Senaste kommentarerna i forumet

Gick till en bar, var så sugen på en öl som lätt hade blivit två osv men gick därifrån. Var bara tvungen att gå in här och skriva det..

10-6 kan det omöjligt bli däremot 7-4....

OK, touche, jag frågade, sant, även om min fråga egentligen inte var en fråga i den bemärkelsen, klurigt detta med att skriva :-)

När det gäller att neka glöggen så vet ALLA att man får ont i magen av att dricka glögg och som sagt, du måste ju upp tidigt å dra i väg till Gymmet så..
Saken är biff :-D

Det är inget fel att känna sig misslyckad och deppa en stund för det.
Felet kommer när man ska döva sig och/eller kanske skylla på något/någon annan.
Nu menar jag inte att DU gör det men jag vill bara säga att det lyser igenom att du har - i alla fall delvis - enormt höga krav på dig själv.
Om du har gjort ditt bästa gällande detta resultat, så kan du inte göra annat än att lära dig och ladda om för nästa gång.
(jag tolkar det som ett prov/test eller något slag du gjort så att säga, är det ett resultat av en läkarundersökning så stämmer ju inte min tes alls.)
Tror jag skrivit det till dig innan men i så fall kommer det igen, att våga misslyckas är i sig en styrka, för om man inte vågat testa så hade man inte kunnat lyckas.
För att lyckas måste man pröva, för att lyckas bra måste man pröva flera gånger, ingen lyckas med allt den första gången :-D

Kryp upp i soffan, krama kidsen och kan du så tänd en brasa eller i alla fall en massa ljus, mörkret är här, låt flammorna lugna dig och fylla ditt sinne med ro :o)

Så bra jobbat Anders att du kommit ner till 1 Imovane/natt. Det är inte lätt att lämna bort dom. Jag försökte tre nätter utan men blev galen när jag låg vaken till 2, 3 och ännu längre. Så jag anhöll om nytt recept och fick det. Att inte sova är heller inte bra. Nu sover jag bra på 1 per natt. Jag tror mest det är psykiskt, tror det skulle fungera med sockerpiller...Som John säger gäller det att lura hjärnan. Det är ju inte meningen att man ska ta dom under längre tid, fast min läkare skriver på receptet "permanent läkemedelsbehandling"!? Hmm jag skjuter upp beslutet ett tag till...

Bra gjort! Grattis! Håll i det nu! Jag var så säker på att klara detta nu, allt kändes så bra, lugnt och fint, inget sug, ingen ångest (dag 11) och så kommer en flaska vin in genom dörren via en vän till min man....som tack för hjälp vid en dikeskörning. ( Varför ska folk tacka med alkoholhaltiga drycker? Tyckte jag väl var trevligt förr iofs) Åh!.Jag vill ha! Måste. Vi delar och jag fyller på med några folköl. Såklart. Nåja, dag 11 = 10-1, så bättre än 10-6 som det skulle vara i vanliga fall men inte bra, inte vad jag räknat med nu. Så länge det inte finns vin hemma går det bra ( jag härdar ut ) men ser jag en flaska vin inom räckhåll är det kört. Ok, nu är det som det är, 10 -1. En klar förbättring trots allt. En nykter helg väntar, ska ta hand om 2 barnbarn.
Önskar dig /en fortsatt nykter / trevlig helg ?

Det är väldigt skönt och enkelt när alla fredagar och alla andra dagar är alkoholfria. Finns bara fördelar med det. Så fint att se att det går bra för dej!

Hej 365!

Jag äter antabus sedan ca 2,5 månad tillbaka och märker ingen som helst skillnad på träning eller något annat heller för den delen. Jag går på bc och testar levern regelbundet. Om du tänker äta antabus på egen hand kan du alltid beställa ett leverprov genom tex werlabs.se för 295:- utan att behöva förklara varför eller så.

Angående att behöva en ursäkt så kanske du kan säga att du utesluter alkohol den dagen för att du ska träna tidigt nästa dag för att du satt upp något träningsmål, att du upplever att din mage blir orolig av alkohol och att du utesluter det ett tag för att se om den lugnar sig, skylla på halsbränna, du kan säkert komma på en bra ursäkt. Tyvärr är det fortfarande såpass stigmatiserat med problem runt drickande så förstår att du inte vill berätta det hur som helst.

Tack ska du ha. Det var snällt

Jag vill inte riktigt ha något med min sjukdom eller sjukvården att göra. Vill inte heller vara bland sjuka människor eller underligt beteende. (och jag åker dagligen i stockholms t-bana) Det triggas en massa.

comic con hade vart roligt. Kanske man kan klä ut sig.

Du verkar så himla positiv och social när du skriver. Du borde kunna hitta en tjej tycker jag.
Men det gäller ju att befinna sig på ställen där man kan få naturlig kontakt.
Krogen är ju inget bra ställe där de flesta är fulla och tillgjorda.
Men bland olika intresseföreningar, kurser, paketresor, kompisars bekanta osv kan du kanske få napp...

Hur är det med Schizofreniförbundet på din ort? De brukar ha lokalföreningar som organiserar olika aktiviteter.

Lyckönskningar till dig??
Kramar
???

Ligger i soffan med katten på magen och skriver. Hon är en underbar liten varelse???
Fredag igen men inte som förr...
Nu är fredagarna och alla andra dagar alkoholfria vilket är väldigt skönt och enkelt.
Ha en trevlig helg alla forumvänner?
Kramar
???

Har tränat och ätit nyttigt idag. Tränade 1h och 10minuter!! Sedan blev det fisk och grönfoder till både lunch och middag. Heja mig!

Det är alltid något. känner mig ensam och som en förlorare ibland. När jag inte har egen lägenhet. Ingen normal tjej skulle satsa på en som är schizofren, inte eget boende, 30år, kanske autistisk. inte ens tjejer som själva är autistiska, jobbar på hunddagis tycker jag är att satsa på. Tråkigt.

vill ha bostad och tjej. Jag tänkte att om jag ser ut som en gud kanske någon ger mig pluspoäng men nä.

Börjar nästan tro att jag aldrig kommer få en fin tjej och familj med hus och katt. Känns lite uppgivet vissa stunder.

men jag är nästan alkoholfri, det kanske blir tre folköl 3.5% i veckan max.

Jag tränar ett hårt program och kanske har ett 6pack om några månader. Just nu har jag fyra synliga rutor.

jag umgås mycket med syskon och föräldrar. en gång i månaden ser jag till att träffa vänner.

Ändå så ensamt så fort jobbet tar slut. Det är en jobbig situation, att hitta en normal tjej när man inte är normal och upp till mått själv.

Idag har varit en ganska bra dag, tills för en liten stund sen när jag fick svar på ett resultat jag väntat på ett tag....misslyckats och måste försöka ordna det innan jul...inte vad jag alls hade väntat mig och kraften rann ur mig...men jag känner ändå inte för att dricka något, så alltid nåt. Skulle gått och tränat men nu vill jag bara gömma mig under täcket...

Tack för stöttande ord, och som sagt vi är alla olika... har förhoppningsvis en ok helg framför mig. Nästa helg ska vi ha glöggfest och jag måste börja städa och förbereda inför det. Känns jobbigt att behöva gå till systemet, även om det inte ens är till mig själv som jag skall handla...sen kommer det antagligen att bli frågor om varför inte jag dricker men tänker att det ordnar sig...eller så märker folk inget alls, vem vet?

Usch och fy....ingen bra start på helgen men jag får försöka skjuta det åt sidan för barnens skull...

ps. @ en annan Micke- jag räknade på det för att du frågade :)

var det ju, när jag träffade honom för massa år sen. ;) Inser att jag inte har en aning om hur det känns, att inte vara kär i den mannen. Har aldrig fäst ögonen på honom utan att känna de där fjärilarna i magen. Förrän nu. Är det känslor som djupnat? Eller känslor som försvunnit? Ingen aning. Men idag träffar han en läkare och smsar att han får antabus och nån medicin mot suget. Igår sa han att han inte VILL, men MÅSTE. Jag känner mig mest skeptisk. Omvändelse under galgen, ungefär. Han kände att jag helt höll på att glida honom ur händerna, kanske? Nåja, jag glider vidare, med distans.... ;)

Vet inte om du tänkte stöd som det här forumet, men i så fall kan du läsa runt lite bland trådarna och se hur det funkar. Men man peppar varann och bidrar med egna erfarenheter etc. I bland känner man sig ensam om att ha alkoholproblem. Då kan det vara skönt att läsa eller skriva här för att känna att vi är flera med samma känslor. Och ibland hjälper det att dela med sig och hjälpa andra.
Det var lite nervöst att gå första gången själv på AA möte men de välkomnade en väldigt bra. Många tyckte det var ”kul” med nya ansikten. Jag valde efter ett tag att klara mig själv och ha detta forum i stället. Men det är säkerligen en bra väg för andra.
När det gäller att få rätsida på livet låter det som du är på rätt spår. Att sluta dricka är antagligen ett riktigt bra första steg.Vissa mår bra av att jobba på andra lösningar samtidigt för att inte fokusera på alkoholen, medan andra föredrar att jobba enbart med att bli av med alkoholen.
För den sociala biten, kanske testa något nytt som du aldrig gör för att komma i kontakt med nya människor? Det kan ju även hjälpa dig med att fokusera på annat än alkoholen. Jag märkte att vissa var kontaktsökande på AA och det kanske kan vara en väg om man vill, kan kanske bli lite väl fokus på nykterheten i de relationerna, men möjligen.
Även om det satt långt inne för mig så är jag helt beredd att hålla med dig, alkoholen gör ingenting bättre.
Lycka till!

Det blev gymmet, körde stenhårt. Sen då? Javisst blev det där förbannade vinet trots allt, var ju så bra som gymmat och tänk om 1.5 flaskor inte skulle räcka. Dumhuvet köpte ju en till förstås, allt tog slut. Får jag inte stopp på detta snarast lär det inte finnas mycket till framtid.

Det ligger väl i människans natur att glömma visa uppskattning. Så länge allt är bra säger man inget. Men däremot när något är fel. Ligger väl i reptilhjärnan. Är övertygad om att din 25-åring och andra i din närhet känner stor tacksamhet. Men de förstår kanske inte ditt behov av att känna dig uppskattad?

Ensam. Det är vi ju egentligen alla. Vi är olika individer som bor ensamma med vår själ i vår egen kropp. Hoppas innerligt att du kan känna samhörighet här på AH. Du berikar forumet med ditt sätt att berätta hur du upplever din situation.
Kram till dig! Önskar dig en fin dag och lycka till med 25-årskalaset!

Hej Lydisan och välkommen hit till forumet!

Vad bra att du hittat hit och vad starkt av dig att redan nu vid 18 års ålder upptäcka att du har ett problem du vill förändra! Det är insiktsfullt.
Här finns många andra som också har problem med sin alkoholkonsumtion och på olika sätt vill förändra detta.

Om du vill så är du också väldigt välkommen att ringa till oss. Anonymt så du behöver inte berätta ditt namn.
Här kan du kontakta oss:
Alkohollinjen: telefon: 020-84 44 48
Öppet: Måndag-torsdag 11-19, fredag 11-16

Så ring eller skriv, beroende på vad som passar dig bäst. Stort välkommen hit!

Bästa hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack Winna och alla andra
Det här bara fortsätt likadant. Inget sug. Tankar på Å är borta nästan hela tiden. Jag jobbar mycket med det jag tycker är roligast. Tränar och ägnar mig åt min stickning. Fattar inte hur jag haft tid att dricka. Måste vara 17 dagar sen jag slutade och ändå känns det som ett annat liv. Så här vill jag att det ska fortsätta. Får en kick varje dag som går. Tänk att det kan vända. Håll ut och ge inte upp när ni misslyckas. Winna hur går det för dig. Kram alla. Nu får jag till gymmet

Hej på er alla fina kämpar!

Jag tänkte sticka in här med några tankar men först och främst, starkt jobbat 365! En dag i taget, med hjälp av antabus och virituellt stöd kan vara precis det du behöver. Du behöver hitta din väg. Märker du att den här vägen inte fungerar för dig så tänker jag att du låter så engagerad och målmedveten att du säkert kommer hitta en annan väg i stället.

Faktum är att de allra flesta som har problem med alkohol faktiskt lyckas förändra sina beteenden och vanor på egen hand. Sedan finns det många som känner att de behöver mer stöd och hjälp för att lyckas. Det är omöjligt att sitta här på distans, via nätet och utifrån några få inlägg på en dator, att veta exakt hur någon annan är och vad just de behöver. Det är så lätt när man vill väl, man vill att någon annan ska lyckas och man känner igen problemet att man vill ge tips på hur någon annan ska göra. Men ibland landar dessa råd och tips inte alls på det sätt man hoppats. Ett generellt förhållningssätt här på forumet är i stället att fokusera på att berätta om sin egen process, utan att applicera den på någon annan, och i övrigt hålla en positiv och uppmuntrande ton mot andra medlemmar. Det är ofta en tuff kamp att förändra sitt liv och ibland känner man sig ensam på vägen. Då kan vi tillsammans på forumet vara ett stödjande nätverk.

Någon skrev (jag tror det var här på forumet och tyvärr kommer jag inte ihåg vem så om någon läsare känner igen sig så får ni gärna ge er till känna) något liknande såhär:

"AA funkar, religion funkar, kärlek funkar, KBT funkar, antabus funkar, andra metoder funkar - men för OLIKA personer."

Till skribenten som skrev detta - stort tack för inspirationen!

Önskar er alla en fin dag på era olika vägar!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Gav mig en initial kick som var bra hjälp i början. Men sen kom det till (något jag hört om tidigare) de som delade med sig att lämna AA innebär döden. Jag uppfattar det inte som någon form av hot eller obehagligt. Mest ett konstaterande från deras sida att man inte klarar sig själv. Som många andra blir jag dock tvärt emot när jag upplever att någon försöker pressa sina åsikter på mig på fel sätt. Så jag bestämde mig där och då att klara mig utan AA.
Men precis som här är det en gemenskap mellan väldigt olika individer men med samma problem och mål. Gav mycket i början och kanske var jag för hård men i slutändan var det inte för mig.

Fortsätt hänga här, det ger samma typ av gemenskap om än lite mer virtuell.

Firar mitt äldsta barns 25 årsdag idag. Vet helt ärligt inte hur jag ska orka mentalt för egentligen älskar jag att "ställa" iordning huset för kalas. Men energin finns inte riktigt där eftersom alla förväntar sig att jag ska fixa allt ensam. Först fixa middag till 11 pers med allergier och vegetarianer i en enda röra. Sen fylls huset med ungdomar som ska fira och dricka alkohol. Vet inte varför men det känns som jag är ensam överallt även om det är hur mycket folk omkring mig som helst så känner jag mig ensam! Ensam hela veckans kvällar i köket då jag provlagat mat inför denna dag. Jag mot världen och vinglaset! Ingen tackar mig, ingen ger mig beröm det är liksom så alla ser mig! Mamma fixar allt! Alltid!

Helt klart måste jag, trots tidsbrist försöka skriva mer här och läsa. Träning, frisk luft och att träffa mina cybervänner här inne ger mig energi. Trots att jag känner mig ensam även här. Alla som mer eller mindre samma problem som jag själv fast med olika utgångslägen.

Förlåt om jag låtit gnällig! Men snart krackelerar nog min fasad och jag kommer att brista ut i floder av tårar.

Jag önskar alla en fin helg! Ta hand om varandra! Ge varandra beröm och kärlek! Kraaam

... jag gillar starkt din strategi att vara här inne varje dag och skriva. Din nedräkning dessutom - superfyndig! Alkohol skapar så mycket tråkigheter som man till slut får packa ihop i en kartong och låta den stå tills man glömt vad som är i den. Jag ser verkligen framemot att följa dig och din nedräkning, det kommer att ge mig energi det vet jag. Jag brukar alltid falla efter någon vecka eller 10 dagar. Man måste helt enkelt bestämma sig, vara stark att så emot. Ha en underbart fin helg med maken och barnen Vi kämpar alla vidare! Kraaam

Ja, det är sant. Jag har så lite tålamod. Det är klart jag måste ta mig tid att sörja allt jag går igenom. Detta vakuum när barnen lämnats, alla relationer som försvann med skilsmässan, och alla minnen som kommer ikapp med det nyktra.
Jag tog mig upp ur sängen. Gick och handlade. Tänkte vräka skräpmat, men för första gången nånsin kände jag att tröstmaten var den hälsosamma, köpte dyra, fina råvaror som present till mig själv istället. Lagade paneer masala till mig själv i mitt pyntade kök.
Min dotter hjälpte mig med pyntet, det är superfint. Ca en triljon fakevärmeljus och en glittrig plastgran. Jag älskar ljusslingor, min favorit är en med renar.
Jag grät mig till sömns, men somnade tidigt. Nu ska jag ta barnen till lekland. Det här ska bli en mycket bättre dag.
Tack för att du var här.

Det handlar inte om ”att få äta upp” något.
Det handlar om att våga vara ärlig, främst inför sig själv.

Bara det att du räknat på hur länge du kan dricka för samma pris som en behandling säger väl en del.
Men om du nu bara dricker en gång i månaden, varför ser du det som ett problem?
Varför är du här?
Jo för att du börjar att bli ärlig mot dig själv, skulle jag säga, det är bra.
Hade du inte velat fundera på det så hade du väl lika gärna kunnat skicka iväg familj eller dra i väg själv en gång i månaden för att supa bort stressen.

Jag menar inte att vara anklagande mot dig, tvärtom.
Men att tro att du ska klara detta själv, det har du väl ändå redan gett upp, eftersom du skriver här.
Varför ska du klara dig själv? Du verkar ha massor i livet som du måste klara själv ändå.
Detta kan du väl ändå ta hjälp med, läser du runt här så tror jag inte du hittar någon som säger ensam är stark.
Tycker ändå du ska ge AA en chans, du kan gå på ett möte och säga att du är anhörig och bara vill sondera för någon du bryr dig om. Är det inget för dig så är det bara gå därifrån.

Du är inte ensam, många har gått igenom det du gör.
Önskar dig en fantastisk helg, full av kärlek och värme, utan stress, ångest och alkohol :-)

Glömde tacka! Festen var trevlig och fördelen med lång sittande middag är att man inte dricker ur sina glas! Tackade nej till påfyllning flera gånger. Trött på söndagen men inte pga för mycket vin utan sömnbrist ?