Senaste kommentarerna i forumet

Jag blir så himla glad. Nu kommer det tårar. Fina du. Håll i nu. Vi fixar detta. Jäklar !!

???

Bra gjort! Vi finns alltid här för dig! (Även om just jag har varit lite frånvarande på sistone..). Berätta imorgon hur det känns.
Kram❤️❤️

Har varit på tjänsteresa till en närliggande stad. Valde självklart att ta en av tjänstebilarna då det skulle bli perfekt att stanna vid köpcentrat på hemvägen. Av en enda orsak, gissa vilken...

Jag hade planerat sedan drygt en vecka hur många terror jag skulle handla. Ingen skulle känna igen mig. Skulle dessutom hinna hem före M och gömma allt. Rena julafton.

I morse gnagde gårdagen lite inom mig, det erkänner jag, men jag slog bort det. En sådan här chans skulle inte få gå rill spillo...

Jag parkerade utanför, gick in på Systemet och plockade på mig sex tetror, 14-procentiga. Hade sett till att ha kontanter, förstås, missar inga detaljer. Ställde mig i kö och...

... började svettas och blev gråtfärdig. Det kändes så fruktansvärt fel. Alla era ord efter att jag slog i min absoluta botten i går ringde i mina öron.

Jag ställde ner korgen, rusade ut till bilen, tog upp telefonen och letade mig in hit. Läste allt det fina - och mitt eget fula - medan tårarna rann. Så fort jag kunde se klart, startade jag bilen och körde därifrån.

Tack som f-n för att ni finns! ♡♡♡

Vet inte hur det blir i morgon, på onsdag eller nästa vecka/månad/år, men i dag är jag nykter!

Tack John för de fina orden. Jag är stolt och det hoppas jag alla andra som kämpar på också är!
Trevlig kväll önskar jag dig också!

Ja idag är det 12 dagar sedan jag öppnade munnen och lät några öl slinka ner i strupen och mättare tillfälligt alkojävlens omättliga begär för han blir ju aldrig nöjd för mycket vill ha mer. Men jag känner mig glad för jag har varit vit 2 helger på raken nu och det är jag tacksam och stolt över och jag har ju bara mig själv att tacka för det men även stödet från er fantastiska själar här inne har ju gjort att jag avstått från att dricka när jag kännt mig svag och haft sug. Nu blir det att vara lite onyttig och ta fram en chipspåse och dricka coca cola och se på fotboll för det är jag värd ?? Så det blir ingen alkohol idag heller utan ännu en vit dag lägger jag till i samlingen. Styrkekramar till er alla ???

Tack för dina fina och uppmuntrande ord det värmer ? Hoppas du själv mår bra och att det går bra för dig gällande alkoholen för det är en förrädisk och manipulerande fiende som man slåss imot. Ha en fin dag och var rädd om dig??

Klarade helgen utan en droppe, suget är borta och livet leker. Trodde aldrig att jag skulle tycka om veckodagar såhär mycket, men det är skönt, för då dricker inte omgivningen, och man kan hitta nyktra människor att umgås med.

Ha en bra vecka alla, så hörs vi till helgen när jag blir törstig igen ?

Så, då var denna dagen snart över. Har varit nedstämd och ledsen men ändå lyckats fått gjort en del vettigt på jobbet och fått undan en del "surdegar". Kom hem, orkade inte ringa innan och "ge instruktioner" hoppades (räknade med) att barnen skulle fått middag eftersom jag skulle iväg och träna och min man och ett av barnen skulle iväg på aktivitet. Men nej...fick ge dem flingor snabbt och nu står middagen snart på bordet. Saga, nattning, hänga tvätt, packa skolväskor, matsäckar inför utflykt, sätta mig med datorn ett av mina projekt inför morgondagen och är förhoppningsvis i säng innan midnatt... Mailade nämdemansgården idag, men sablar vad dyrt...får ringa till Nordhemskliniken istället....fast jag vill verkligen inte gå dit...rädd att någon skall se mig och löjligt nog är jag rädd för missbrukare. Funderar på att gå till vanliga läkaren och be om ett leverprov. Jag har antabus hemma. Fick det utskrivet av en nätläkare men inte vågat ta dem själv. Intalat mig att jag inte behövt ta dem....att det räcker att "hotet" om att de finns här hemma. Jag har försökt få hjälp tidigare, senast i somras, på VC, men de hänvisade bara till *skliniken, men jag kan ju gå dit och säga att jag är rädd för att jag fått dålig lever ändå, ett prov kan de väl inte neka mig?
Det löjliga är att jag har "inte tid" med det här....jobbar heltid, tre barn med 1000 aktiviteter, som vi båda föräldrar är engagerade i, ett "projekt" (vill inte outa mig för mycket) som i princip är 75% sysselsättning ovanpå det och ett hus som vi ständigt renoverar.....

Min plan är dock:
Skriva här VARJE DAG i minst ett år
Äta antabus- själv eller med läkares hjälp
Köpa hem goda drycker- jag älskar fun light :)
Träna minst 5 dagar i veckan - inte svårt för det gör jag redan
Käka LCHF- mår bra på det och då kan jag "unna mig" andra saker
Ta en dag i taget....men varje dag utan A....

Nu är maten klar och jag måste få kidsen i säng inom 30....får bli saga vid matbordet idag...

Kram och trevlig kväll till er alla

PS. Någon som vet om går upp i vikt på antabus? Vill VERKLIGEN inte göra det

Så, då var denna dagen snart över. Har varit nedstämd och ledsen men ändå lyckats fått gjort en del vettigt på jobbet och fått undan en del "surdegar". Kom hem, orkade inte ringa innan och "ge instruktioner" hoppades (räknade med) att barnen skulle fått middag eftersom jag skulle iväg och träna och min man och ett av barnen skulle iväg på aktivitet. Men nej...fick ge dem flingor snabbt och nu står middagen snart på bordet. Saga, nattning, hänga tvätt, packa skolväskor, matsäckar inför utflykt, sätta mig med datorn ett av mina projekt inför morgondagen och är förhoppningsvis i säng innan midnatt... Mailade nämdemansgården idag, men sablar vad dyrt...får ringa till Nordhemskliniken istället....fast jag vill verkligen inte gå dit...rädd att någon skall se mig och löjligt nog är jag rädd för missbrukare. Funderar på att gå till vanliga läkaren och be om ett leverprov. Jag har antabus hemma. Fick det utskrivet av en nätläkare men inte vågat ta dem själv. Intalat mig att jag inte behövt ta dem....att det räcker att "hotet" om att de finns här hemma. Jag har försökt få hjälp tidigare, senast i somras, på VC, men de hänvisade bara till Nordhemskliniken, men jag kan ju gå dit och säga att jag är rädd för att jag fått dålig lever ändå, ett prov kan de väl inte neka mig?
Det löjliga är att jag har "inte tid" med det här....jobbar heltid, tre barn med 1000 aktiviteter, som vi båda föräldrar är engagerade i, ett "projekt" (vill inte outa mig för mycket) som i princip är 75% sysselsättning ovanpå det och ett hus som vi ständigt renoverar.....

Min plan är dock:
Skriva här VARJE DAG i minst ett år
Äta antabus- själv eller med läkares hjälp
Köpa hem goda drycker- jag älskar fun light :)
Träna minst 5 dagar i veckan - inte svårt för det gör jag redan
Käka LCHF- mår bra på det och då kan jag "unna mig" andra saker
Ta en dag i taget....men varje dag utan A....

Nu är maten klar och jag måste få kidsen i säng inom 30....får bli saga vid matbordet idag...

Kram och trevlig kväll till er alla

PS. Någon som vet om går upp i vikt på antabus? Vill VERKLIGEN inte göra det

Och tack för ditt varma svar ! AA har han varit på 3- 4 ggr men han ”klarar inte av det, får panik” . Ofta kan jag göra som du, se sjukdomen och på så sätt få en annan förståelse men ibland orkar jag inte. Jag älskar min man men har ställt ett ultimatum till mej själv , det har hjälpt mej !

Superbra av dig:-) Du verkar vara konfident. Mycket nya tankar som finns i huvudet när man
gör en så omvälvande förändring som du gör nu. Man tänker ju fortfarande på alkoholen men
det blir ju mindre med tiden. Energin som kommer med nykterheten är en helt otroligt skön
känsla. Du håller på att fixa detta på ett jäkla bra sätt. Var stolt över dig själv.

Riktigt trevlig kväll

Önskar

John

men vill ändå ge honom en rejäl chans när han säger att han vill.
Jag ska lyda dina råd och börja planera mer själv vad jag vill göra och tack för din omtanke!

Ja, jag har snart varit nykter i ett år. Ångrar inte en sekund. Det handlar egentligen inte om att "sluta med alkoholen," det handlar om att börja vara nykter, om du förstår skillnaden? Med ett sånt beslut blir dagar, månader och snart år vad jag förstår.

Låter jobbigt för dig men hoppas du kan se framåt och kämpa vidare! Nu kämpar vi vidare!

Tack Pellis för kommentaren!

...klivit över tröskeln mot ett piggare och mer energiskt liv! Grattis till 40 dagar utan alkohol! Måste kännas underbart skönt! Medalj till dig

de kan ”dricka lagom” när de är på den nivån som din man är, som mitt ex är och många med dom när det gäller alkohol! Mitt ex var nykter under flera månader hösten 2016, jag njöt i fulla drag och vi hade det så mysigt! December kom och han tog EN öl på ett julbord och sen var det kört! Under januari kändes det som han drack igen det han inte hade druckit under hösten! Han söp mer än någonsin! Vill inte vara pessimistisk men ha lagom med förväntningar! Och som sagt börja tänk mer på dig själv, vad du behöver och vad du vill göra! Hitta på roliga saker med vänner och kanske få lite distans och perspektiv! Hoppas innerligt att allt går bra för er! <3

Gå tillbaka till jobbet, annars blir det bara värre. Oftast är det inte så farligt som man tror. De andra har ju också fått i sig alkohol. Jag har gjort bort mig så många ggr att jag slutat gå på aw. Sorgligt men jag kan inte hantera det.

hur du vill att resten av ditt liv ska se ut. Hur blir det med honom och hur blir det utan honom?
Det är tufft att bryta upp efter ett långt liv tillsammans, men frågan är om det är tuffare att stanna kvar?
Jag går själv och funderar på hur jag vill ha mitt liv - tänk om man kunde få facit på vad som skulle bli bäst!
Kram!

med någon som förstår.
Vi hade ett rejält snack igår och har nu kommit överens om att vi tar en vit månad för att sen diskutera om det går att hitta en vettig balans.
Han frågade hur mycket jag tycker är OK att han dricker, men jag sa att jag inte vill vara den som bestämmer en exakt mängd. Jag vill bara att han inte ska bli full!
Han ser fortfarande inget problem med att han dricker - förutom att jag tycker det är ett problem, men har sagt att han är beredd att ändra sig för min skull.
Det är ju bara det att han sagt det förr men att det inte blivit någon förändring så jag känner att jag inte riktigt kan tro på det, vilket jag också har sagt till honom.

Tack för välkomnandet och en kram till dig också Nordäng67!

Låter som du har det rejält tufft nu. Jag spåra ur lite i fredags men är tillbaka på banan. Vi är ju beroende människor se till att frun gömmer dina piller. Nu kämpar vi vidare. Det kan bara bli bättre..

DET är skitbra! Ja du föll, men, På’t igen! ?

Att jag är 40 och hållt på som du gör sen ungefär din ålder så det löser sig tyvärr inte av sig själv. Du behöver motivationen att hålla det trots att den akuta ångesten går över. Stränga ihop alla enskilda händelser till en lång kedja av att det gått åt skogen. Ta till dig att det inte löser sig själv. Fundera över hur ditt nerdrag eller nyktra liv ska se it rent praktiskt. Vad ska du göra när sug kommer, polarna bjuder in till fest etc.
Sen gäller det att kontollera sig även när problemen ligger i backspegeln och ”det kanske inte var så farligt”. Har du stora problem kanske det är läge att vända sig till vården. Se det inte som en svaghet utan en styrka att du tar tag i det så tidigt!
Lycka till!

Efter 12 dagar så stod jag inte emot längre. Föll pladask med en rejäl fylla,. Så gårdagen gick i ångesten tecken. Dum som man är så dämpade jag den med några glas vin. Sedan en för att kunna sova så tog jag en insomningstablett igår . Vaknade som ett vrak i morse. Gått i sömnen och tryckt i mig ytterligare 2. Suck. Bara att be frun gömma dom. För tydligen klarar jag inte av att hantera dem heller. Lågt lågt lågt. Brunnen är jävligt djup idag. Men bara att kämpa och klättra uppåt igen. KÄMPA !

Sluta förhandla med dig själv. Ta ett beslut och sen tittar du på lösningar som underlättar för att stå fast vid beslutet.