Senaste kommentarerna i forumet

Bra att du har hittat hit till forumet. Vi är många som slåss mot alkoholen. Bra att du tänker söka hjälp, det har hjälpt mig att ta tag i missbruket. Lycka till och skriv och läs här!

Dubbelt inlägg

Insåg efter fredagens bag in box, vilket var mer än vanligt, knappt ätit att detta kommer bli vägs ende. Kommer aldrig kunna ha en relation till alkohol. Det kommer aldrig bli så. Tog de sista vinet på lördags morgon och börja må riktigt dåligt. Just flyttat tillbaka till hemstad för att söka jobb, känns ensamt och just flytttat. Så sista tiden har det eskalerat, Inte kunnnat hållla mig till planen att dricka efter 20.00. Sovit noll minut inatt, tom hallucinerat. Mardröm, mått så illa, tom så att jag inte kunnat snusa, detta skalll jag ta till mitt viktigast mål i livet, annars tar den mig...alkoholen. Var tvungen att ta tre glas rött efter åtta ikväll på puben och en folköl får att lindra. Imorgon kan jag söka hjälp. Dock fått i mig en del mat och känns lite bättre, Som alkolist kan man aldrig lura alkoholen, den tar en varje gång. Bara att kämpa för att slippa den för gott. Drogen tar allt från en, långsamt stegvis så utplånar den din familj, vänner, körkort, arbete, hälsan. Finns bara en kvar sen, ett lätt byte...Nu börjar kampen I

Jag har druckit för mycket i flera år, men alltid inte för mycket så jag har klarat att sköta mitt jobb, mitt sociala liv och klarat mig från familjens frågor om mina alkoholvanor. Men i maj hände det som inte fick hända. Jag blev drogad på lokalkrogen hemma, när jag mådde dåligt och valde att gå hem så måste någon följt med/efter mig hem.. Jag vaknade upp våldtagen i min egen säng. Helvetet var ett faktum. Nu började kampen för mitt eget välmående.
I efterhand kan jag tycka att psykvården jag kom i kontakt med gjort helt fel i min behandling efter händelsen. De visste att jag drack för att självmedicinera mig, men de erbjöd mig bara samtalsstöd med en kurator. Ingen psykolog, ingen ångestdämpande medicin eller så, trots att de visste hur dåligt jag mådde.
För några veckor sedan sprack bubblan och jag blev påkommen av min familj om mina alkoholvanor, men även om våltäkten jag gått och burit ensam i flera månader.
Jag sökte direkt hjälp hos beroendemottagningen i den kommun jag bor och fick komma dit. Nu har jag börjat med Antabus som jag får 3 ggr per vecka under övervakade möten hos de, samt tar prover och får bättre stöd för min PTSD jag fick i maj.
Nu har jag varit nykter sedan 1 november och det går bättre än jag kunde tro. Suget kan komma, men medicinen hjälper mig att inte falla dit när allt blir för jobbigt och tankarna pockar på. Kommer skriva mer om min framgång framöver, både här och i min blogg.
Hoppas ni vill följa min resa, från hell and back, tillbaka till ett friskt liv! Där jag kontrollerar mitt mående, inte alkoholen..

Du gör helt rätt tycker jag. Du har många år kvar och att ta tag i det nu är både starkt och visar på en fantastisk självinsikt.

Det är viktigt med stöd från vänner så att de inte tvärt om försöker få med dig ut och festa. Men hur tänker du kring vad du ska göra när suget kommer?
Har du pratat med någon om din depression? Jag har både testat terapi och piller. Båda är bra. Kan vara en bra ide att försöka få hjälp med båda eftersom de blidar en ond cirkel där man knappt vet vilken som lett till den andra.
Det är ganska många dagar du druckit i år så vanan är nog ganska stark också. Om du kan hitta något nytt att göra som kan ersätta den gamla vanan så är det en stor hjälp. Många (inkl mig) får stor hjälp av motion. Det minskar stress och depression också så gör ett försök. Jag tycker dessutom att motionen får hjärnan i en sorts ”hälsoläge” där det blir lite lättare att stå emot eftersom alkohol och hälsa inte är riktigt kompatibla.
Önskar jag tänkt som du redan när jag var i din ålder. Tog ytterligare 17 år innan jag tog mig för att sluta. Men jag var väl vid 23 mer av en all-in lördag söndag med luckor och katastrofer.

Väl mött!

och så insiktsfull. Bara att gratta. Jag blir lika glad varje gång en ung människa tar sitt drickande på allvar. Du har rätt inställning. Klokt också att berätta för vänner och så. Man stänger en dörr i taget bakom sig. Modigt att våga ta emot hjälp och att vara så öppen med sina problem. Det ska du vara stolt över, det
visar att du besitter styrka. Och inte alls rörigt, klokt och lättläst inlägg.

Välkommen hit :)

Jag träffade en man.
Jag gillar honom Alottle.
Spelar ingen roll om det bara blir detta dygnet vi hade eller hur framtiden blir. Jag gillar, är nyfiken på och kände en fjäril i magen på en ny människa.
Detta har jag inte känt sedan uppbrottet i somras.
Äntligen har jag gått vidare. Äntligen.

Kalaset var sjukt kul. Jag var bananas snygg. Jätte många nya bekantskaper. Det var en riktigt Fin fest. Älskar när folk verkligen tar i med sina kläder och gör en effort.
Lite Skimmer i vardagen.

I morgon börjar jag på 50%. Det ska faktiskt bli intressant. Nu Nanna, pills börjar verka ^^

Fridens ?

Söndag kväll och ny arbetsvecka. Ingen större ångest inför måndagen. Innan jag inledde min vita period så drack jag ofta även nån flaska vin ibland mer på söndagarna. Om det hade blivit sent på lördagen med mycket dricka kunde jag ta mina första glas vin direkt när jag gick upp för att dämpa ångesten och bakfyllan. Där vill jag inte hamna igen. Var inget vidare sällskap de söndagarna då jag mådde skit helt enkelt. Min fru har fått stå ut med mycket.
I fredags var vi bjudna på glögg och middag hos några grannar. Jag höll mig till öl 0.0% och bubbelvatten. Vaknade på lördagen stolt som fan. Kvällen var riktigt trevlig och det funkade bra utan alkohol.
Fick lite undrande kommentarer när jag tackade nej till all alkohol men tänkte att det var min ensak och sa ingenting om att jag hade klarat sju vita veckor. Alkohol är ett laddat ämne..
Nu kämpar jag vidare på min åttonde vecka och det känns som om jag ska klara av den bra! Ha det så bra alla ni kämpar här på forumet, har läst många inlägg nu ikväll. Det är till stor hjälp att veta att vi är så många! God natt!

@IronWill
Jag får skylla på att jag ännu inte lärt mig hur forumet fungerar x)
Nu finns i alla fall en presentation om mig :)

Hej allihopa! Efter mycket funderingar har jag bestämt mig för att starta den här tråden och erkänna att jag har problem. Jag är 23 år gammal och jag har bestämt mig för att sluta dricka. De senaste fem åren har jag haft ett litet dysfunktionellt förhållande till alkohol men det har aldrig varit något som jag har oroat mig för. Som högskolestudent har det sällan varit folk som har höjt på ögonbrynen om jag någon gång kommit bakfull till skolan och folk i min närhet har aldrig uttryckt någon oro för mig eller på något sätt fått mig att ifrågasätta min relation till alkohol. Det kan också bero på att mina bästa vänner eller familj har inte vetat om mina problem.

I januari lämnade min sambo mig och det var då som mina alkoholproblem tog fart på allvar. Under 2018 har jag varit full eller berusad mellan 200-230 dagar. Nästan varje dag med andra ord. Jag har troligtvis varit deprimerad och druckit för att må bättre. En stor del av problemet har varit att jag inte har pratat med någon om hur jag har mått och alltid varit överdrivet positiv när jag har träffat vänner och familj.

I somras eskalerade problemen och mina vänner blev förvånade över att jag kunde vara full vid 15 en tisdag. I samband med att jag började tröttna på ruset av alkohol började jag även prova diverse illegala substanser. Det som fick mig att ta det lugnt en period var efter jag hade tagit en överdos och insåg att det inte är såhär som jag vill leva. Därefter var jag nykter i ungefär en månad eftersom jag var på ett läger i två veckor där det var alkoholförbud. Dessa två veckor var hemska. Det kändes som en avgiftning och jag grät varje kväll för att jag hade abstinens.

Men problemen fortsatte och även om fyllorna och festerna har varit färre under hösten har det alltid slutat med en karatefylla och dumma beslut. Dagen efter har jag alltid vaknat med ångest och varit oerhört besviken på mig själv. Jag mår fruktansvärt dåligt när jag är bakfull och tänker på alla människor som jag gör ledsna. Min bästa vän har nu sagt att hon inte önskar att träffa mig inlåst på ett behandlingshem eller att jag omkommer i någon olycka. En annan vän har varit inne på att anmäla mig som försvunnen när jag inte svarade i telefonen på 24 timmar efter en fest och personen trodde aldrig att denne skulle få se mig igen.

Jag har insett att mina alkoholproblem kommer kosta mig allt jag har och värdesätter. Även om jag "bara" dricker en gång i månaden eller varannan månad så slutar det inte bra. Dricka absurda mängder alkohol har aldrig varit min grej och jag har vanligtvis inget sug efter alkohol. Jag dricker enbart när jag är ledsen och känner att jag måste må bättre. Påverkad gör jag många farliga saker som jag aldrig skulle göra nykter och jag är rädd för att jag balanserar längs med en tunn tråd som jag helst inte vill trilla av.

Jag måste rädda mig själv, sluta dricka och ta hand om mig själv. Igår drack jag för första gången på fem veckor och jag ska göra mitt bästa för att det ska vara den sista gången jag dricker bort mina problem. Idag har jag ringt runt till nära vänner och berättat sanningen om mitt missbruk. Mina vänner vill att jag ska må bra och flera har erbjudit att följa med till någon beroendemottagning i kommunen. Jag skäms fruktansvärt mycket för vad jag utsätter alla jag älskar för. Om ett halvår tar jag ut min ingenjörsexamen och jag vill inte gå ut i arbetslivet med alkoholproblem. Jag vill leva som en lycklig person.

Tusen tack för att ni tog er tid att läsa det här. Texten kanske är lite rörig, så ställ frågor om ni har några. Jag kommer att uppdatera om hur det går med min resa.

Håll inte tillbaka, du är anonym och det finns stöd att få.

Ta nya tag. Kanske hitta någon annan typ av belöning kan vara något? Köp med godis eller något? Eller gör något hälsosamt. Springtur, promenad, armhävningar.
Första tiden är det ju mest att klara sig igenom dagarna en dag i taget. Jag gick och lade mig tidigt också för att minska antalet tillfällen då suget kom i början.

Så där ja! Du ser, det går!

Hur går det för dig?

Hur går det för dig?

Hurra för dina 6 nyktra dagar! Bravo!
Min historia... ja du, destruktiva förhållanden. I många år led jag av Messiassyndromen. Rädda hela världen utom mig själv. Sorgligt att jag inte satte ett värde på mitt eget mående, mitt eget liv.
Men det var då, idag är jag värd massor! Ja jag skulle inte byta ut mig själv mot något annat. Men vilken resa, det tog tid att komma hit där jag är idag. Jag höll på drunkna i min egen ångest, jag gick sönder flera gånger om dagen..dämpade med alkohol. Dahhhh superdumt! Blev ju bara ännu värre. Men jag kunde sova (small av) Fy vilket ekorrhjul jag var fast i. För många år sedan satte jag upp olika mål som jag ville jobba mot:
1. Flytta
2. Byta jobb
3 Byta bekantskapskrets
4. Skaffa nya värderingar
5. Lära mig att tycka om mig och bli trygg i mig själv
6. Vara rakryggad, ärlig, stå för min sak och vara ödmjuk, väldigt ödmjuk
Men oj vad allt har tjorvat ibland, det har tagit år! Men nu könner jag mig hel, sann och jag tycker mig ha blivit den mönniska som jag vill vara.
Alkohol är den kortsiktiga, hyffsat värdelös lösningen på ett inte kaos. Alkoholen kommer aldrig någonsinn att göra mitt mående bättre. Aldrig!
Vi är alla värda ett bästa liv, vi kan skapa det för oss själva bara vi ger oss själva en chans. Tillsammans kan vi!
All lycka, styrka, ljus & energi till dig under DIN resa!
Du fixar det! High five på den!

Härligt att vår nykterhet håller..Tänker ofta på hur mycket pengar jag lagt på ”skiten”. Men så skönt att vara fri och ha ett gott liv idag. .Trist att sjukdom drabbar dina nära..Varm kram från mig

Hur går det för dig?

Jag letade lite bakåt och hittade ditt inlägg från 14/10. Du fick svar från Carina på Alkoholhjälpen den 18/10 och sen tog det slut. Var det ditt första inlägg? Rent spontant känner jag bara att du inte berättar något om dig själv som vi kan relatera till. Ge inte upp! Vem är du och hur mår du nu? Vad fick dig att skriva här? Jo, något med A förstås men vi är alla olika. Jag kommer hålla koll på dig!
Din nya cyber-vän,

Hej!
Har du flera trådar på forumet? Jag bara undrar eftersom ditt första inlägg i denna tråd handlar om utebliven respons. Vet du, jag får inte heller jättemycket respons men vissa här på forumet har följt varandra i åratal! Dessutom tror jag att man ska vara aktiv, helst varje dag, och läsa/svara i andra trådar. Nu vet jag ju inget mer om dig än att du saknar respons och bor lite avsides men fortsätt att skriva. Vi finns alla här för varandra!
Kram,

Till er mm och mt..Ni är mina förebilder och vänner..Det är många gånger under dessa nyktra år jag fått hjälp och tänkt på er båda..Så skönt att känna när du blåser mig i nacken mm❤️

Jag har inget att skriva. Jag har druckit vin och lite glögg hela helgen. Det har dock varit en mysig helg med julpynt och pepparkaksbak. Mitt i all kyla och mörker så är ändå denna månad full av ljus och glädje. Imorgon ska jag faktiskt till frissan för första gången på ett halvår. Det kommer definitivt kännas som ett lyft! Trots vinet har jag bara mått bra denna helg. Kanske för att allt känts bra och ingen ångest varit på besök.

Ibland är det mycket uppdateringar här samtidigt vilket gör att en del trådar "försvinner" lite men fortsätt skriva i din tråd så kommer responsen förr eller senare ?

Nästa gång jag känner mig stressad och sugen på alkohol ska jag använda en av följande metoder:

Krama en kollega eller en vän
Gå en kort promenad längs med vattnet (10-15 minuter)
Ring en väninna och prata om problemet
Städa lägenheten eller ombesörj disken

Hej Kärleksguden! Det glädjer mig att höra att du fick adekvat hjälp från kommunen och en sjuksköterska. Vilka råd gav vederbörande dig? Jag har konverserat med en psykolog vid tio tillfället för två år sedan. Hon gav mig bra verktyg för stresshantering. Jag lyckades skära ner från 20 glas per vecka till 10 glas per vecka med hjälp av hennes goda råd. Jag har fått professionell hjälp tidigare och läst på inom ämnet. Jag vet vad jag borde göra men problemet är att jag inte gör det när jag blir stressad och sugen på alkohol. Jag behöver etablera goda vanor och eliminera dåliga vanor. Tack så mycket!

Hej IronWill! En liten rättelse. Jag drack totalt 7,5 standardsglas under kvällen. Jag instämmer med dig att det är en alltför stor mängd och det är problematiskt att ta en återställare dagen efter. Nedan följer en strategi för att nå målet.

Kaffe
Jag har insett att jag blir stressad på eftermiddagen och kvällen om jag dricker kaffe på morgonen eller vid lunchtid. Kaffe stimulerar kroppens centrala nervsystem och har en halveringstid på 5 timmar. Jag känner mig pigg, glad och produktiv om jag dricker kaffe. Jag är dock känslig för uppiggande substanser och borde därför avhålla mig från kaffe framöver. Det är dock acceptabelt att dricka svart te så länge jag håller mig under tre koppar svart te.

Cykel
Jag köpte en cykel för ett år sedan och cyklar till jobbet varje dag. Regelbunden motion fungerar förebyggande mot stress och ångest. Jag finner det givande att cykla och har hittat många bra och säkra cykelbanor i Stockholmsområdet. Om jag cyklar till ett event efter jobbet kan jag inte dricka alkohol eftersom jag ska cykla hem efteråt. Att cykla är en utmärkt ursäkt inför andra och hindrar mig även från att dricka alkohol på eventet. Jag har köpt varma vinterkläder och ska fortsätta att cykla under vintern.