!

Kramar/
Fibblan ?.

Jag har varit här inne från och till i några år nu och jag tycker det är ett fantastiskt forum med starka och kloka och inspirerande människor som man kan få hjälp och lärdom av och att man själv kan hjälpa andra genom att stötta och prata och lyssna och ge goda råd till dom som behöver det för att genom att hjälpa andra så hjälper man sig själv med:)

Jag har dom senaste åren lärt mig att kontrollera och minska mitt drickande och nu är min strategi att bara dricka några öl varannan vecka och det har fungerat bra men mitt mål är att försöka sluta dricka helt men jag tänker att jag får ta det i olika steg tills jag når mitt slutgiltiga mål:)

Jag undrar om det är normalt att varje helg dricka 3 ölflaskor kan vvara stark öl och mellan öl

Verkligen stort GRATTIS???

Jag förstår precis vad du menar med att man till slut förringar dessa små återfall om man tillåter dem för ofta.
Mycket bättre att bara låta bli dem!

Ska bli kul att höra hur träffen var?

Kramar
???

Tycker synd om dig, som hamnat i det här - men du har ett VAL, och det har inte dina barn.

Sök hjälp åt dem, i alla fall. Det här kan (troligen "kommer") att skada deras relationer nu och i framtiden, och det måste undvikas.

Hej, jag är en universitetsstudent som behöver hjälp och tips från andra anhöriga.
Två nära vänner till mig har tunga alkoholproblem, på lite olika sätt, och jag vet inte riktigt vad jag kan göra i nuläget och vill gärna ha råd.

Den ena vännen har jag en ganska komplicerad relation till, då vi under våra tonår hade ett par år där vårt umgänge praktiskt taget gick ut på att prova så många olika sorters narkotika vi kom över. Jag började bli orolig, då jag såg missbrukstendenser i både mitt och hens beteende. Jag föreslog att vi båda skulle skära ner på allting för att jag inte tyckte det kändes kul längre, och fick direkt mothugg. Detta pågick flera år, och till slut orkade jag inte umgås med hen längre då jag kände mig maktlös när min vän inte tog min oro på allvar. Jag märkte att jag kände mig lugnare och mindre ångestladdad desto mindre jag umgicks med hen, och det gick flera år när vi inte sågs alls.

Under det senaste året har personen försökt återupprätta kontakten med mig, vilket jag först blev glad över då jag i början tolkade det som att hen hade styrt upp sig och sitt liv. Ganska snabbt insåg jag dock att det blivit värre sedan vi sågs sist... Under åren jag inte var där för vännen så hade drogerna bytts ut mot ren och skär alkoholism, och jag har aldrig sett min vän i ett så trasigt stadie förut (personen kan nu inte få jobb eller ha ett socialt liv med goda relationer etc.). Hen skakar och svettas när hen inte dricker, och kan inte samtala som en vuxen person när hen har druckit. Jag har brustit ut i gråt flera gånger av att se hen så här, och vi har återigen haft många långa diskussioner angående min oro. När hen är nykter så tar hen emot mina känslor och det känns som att det finns hopp, men så fort vi inte har setts på någon vecka så är hen tillbaka i flaskan.

Det känns som att jag gjort allt man blivit rekommenderad att göra i en sådan här situation utan någon sorts framgång. Kan även tillägga att vännen varit inne på rehab, tvångsavgiftning, gått på medikation mot alkoholism etc. men inget verkar ha hjälpt, vilket får hela situationen att kännas än mer hopplös. Att vi sedan har en delad historia med narkotikabruk hjälper ju absolut inte, det får bara allt att kännas så fruktansvärt orättvist då jag själv är på ganska god väg i livet just nu.
Vad mer kan jag göra?

Passar på att ursäkta för långt inlägg, men det är en till person jag har problem med...

Den andra vännen har druckit och tagit allehanda droger sen den var alldeles för ung, och det här är inte en lika nära vän som den första. Däremot är personen en essentiell person i min huvudsakliga umgängeskrets, och vi ses därmed väldigt ofta. Till skillnad från den första vännen jag beskrev så är denna person en högfungerande alkoholist med välbetalt jobb, fin lägenhet och många relationer. Hen dricker dock så mycket att jag knappt kan hålla koll på mängden, vilket leder till att hen inte kan ta hand om sig själv och ofta hamnar i våldsamma situationer med till exempel vakter och säkerhetspersonal. Jag blir fruktansvärt ledsen och trött varje gång en krogkväll slutar med att hen blir utslängd, och till skillnad från den första vännen så har jag aldrig vågat ta upp min oro med den här personen. Hen är extremt principfast och har starka, tydliga åsikter, och så fort något gällandes alkoholism kommer upp som samtalsämne så börjar hen försvara sig så intellektuellt som möjligt för att undvika att vi andra börjar anklaga personen. Detta beteende kombinerat med mina erfarenheter från den första vännen får mig att känna att det inte kommer göra någon skillnad om jag lägger mig i, men jag vill verkligen inte att det ska fortsätta så här.

Kort sagt - jag känner innerst inne tyvärr inget hopp för dessa två personer, och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Alternativet att säga upp sin vänskap/ställa ultimatum ligger alltid och gror i bakhuvudet, men det känns så ångestladdat att jag aldrig vågar ta det så långt. Finns det något annat man kan göra som anhörig?

Ja jag ska fortsätta kämpa . Ska på möte idag .. får gå dit med svansen mellan benen å skämmas över att jag inte klara en vecka utan öl.
Men det är bra folk där oxå som vill hjälpa.
Tillsammans med Dom och er här tror jag kanske att jag har en chans ?

Ja skrållan jag lämnat en markering, men känns som han är ändå mer på nu

Jag bör komma till en punkt där jag känner att jag kan släppa helt och veta att han är tillgänglig för någon ny och där är jag inte än. Samtidigt så vet jag att jag inte vill vara tillsammans med någon som han igen

till dina 50 dagar! Det är ju helt fantastiskt???

Hej!

Vänd dig först till en beroendemottagning för avgiftning. Kontakta även socialtjänsten eller be personal på beroendeenheten (om du blir inlagd för avgiftning) att kontakta socialtjänsten, det är socialen som gör bedömningen om du får plats på behandlingshem.

Lycka till! ?

Fortsätt kämpa. Alla har vi nederlag men man reser sig igen och kommer ihåg att så ville jag inte må idag. Det blir bättre även om man inte tror det i stunden? upp på hästen igen så stöttar vi varandra eller hur??det för med dimman är nog att man chockar hjärna o kropp som så länge vant sig med detta gift. Man ör egentligen slutkörd men det glömmer man med a i kroppen! Kram

Hej,
Vill börja med att välkomna dig hit till forumet. Vilket uppvaknande och vilken modig och omtänksam dotter du har. Den insikten gjorde ont i dig och jag tror att det ibland behöver kännas ordentligt för att vi ska få ett rejält uppvaknande. Det var smärtsamt för mig oxå. I mitt fall var det min man som pratade med en kollega till mig och så var min fasad rämnad till marken. Dock fungerade det och jag är dem evigt tacksamma.
Jag tänker så här gällande din fråga; nykterheten först. Allt annat kan vänta. Många vill göra rent hus direkt och det kan jag förstå. Min personliga uppfattning är dock att börja med en sak. Den viktigaste. Runtiner, strategier kring detta tills du landar i en stabil nykterhet. Så om det då blur lite snusande, en extra bulle till kaffet, kite för mycket film- och TV-tittande en period då är det ok. Så länge vi inte slår så hårt på oss själva utan är medvetna om våra val och värnar om vår nykterhet.
Det går att vända om och det går att leva i nykterhet. Min dotter är lite yngre än din men vår relation idag är helt fantastisk. Nykter för min egen skull, absolut! Men motivationen att mina barn ska få ha en stabil, nykter mamma som tycker om sig själv, vid sin sida den är fortfarande stark.
Ta hand om dig och din nykterhet.
Kram
Ellan

Har ju inte haft så bra koll på antalet vita dagar och inser vid en kontrollräkning att de är femtio i dag, tre mer än jag trodde.

För cirka ett år sedan hade jag både femtio och flera dagar, men då var det alltid med ett eller par minusdagar efter ett smärre återfall. Det blev lätt att resa sig efter de små bakslagen, lite för lätt, så till slut smög det sig in och fler. Resonemanget blev att det bara var att ta nya tag, vilket jag förstås var tvungen att göra.

Problemet var att sakta men säkert var jag tillbaka i gamla ovanor. Och sedan eskalerade det fort till att bli mycket värre än det var innan jag påbörjade resan mot ett nyktert liv. Den här gången finns det inget utrymme för återfall. Visst kan det hända, det vet jag, men jag kommer att vara på min vakt och garanterat inte planera för det. Jag inser risken.

Men, som sagt, femtio dagar...

Jag är så himla stolt. Med all rätt. Så värd detta.

Kom ihåg att det är ni också. Värda känslan alltså. Jag upprepar: Håll ut. Det blir bättre.

Nu på väg mot forumträffen. Kul och nervöst på samma gång.

Trevlig fortsättning på helgen!

#Marillo
Tack, men jag har faktiskt inte fixat någonting, inte ens hålla mig nykter.
Kram

Vilken story du berättar! Så insiktsfull och stark! ?? Och grattis till dina nyktra helger!

Kram PimPim ?