Senaste kommentarerna i forumet

God morgon god morgon.

Min man kom hem kl 4. Kräktes och ropade på mig. Klockan 7 kunde jag lägga mig en stund igen innan barnen hann vakna. Mitt huvud värker. Han har kräkts på en matta som jag lade i köket igår. Den måste ju kastas... Egentligen borde jag lagt mig och struntat i honom men då skulle han börjat bråka. Och jag ville absolut inte att barnen skulle vakna och se honom i det där skicket. Så här illa däran har han inte varit sedan vi separerade ett tag.

Är det här hans botten?? Eller kan en människa behöva sjunka lägre innan han ändrar sig?

Det tar emot att skriva det här inlägget. En del av mig vill låtsas att allt är bra. Men det är ju lögn. Det är inte bra.

Jag och barnen ska alldeles snart åka iväg. Önskar jag kunde spendera några timmar i soffan men snart känns det kanske okej att gå ut.

Min man har varit sjukskriven i en vecka och jag kan säga att det var inte bra. Han djupdök in i ett dryckesmönster man bara kan ha om man inte har nånstans att gå på dagarna. Vilken skillnad... hade jag varit sjukskriven av samma anledning som han så hade hemmet varit skinande, tvätten tvättad och vikt, god mat hade stått på bordet och barnen hade fått göra något kul. Men han har istället ägnat veckan åt rent och skärt förfall.

Jag har träningvärk i kroppen efter min springtur. Huvudvärk ja men jag mår ju bra i alla fall. Min man kommer absolut att sova hela dagen. Jag kommer inte så mycket som att hämta ett glas vatten åt honom.

När vi kommer hem tänker jag leva som om han inte var hemma. Hög musik och dammsugning står på mitt schema sedan innan och det tänker jag inte ändra för att han mår illa.

Hoppas ni andra haft en trevligare natt.

Heja alla som orkar ta den nyktra vägen. Och heja alla som försöker. Och alla som förstår bättre än att såra och fördärva.

Härligt att vakna till en söndag utan att vara bakfull och enormt sug efter en återställare för att döva ångesten. Idag är det 11 dagar sedan jag tog min första antabus och det är ingenting jag ångrar, tvärtom. Jag är tyvärr säker på att jag inte hade klarat 11 dagar nykter utan denna krycka. Tanken att alternativet a helt enkelt inte finns att ta till kan stundtals kännas riktigt jobbigt men när det har släppt så känns det rätt befriande. Det ligger tre vinare i vinkylen och jag har inte ens tittat åt det hållet. Hade det varit helgen innan jag började med antabus hade jag säkert redan tagit ett glas. Det gäller att styra om tankarna till detta positiva när det känns jobbigt. Trevlig nykter söndag!

Jag har också vaknat upp till en dag utan bakfylla. En sån härlig känsla! Gäller att komma ihåg den här känslan när suget sätter in. Ha en trevlig dag!

inte blivit det du frågar efter men jag har sett att det finns möten för Vuxna barn i min stad! Har inte vågat gå dit dock eftersom det bara står ett oregistrerat mobilnummer som kontakt! Adressen är i ett stort hyreshus så man vet inte vem som har hand om mötena! Känns lite läskigt! Berätta gärna mer om det du ska delta i!

Min a-terapeut har inte varit tillgänglig och jag kan inte träffa henne förrän om 1,5 vecka igen. Tufft att dra i det här själv när jag nyss börjat terapin.
Jag drack vin i torsdags, vin och öl på fredagen och inget igår lördag. Så dag 2 idag. Jag vill gärna klara det här för det ger mig inget att dricka. Det är som ett tvång.

Jag ser fram emot nyktra dagar igen.
Det ska nog gå det här. Bara jag strävar efter nykterheten som mål.

Kämpa på ni alla!?

jo det är bra med mig! Hur är det med dig och hur går det för dig med allt? Liten rapport från mitt liv. Varje lördag morgon under fem veckor har mitt ex skrivit sms om odödlig kärlek och saknad! Igår lät han rent förtvivlad! Vad gjorde jag? Svarade efter att ha tänkt och känt efter i några timmar!? Min super-mega-power-empati slog till igen! Vad gjorde han då? Svarade mig efter tolv långa timmar mitt i natten när jag låg och sov! I gammal vanlig ordning byggde jag, under dessa tolv timmar, upp en oro! Oro för allt från olycka, självmord, ny kvinna! Efter tolv timmar skrev han att han har gjort STORA förändringar i livet och tänker ringa mig i eftermiddag! Stora förändringar? Eh nä allt är precis som vanligt med att inte svara och nattsuddarliv! Och allt är som vanligt med mig också fast ändå inte?Svarade bara nä tack ring inte! Önskar dig en skön söndag Linda! Och alla andra också så klart☀️?

Vaknade 05.30 pigg och utvilad. Höll mig till kolsyrat vatten igår kväll. Har kör frun till jobbet nu på morgonen. Själv ska jag åka en vända till återvinningen och bahaus.

Jag hoppas det är fler än jag som får vakna upp pigga och kan njuta av morgonkaffet utan bakfylleångest. Det är helt klart värt att hoppa över alkoholen för att få känna såhär under den tidiga morgonen!

Gårdagskvällen blev en helt ok dag. Jag ringde upp maken på skype och pratade med barnen. Sedan satt jag och maken och såg på en serie tillsammans (älskar "dela skärm" funktionen!). Det hann bli rätt sent innan jag kom i sängs men vad gör väl det när man får sova ut dagen efter? Jag är så glad över att jag hällde ute de där ölen och vinet jag hade kvar efter min senaste fylla, annars hade det nog funnits en risk för att jag satt mig med en burk när hjärnan blev jobbig och tankarna for runt, runt, runt. Istället fick jag koncentrera mig och insåg att jag skulle ringa hem och umgås med familjen via skärmen. Det är väl bättre än inget umgänge och helt klart bättre än bakfylla idag!

Då är väl den största risktiden på väg att avta. Jag har klarat mig första helg (förra veckans lördag räknas inte riktigt, då var jag trots allt bakfull), en helg som spenderats i ensamhet då jag hade kunnat dricka utan att någon vetat om det. Nu väntar en jobbvecka där den största risken ligger i att jag tar med mig några folköl hem från affären när jag handlar. Folköl kanske inte låter så farligt men det är där det börjar för mig och jag har ingen som helst lust eller tanke på att dra igång den karusellen igen. Nej jag får vara extra uppmärksam innan och medan jag handlar så autopiloten inte går igång inne på affären.

Och som du skriver finns det ju många individuella mönster!
Lätt att glömma det?
Hetsdrickande kan jag känna igen.

”För er som bestämt er för att bli den ni vill vara”
Precis så är det och kan ju vara.
Hoppingivande och inspirerande! Tack!
Detta ska jag fundera mer i kring!
Kram!

I dag är jag uppe tidigt!
Inte för att jag är bakis och måste springa på toa hela tiden, utan för att jag har en hel dag av naturupplevelser framför mig.
Jag njuter så!
Nykter dag nr 7 efter omstart nr 14..
Skam den som ger sig!

Hej, vad är det för något?

Hej ingen uppdatering på ett tag men ville bara komma in och säga hej och tack och att jag känner igen mig väldigt mycket i sättet att dricka och så vidare. Mycket fina och bra inlägg här. Blir lite avundsjuk på den fina relationen du hade med din vän som gick bort. Tack och hej.

Heja dig. Hoppas allt bra. Stärks så av att läsa det du skriver. Kram

Idag kom tankar jag nog inte haft på ett par år minst.

Det var ett speciellt väder ute. Som påminner mig om andra tider. När vi grillade och drack vin. Jag och min man försökte hitta tillbaka till oss som par efter att fått två barn tätt. Det var på det där mysiga sättet. Jag kände mig väldigt lycklig och fri. Men det där övergick ju till något annat med tiden och när jag drack sedan ville jag göra det utan honom... för att slippa bråk.

Men idag tänkte jag på den där tiden innan. När vi hade det trevligt och roligt och framförallt måttfullt. Min man drack mycket i förrgår och nu idag igen. Det var plötsligt så jävla sorgligt att inse att han är som fast i tiden. Medan jag är nån helt annanstans och har gått igenom en stor inre resa, utan att han förstått det? Han har inte kommit nånstans. Och så kände jag plötsligt en sorg över våra förlorade mysiga kvällar. Alltså jag vet ju sanningen men känslan kom ändå. Kanske för att jag fick en sådan stark känsla av att vi är på olika stigar i livet.

Pga anonymiteten kan jag ju inte skriva så mycket men jag kan i alla fall säga att vi har gått igenom mycket tillsammans. Alltså positiva saker. Vi har en historia bakom oss som skulle kunna bli en bok eller en film. Vi har vandrat sida vid sida sedan jag var tonåring. Vi har gjort så mycket och varit med om så mycket. Att inse att vi lever så olika liv under samma tak är förkrossande. Han satt i soffan ikväll och drack öl. Jag sitter aldrig i samma rum som honom när han dricker men ibland går jag in dit i nåt ärende ungefär. Idag såg jag att han såg trött ut och det syntes att han inte ens hade kul. Men där satt han flera timmar ensam medan jag och barnen gjorde massa saker som en familj. Sedan gick han ut. Och jag kan pusta ut för då vet jag att jag slipper vara med honom när han druckit. Hoppas han inte stör mig när han kommer hem inatt.

Jag ser ju i hans ögon att nåt inte är bra.

Jag såg filmen A star is born med Lady Gaga och Bradley Cooper för någon vecka sedan på bio. Bradleys karaktär är ju alkoholiserad. Och i filmen väldigt sympatisk. Men jag kände verkligen att jag vet hur det är att leva med någon som dricker. Och det finns inget romantiskt med det... det är inte en vacker saga att man som partner gör allt för den som dricker. Jag kan faktiskt tänka mig att det satt många i biosalongen som skulle vilja rädda honom och vara den som får honom att må bra osv. Men de har ingen erfarenhet. Det finns inget romantiskt med alkoholism eller att vara anhörig till någon som dricker. Tvärtom kan jag inte tänka mig något mer oromantiskt.

Jag stack ut och sprang idag på sena eftermiddagen. Jag kände mig så stolt. faktiskt. Jag klarar mig! Jag dricker inte och jag mår bra så och jag står för det.

Känslan jag fick angående min man idag är en känsla jag gissar förstör för många andra som försöker sluta dricka men har en partner som dricker. Att man tycker att man gör det tråkigt för den som vill dricka och sådär. Jag har ju aldrig nånsin känt så tidigare. Tvärtom.. jag har aldrig tyckt att jag gör min man nån otjänst. Men idag kände jag nåt... Men samtidigt skulle han aldrig fråga mig om jag vill dricka. Jag vet att han är stolt över mig. Och antagen glad åt att barnen har en nykter mamma. Och jag vet att jag är hans förebild i detta. Men ja... inget ändras ju. Hur många år kan det pågå innan man glider ifrån varandra så mycket att det är kört för alltid. Det kändes helt absurt idag att vi lever så olika och har helt olika moraliska kompass i livet. Vi värdesätter helt olika saker (inte i teorin men i praktiken och det är det som räknas tycker jag). Hans önskan är att leva mer som jag gör. Men jag lever nästan som hans motsats....!!

Hmm känns konstigt att skriva sånt här. Om någon jag älskar. Och bryr mig om. Men det är tärande det här. Samma visa år efter år.

Alla ni som är i början av er nykterhet; på riktigt nu, ge inte upp. För man måste ta sig igenom många månader innan man förstår hur alkoholen har sabbat hjärnan och känslorna. Kasta inte bort de nyktra dagarna ni har utan försök samla fler. Låt inte alkoholen ta hela ert liv. Det är bara sånt slöseri. Önskar så mycket att min man fick prova känna hur det känns i mig nu... om han visste hur BRA det är att vara nykter länge och fick ett smakprov på det skulle han sluta direkt tror jag. Jag tror alla skulle sluta om de fick känna hur det är att vara helt nykter. Jämfört med mig som drack är livet 1000 procent bättre. TROTS problem och bekymmer så mår jag oftast bra. Jag som såg mig själv som en ångestfylld person förr... jag trodde det var min personlighet liksom men det var det ju inte. Det var bara alkoholen. Nu kan jag vara vemodig och sånt ibland men förr var det bara ångest nästan varenda dag.

Nu har jag hoppat hit och dit mellan ämnen tror jag. Ibland är det rörigt att skriva ner saker när man tänker många tankar samtidigt.

Godnatt allihop och njut av en vit natt och vit och pigg morgondag ❤

Du går på behandling.
Du tar Campral.
Du har tagit tag i dina problem.
Du har ordnad ekonomi, gissar lite.
Du lever med din nya man under ordnade förhållanden.
Han är inte alkolist, inte vad dom vet i alla fall.
Din man stöttar dig och hjälper dig.
Du är mamma, ett barn behöver sin mamma.
Du älskar dina barn.
Dina barn älskar dig.

Du behöver inte oroa dig för socialen.
/Igelkotten

När jag bodde hemma så slog min bror min syster . Han hotade att döda henne. Satt gränsle över henne och tog strypgrepp. Jag var ca 20 år dom var 18. Jag försökte hjälpa min syrra och gå emellan, men blec rädd för mitt eget liv på sättet han betedde sig. Jag gick ut ur lägenheten och ringde polisen . I samma veva låste min bror ut mig och har kvar syrran i lägenheten. Poliserna som sedan kom frågade om jag ville göra anmälan och min mamma så att det kan du absolut inte göra, det är ju din bror. Jag ångrar djupt idag att jag inte gjorde en anmälan då min bror fortsatte med sina våldshandlingar ute på stan och i sin umgängeskrets. Nu sitter han inne på rättpsyk för mord .
Om dina barn skulle vilja göra anmälan mot pappan så låt dom få göra det. Lägg dig inte i.
Ett livsviktigt tips

hjälp mig klara.....
Till vad/vem skickar du den tanken till ?

När min ångest slår till tänker/ber jag om och om och om igen....

Rena mig så blir jag ren
Hela mig så blir jag hel
Drag mig till dej så får mitt hjärta ro

skarpt...i din otillräcklinghet ger du hopp till oss som kämpar.

Jag ska fixa ett svar. Käkar du lunch på Ulla Vinblad?
Ska vi käka ihop nån gång..?

Hoppas att alla ni fina håller ut..
Stora kramar. Jag läser allt ni skriver fortsatt

John

Såg din fråga i AlkoHD's tråd, men sen försvann den! Du får gärna beskriva din eller dina teorier - jag tycker det är väldigt intressant. Du skriver ju själv många kloka o läsvärda reflektioner! Alltid lärorikt att ta del av olika teorier o teser. Hoppas du har en skön o nykter helg!//Anders

Ångest igen, sliter sönder hjärnan, herre helvetes jävla kuksatan varför kan det aldrig bli tyst där uppe.
Hade sån jävla lust att stänga av det med lite a, bara några folköl, det kan jag ju (NEJDETKANJAGINTE)-
Men jag gick inte till affären. Jag hade en starkare röst som målade upp en bild av personen jag vill vara. Okej. En sekund i taget, andas genom ångesten, acceptera tjatet i skallen, sätta igång middagen, drömma om kärleken.
Hoppas ni andra också tar er genom helgen.

.

Skulle gärna läsa din teori om olika typer av alkoholism! Du får mer än gärna skriva en lång text!?. Du skriver alltid så tänkvärda inlägg. Och kloka! Tack för det.....