Senaste kommentarerna i forumet

John-Erik: ja jag har hängt här ett tag och gjort några riktiga försök. Just därför är jag så leds på att gå tillbaka efter en kort eller lång nykter tid. De hjälper mig inte, det blir bara med skam och skuld i drickandet när jag vet hur bra jag mår nykter och när jag får bevis på bevis att jag inte klarar det själv. Likväl är nog "en dag i taget" tänker vettigt. Det är nog föer än jag som blir vettskrämd av tanken på Evigheten och även om det inte gäller resten av mitt liv så är det likväl en stor tidsrymd som kräver respekt.

IronWill: ja jag försvann rätt fort där när semester började. Ville vara mer närvarande IRL och det gick bra till en början. Sedan hälsade en kompis på och det gick som det gick. Jag skyller absolut inte på honom, det var mitt beslut och det var ett aktivt, genomtänkt beslut. Nu i efterhand ser jag att jag borde valt annorlunda.
Det är fint att se att du fortfarande hänger kvar, om än inte så aktivt. All lycka!

Jag har själv gått på Riddar 1. Forskare, läkarna och terapeuterna är ju välutbildade och kompetenta. Blir nog svårt att försöka manipulera eller lura någon där. Dom är vana dom ser ju detta varje dag. Han är ju dock inte under tvångsvård utan som du beskriver det så är han där för att du kräver det. Och det är nog ett värre problem. Ni verkar inte heller överens om vilken nivå beroendet befinner sig på. Du skriver alkoholism. Han säger riskbruk. Och det är ju inte riktigt samma sak. Men han kommer inte bli nykter under en annan människas krav, det funkar inte.

I hans värld utan något tungt bagage med sig kanske han uppfattar det som ett riskbruk. Men inte mer. Medans du som har sett och har dåliga erfarenheter kring det ser vad som komma skall. I värsta fall. Du ser det kanske med andra ögon än vad han gör.

Men det vet du ju säkert redan....

Hoppas det går bra iaf.
Läkare är kompetenta. Lita på dom.

MM

har ju också stenkoll såklart :D

Hoppas att alla bra tips leder fram till dig Hjärterdam.
Skriv mer så kommer ännu fler toppentips.

Kram
MM

laddat ord och kan upplevas som kränkande. Hos läkare säger man passivt eller aktivt beroende/missbruk.
Läkare använder inte ordet alkoholism längre.

Jag säger alltid beroendeperson om andra människor. Eller en människa med beroendeproblem/missbruk.
I sällskap där jag inte känner personerna väl säger jag passiv beroendeperson om mig själv.
Alkoholist säger jag bara om mig själv (ibland) och bara här inne på forumet.
ALDRIG till någon annan.

Och det är inte vår identitet. Inte att förglömma. Vi är också människor.

MM

kan också vara ett sätt att benämna och få ord på ett problem, och komma till insikt om att hjälp behövs = inte alltid dåligt

Hej Textaren!

Har läst hela din tråd nu...
Du har koll på hela skeendet. Helt klart. En så detaljerad beskrivning finns inte
på forumet över hur dåligt en människa kan må. Hela spektrat finns att läsa i tin tråd.
Först och främst skulle jag säga att du har god självinsikt och det är ju en bra
början. När det gäller moralpredikningar så har du ju hört dem till leda säkert.
Du är hypokondrisk p.g.a missbruket. När du faller och inget känns bra efter några
dagars nykterhet är kemiskt orsakat. ADHD beskriver detta målande och bra i din tråd.
Mycket bra beskrivet. Läs detta inlägg. om och om igen.. Det är exakt på pricken.
Det som jag kan tycka är viktigt är att du snabbt får ett medicinskt "surrogat" för alkoholen i.o.m.
att du trots allt är rätt långt gången.. jo så är det så vi kan kasta slipsarna och
säga som det är.. Du behöver först och främst mediciner (lugnande/sömn?)
Om lugnande läkemedel kan ta bort suget kan det ju vara värt för att slippa alkoholen
eller hur.? Alkoholen gör bara illa i den mängd du dricker. Du är ung och har hela livet framför dig
Du har talets gåva och har sysselsättning. Du måste söka hjälp nu när du kraschar och
med blodvite som följd. Vi här inne hjälper dig gärna om du ställer frågor i din tråd.
Men du kan inte fortsätta som du gör. Nu blev det lite moralpredikning men för
fan gör inte detta mot dig själv och din kropp. Livet går inte ut på att förgifta sig själv så
hårt som du gör. Säger jag som fått problem själv men det kanske är vi som har problem
som kan hjälpa andra i svåra situationer.. Du är den enda som kan hjälpa dig själv i detta nu
genom att göra de livsavgörande val som står till buds.

Styrkekram

John

tjoho!

Det blir middag och konsert.
En jättebra sak med att vara nykter är ju att jag kommer att komma ihåg hela spelningen, inte spendera alla pengarna i baren och därtill kommer jag vara frisk o fräsch lördag morgon. Hela helgen, faktiskt.

Jag minns att det kändes konstigt att dansa till musiken, första gångerna nykter. Men det är otroligt befriande att känna att jag KAN dansa nykter, jag är tillräckligt cool för att inte bry mig.
Och så inser jag att de pengarna som normalt dracks upp en konsertkväll, räcker gött till en band-tisha eller nästa konsertbiljett.

Det är ju guld!!

IW

Du har lyckats väldigt väl. Kommer ihåg när du varnade för "negativt inlägg" en gång
Tror att det var runt 90 dagar.
Du verkar vara mer konfident nu. Jag är bara i början och lär mig gå s.a.s
Men du har snart ett halvår. Bra att du peppar här. Det behövs.

Är imponerad ! Du mådde risigt ett tag helt klart.
Riktigt bra utfall av dina ansträngningar. Riktigt bra :-)
Du är för övrigt värd diplomet från levern och familjen ;-)

//John

Bra jobbat med 28 dagar.
Hur gick det på soc idag? Fick du stöttning av exmannen?
Bra att du går på behandling, det underlättar.
Kämpa på!

Bra jobbat med 28 dagar.
Hur gick det på soc idag? Fick du stöttning av exmannen?
Bra att du går på behandling, det underlättar.
Kämpa på!

Missade också att du drabbats av dödsfall i familjen. Beklagar sorgen och ta hand om er!

Grattis till 6 månader, jag är snart där själv. Overkligt känns det! Jag har inga tatueringar då jag är så ombytlig att jag aldrig skulle kunna bestämma mig. Men funtar på att printa ett diplom. Typ som ungarna får på fotbollsskolan.

Till:
Iron Will
Som nu varit 100% deltagande
i livet i __6__ månader
Gratulationer
Utfärdat av: Din lever och familj.

Är beroende av mängden.. För många enheter..
Levern förändras helt klart och fixar det inte till slut.
Det värsta som kan hända med tokhög konsumtion
är att man måste byta lever.
Att dra ned på övrigt fett är nog bra om man ska få
bästa effekt av levern, tror jag..
Du måste vara mer rädd om dig..

//John

Har du gått till doktorn och berättat om din situation?
Hen kan dels hjälpa dig att häfta ihop gapande hål i kroppen där TVn suttit, men även och framför allt kontrollera hur dina organ mår och ge dig medicin som kanske kan hjälpa dig genom de första veckorna. Men till och med viktigare än det är att om du förklarar hur du mår på det sätt du skrivit ovan, så bör du kunna få hjälp att hantera din depression. Eftersom den antagligen är en stor bidragande orsak till att du dricker och sen hamnar i spiralen som ADHD beskriver ovan.
Välj nu att fixa det här i stället.

Blir iaf lättare att hantera när man varit nykter ett tag. Ganska mkt är skapad av alkoholen själv.
Nått är en höna och det andra ett ägg men kan vara svårt att veta vilket som är vilket. Hoppas antabusen hjälper och sysselsätt dig för att minska tankarna på dina gamla vanor. Heja!

Jag har läst din tråd och läser hur mycket du måste kämpa med dig själv hela tiden. Att dricka och va glad, det brukar för mig bara vara för en stund sedan övergår det till att jag blir seg och inte till glädje för mina närmaste direkt. Jag nämnde för min fru att jag inte ville sluta dricka helt för att jag då var rädd för att bli så tråkig. Fick då en kommentar tillbaka som fick mig att tänka till lite. Hon svarade att det bara var jag som tyckte att jag blev rolig och en riktigt trevlig person att umgås med då jag drack, hon tyckte bara att jag blev jobbig och svamlig. Fick även höra att mina vuxna barn helst inte vill komma på middag etc då de vet att alltid skulle vara mer eller mindre berusad. Det sved ordentligt att höra.
Jag tar sedan förra veckan antabus genom kontakt med Beroendecentrum. Ett jättekliv att ta för mig. Jobbigt att erkänna inför mig själv, min fru och den vårdpersonal jag fick träffa att jag insett att jag är alkoholist och att jag själv inte klarar av att bara dricka måttligt vid rätt tillfällen. Detta kom efter det att jag druckit minst 3 vinare per dag i 6 dagar plus en hel del öl. Började redan på mornarna med de första glasen vin. På 6:e dagen så var jag så jäkla långt nere så jag kände att nu orkar jag inte med mer. Varför jag jag trillade dit så rejält den här gången förstår jag fortfarande inte men det gjorde mig riktigt rädd och trots alkoholdimmorna i huvudet så förstod jag att jag måste ta tag i mitt drickande ordentligt annars skulle det gå helt åt helvete.

Blåste jag nyss. Hur fan är det möjligt?
Jag brukar ha snabb förbränning.
Drack sista innan 03.00 igår, det är nu över 18h sedan..
Någon som kan svara på detta? Håller levern på att förändras?

159 dagar säger appen. Funkar ganska bra.
Jag har ingen tråd längre eg. tänker att jag gått över till att integrera nykterheten i vardagen och pusha andra här och där i deras trådar, när jag har något vettigt att säga. Och ibland när jag inte har det, men något måste sägas ändå.
Har inget direkt sug nu för tiden men saknar avslappningen och det sociala smörjmedlet till och från, så jag hoppar över mer tillställningar nu. Men mest de som saknar mening utan alkohol.
Du försvann lite hastigt så jag anade att du kanske hade provat att släppa på tyglarna. Synd att det inte funkade, men välkommen tillbaka.
Jag är väl inte heller redo att helt ta in ”aldrig”. Försöker att inte tänka på det så mkt. Kanske är lite mindfullness att leva mer för dagen och inte tänka så mkt på framtiden. Tycker jag är bättre nu på att se fram emot saker för deras egen skull och inte för att det är ett tillfälle att släcka begäret. Ledighet och helger för att man kan vara just ledig, inte ledig och småfull.
Det är ju lurigt det där med att tankarna kommer på traditioner och tillfällen då man brukar dricka, och att man ”borde” kunna ta ”en”(till sju) av något. Händer mig med. Kanske ska träffa en polare på stan och ”bara idag skulle jag ju faktiskt kunna ta typ två och sen lägga ner igen, what’s the harm?”. Men jag väljer att se det som en tävling där jag måste börja om helt om jag ens tar en folköl. Funkar för mig.
Men som jag skrev i nån annan tråd tror jag en del av vårt problem är att vi har väldigt aktiva hjärnor. De tar in för mkt och bearbetar för mkt och håller aldrig käften. Men om man waterboardar dem med öl eller vin får man ju i alla fall en paus.
Anyhoo jag hoppar in och hejar på titt som tätt. Du fixar det.

Läskigt hur lika erfarenheter vi har och hur lika vi tänker! Jag gjorde ju helt slut i juni men hela historien går på repeat i huvudet, särskilt när jag sprungit på honom. Vi var tvungna att hålla kvar kontakten eftersom vi fick en massa krångel med lägenheten som vi skulle ha hyrt. Hyresvärden drog ut på allt så vi åkte på två dubbelhyror och det blev en seg historia. Jag var helt igång på ilska som fick pysa ut över hyresvärden men egentligen var det smärta över förhållandet som läckte ut.

Jag känner mig också väldigt dubbel i mina känslor. Jag vill honom inget illa, jag är inte arg men det känns så snopet allting att man blev ratad för alkoholens skull?! Och det utan att mannen ifråga ens kunde ta på sig det ansvaret?! "Hade du inte haft det här att klaga på så hade det väl varit något annat!" sa han vid ett tillfälle. Samtidigt kan jag ju se i efterhand hur han gång på gång lyckades vända min oro till att det skulle vara jag som mådde dåligt. Vid ett tillfälle då vi träffats i några månader började jag gråta för det började gå upp för mig hur trasig han var. "Jag är orolig för dig och för hur mycket du dricker" fick jag ur mig varpå han drar igång ett långt resonemang om hur dåligt självförtroende JAG skulle ha... borde ha lyssnat på varningsklockorna där och då...

På det hela taget mår jag ok, jag har börjat inse hur mycket energi som jag läckt under det här året. Det går väldigt bra på jobbet (kan ju bero på att jag inte är uppe på kvällarna och pimplar vin längre...), jag har storstädat min lägenhet och slängt/skänkt/sålt en himla massa gamla prylar som var energitjuvar och det bästa av allt är att jag och dottern har fått en otroligt bra relation. Den var inte dålig innan men jag tror att hon känner att jag "valde" henne framför en man som inte var bra för någon utav oss. Jag tänker även att jag fått en otroligt värdefull erfarenhet men att den var väldigt dyrköpt. Jag kommer definitivt att ha känselspröten ute och reagera tidigare om jag skulle träffa en ny man där det finns någon form av missbruksproblem. Känner ett stort medlidande när jag ser mitt ex på stan då han kommer från Systemet med en sprängfull kasse. Men samtidigt är det en lättnad att veta att jag inte behöver lägga ner mer energi på att grubbla och oroa mig. Kanske är det egoistiskt tänkt, kanske hade jag agerat annorlunda om jag inte haft min dotter, kanske hade det löst sig på sikt, vem vet? Men det var nödvändigt med ett snabbt beslut och det här var det enda jag kunde leva med om jag skulle kunna se min dotter (och mig själv!) i ögonen i framtiden.

Stor kram tillbaka! /K

"ett track record" 39 dagar var bra ju..:-)
Du har det som krävs..Vaniljsmak..
Såg också att du varit här ett tag.
Jag är bara nybörjare jämfört med dig :-)

Kör på så är du snart på g igen, lite pepp
från en sign. till en annan ;-)

//John

Du har samma frågeställningar som u.t. haft och säkert många med mig.
Man gruvar sig för framtiden samtidigt som man utfäster långa nyktra perioder.
Gjorde det själv och skulle ha 3 veckor först för att sedan efter en vecka nykter
och euforisk i tänket utlova 90 dagars nykterhet. Det fungerade inte så bra kan jag säga.
Körde i diket direkt. Numera är jag mer i visshet om vad som kommer och
är mer förberedd. Tycker kanske att du tänker lite för ambitiöst även om det kanske
skulle funka för dig ändå.Många som sätter för höga mål ramlar av hästen snabbare
och ramlar hårdare än de som sätter rimliga mål.
Därmed inte sagt att en hög målbild är sämre. Det är ju olika från individ till individ.
Om man faller från en hög ambitionsnivå så är det lättare att man i sin ångest över misslyckandet
drar i sig mer av kompisen a och ger upp.
Fantastiskt att du tagit tag i detta på att bra sätt. Grubblerier hör till och är helt normalt.
När nykterheten tar plats så börjar ju hjärnan att fungera igen.
Sätt rimliga mål är grundtipset från mig och som du nämner att ta en dag i taget.

Hoppas att du fixar det hur du än gör

Styrkekram

John

En dag till utan alkohol. Hade jag inte tagit antabus är jag helt säker på att jag tyvärr trillat dit då jag fortfarande är ensam i hela huset och det hade till för en vecka sedan garanterat inneburit att jag skulle börjat dricka direkt efter jobbet(om jag nu inte tom hade sett till att sjukskriva mig eller hittat på någon anledning att jag måste jobba hemifrån). Men jag har hållt mig till några iskalla alkoholfria öl som i och för sig smakar helt ok.
Imorgon är det fredag och ytterligare en helg utan alkohol. Efter så många år av drickande så känns det mycket konstigt att det ska bli en vit helg igen, precis som den förra.

Bara misslyckades idag ...

Läste din lista och den var sååå bra! Läste hela tråden och ser hur du kämpar... Hoppas att det har gått bra för dig idag och att du har strategier för helgen.

Kram?

Jag hade ett väldigt stressigt arbete i 16 år och höll på att jobba mig till utmattning (jag hade även förlorat mitt unga vuxna barn). En chef som krävde mer och mer, samt en kollega som försökte ta över mitt uppdrag som ansågs av hen som en del i hens karriär framåt. Det höll på att bryta ner mig totalt och alkoholen tog en allt större plats i mitt liv. Jag hade ingen glädje kvar och till slut kom jag fram till att jag ville göra annat. Jag sökte ett nytt arbete och downskiftade. Mycket lägre lön men så mycket lugnare. Det är en stor orsak till att jag orkat och klarar nu att leva utan att döva mig med alkhohol.
Det jag vill säga är att, det fungerar inte bra att ha jobbigt på alla fronter. Du behöver se över vad du kan förändra- Eftersom du är Yogi vet jag att du inom dig vet att att du har allt du behöver inom dig. Ta dig tid att lyssna inåt. Ta timeout. Sätt dig själv i första rummet, för din skull. Du är ung och har ett helt liv framför dig.

Ta hjälp, du behöver inte kämpa ensam. Om du inte vill gå till de kommunala finns andra
http://valet.se/
Om jag kunde hålla om dig skulle jag göra det. All kärlek till dig <3 <3 <3

Tack!
Lycka till,
Kram