Senaste kommentarerna i forumet

Ha en så bra dag det går trots smärtan..Krya på dig???

Ibland vet man faktiskt inte varför - och kanske aldrig kommer veta varför? Men jag ser bara den sista meningen: "Vad gav den mig? Inget." Det är väl kalasbra JoYo! Lägg den på minnet!:-) Bra jobbat med 7 dagar. Kämpa vidare - och lägg inte för mycket tankar på ölen som inte gav dig något!

Drack en starköl dag 6.
Varför? Vet inte. Vet inte alls.
Vad gav den mig? Inget.

Tack för omtanken alla 3?!! Blev så glad att läsa! Var på ett AA- möte idag, och blev erbjuden att hänga med på lunch/fika efteråt? Snabb nödlögn att jag hade annat för mig....sen tänkte jag: Va fan-face your fears. Vände cykeln o anslöt till de andra. Jättetrevligt. Sa som det var, att jag var rädd o att jag dragit en lögn. (Iofs så behövs ju inte någon "lögn" - ett nejtack räcker ju. Måste lära mig det! De andra tyckte iaf att det var bra att jag gjorde tvärtemot min omedelbara "vilja".)

Kanske "lyckopillren" som gav mig skjuts?!

Nu dragit en repa med cykeln o hamnade ute på Kastellholmen. Som du skriver MM-nästan badläge. Fast bara nästan :-).

Uteserveringarna är fulla - och många som sitter o dricker.....undrar hur många som dricker "mot sin vilja" - och för att de måste.....?!

Önskar nykterhet till er alla som kämpar - och som får slita för att få en nykter helg. All styrka till er!!!!

Min bästa vän berättade precis att hon ringt min mamma. Sa att jag var för sjuk för att själv fatta rätt beslut om vad som var bäst för barnen och mig.

Jag känner tacksamhet.
Jag är livrädd.

Känner igen.det där med att bli äcklad av lukten. Och sedan känner jag igen mig i dig att vara den som vill annat medans han är kvar i nåt dåligt.

Då var jag tillbaka. Skakande, med huvudvärk och torr i munnen. Bakfull nå djävulskt.

Jag tar det från början. Det gick så bra där ett tag, de nyktra dagarna samlades på hög och livet var underbart.. Så mot slutet av semestern tog jag beslutet att dricka en festkväll. Det gick bra. Allt var under kontroll. Så det blev en gång till och en gång till. Jag hade det under kontroll, skönt känsla. Någonstanns inom mig visste jag vart det hela skulle leda men skönt upp den tanken, vill inte ta tag i det och erkänna mig besegrad, igen. Likväl är det som det är med oss som har alkoholproblem och självklart tappade jag kontrollen. Några folköl mitt i veckan, ett glas vin på en onsdag, mer och mer under helgerna och igår blev det alldeles för mycket. IGEN. Jag är glad att jag inte gjorde någonting dumt, inte fylleringde folk eller så men likväl, denna känsla jag har idag ... ångesten och bakfyllan ... Nej. Det får vara nog nu. Dags att ta tillbaka kontrollen.

Pratade med min man imorse. Han höll med om att jag borde hålla upp ett tag. Vi sa inte så mycket mer om saken, jag behövde sova. Grejen är den att jag inte tror jag kan hålla upp ett tag. Bevisligen kan jag inte kontrollera alkoholen, det är alkoholen som kontrollerar mig.

Så jag är tillbaka. Jag vet vad jag måste göra, det är bara att göra det. Min tanke är att kika in hit dagligen, om inte för att skriva så för att läsa. Det hjälpte väldigt mycket sist och jag tror det är rätt väg att gå igen. Jag börjar inte om, jag fortsätter och lär mig av mina misstag.

Om jag ska klara det här gäller det att aktivt börja arbeta med saker, att tro att det bara är att slå om en switch och vips är man nykterist lär ju inte fungera. Jag funderar väldigt mycket på vad som gått bra och vad som gått dåligt i mitt liv och vad som gör mig glad och ledsen. Relationer med nära släktingar, måste man hålla dom vid liv när det alltid är på deras villkor? Om de inte får som dom vill surar dom och aktivt får mig att må skit. Är det bättre att kapa det? Iallafall tills vidare? Lite lull lull här när hjärnan går på högvarv.

Hur är det här då?
Kollar bara läget med dig.
Och hur gick föreläsningen?

Hade gärna suttit som en fluga på väggen.

Kram

Var på Hypnos-terapi i veckan och jag tog upp min sorg och besvikelse över hur mina föräldrar brast i sitt ansvar när jag växte upp! På grund av sjukdom, visst, men för ett barn är sorg och besvikelse just sorg och besvikelse oavsett liksom! Liksom för din son! Då sa terapeuten en sak som jag tänkt på mycket:
”I min värld betyder inte blodsband någonting längre! Har haft så många personer som suttit i den stolen där du sitter nu och de har lagt år på att sörja och hoppas på destruktiva relationer med blodsband! Men släpp dom och sluta förvänta dig något som absolut inte finns i blodet! Det finns så många människor som verkligen vill vara något för dig även om dom inte delar dina gener!”
Först tyckte jag det kändes så brutalt men har tänkt på det mycket och det är väldigt logiskt och klokt egentligen! MCR lider med dig och dina barn!❤️ Men om du föreställer dig ert liv helt utan honom, hur skulle det vara? Att kasta hopp och förväntningar överbord är en sorg men ändå något som skapar trygghet! Kram

Hej MM
Jag blir rörd av Din omtanke. Du är för mig en helgjuten människa.
Dessutom skriver du väldigt bra och jag skulle gärna vilja läsa något längre och mer sammanhållet om Din syn på alkohol och alkoholism.
Som du anat har jag inte tagit något återfall. Jag har opererat mig i ryggen och har nu ganska ont. Det är hanterbart genom att jag fått ganska starka mediciner mot nervsmärta. I normala fall skulle det oroa mig eftersom de kan vara beroendeframkallande men nu känns det inte så. Visst är det knepigt att man faktiskt kan veta sådant. Vad gäller alkohol finns det inte för närvarande på kartan.
Jag hoppas att Du och Din dotter har det bra (vilket jag känner på mig).
Kramar till er båda och även till Anders48 om han läser detta.
Ikaros

Miss L, Vinäger, Adde och Santorini.
Känns bra, tryggt och stabilt.

tänkte på dig för någon dag sedan, men blev ganska lugn då du skrev ett inlägg i min tråd igår.
Inte så orolig för att du ska ta återfall men livet kan vara komplicerat och jobbigt av andra
anledningar. Hoppas du är ute på Djurgården och cyklar i det fina vädret. Man kan ju nästan
ta sig ett dopp när det är så varmt ute.

Kram

MM

Alla gränser borde vara passerade nu.
Jag borde kapitulera.
Riva alla fasader.

Men jag låter bli.

Du har det inte bra.
Återigen gör du val som påverkar oss alla.
Och jag gör mina.

Jag trodde att jag var så mycket starkare nu. Men det är jag inte.

Du har de senaste dagarna ställt in med barnen. Du har mått för dåligt har du sagt. Och sorgen och besvikelsen hos barnen har varit så stor.

I dag skulle du ha dem i två timmar så att jag skulle kunna gå på möte. Bion i går hade jag redan ställt in. Precis som lunchen som jag skulle på senare i dag. Två timmar för att jag skulle kunna gå på möte.

Men din dotter vägrade åka till dig. Klamrade sig krampaktigt fast hos mig. Men sonen grät av saknad och ville inget annat än att vara med dig.

Men du var inte kapabel att vara förälder i dag. Vad du fyllt din kropp med vet inte jag.

Och sorgen hos din son är bottenlös.

Nu borde jag låta världen veta hur det återigen är ställt. Men jag förmår inte.

Saknar dig här. ♡

Jag tänker på dej Anders och hoppas allt är bra med dej!

Efter städning känns det alltid bra.
Filmsnuttar mitt i natten, ja det kan man vara utan! Man kan sluta följa folk på fb utan att ta bort dom om man vill. Jag har flera såna som uppdaterar flera gånger per dag. Narcissismen frodas på fb. Men man behöver inte ta bort dom så dom märker det, om man inte vill visa det. Dom kan hänga kvar i bakgrunden.
Jag tänker som du när en del inte syns på fb. I många fall är det väl som i ditt och mitt. Man är nykter och är inte längre i behov av forum men tittar in ibland. Men tyvärr är det säkert också så att nån försvunnit pga återfall. Det är så tråkigt, man önskar verkligen att alla som vill ska klara att leva ett nyktert liv. Det absolut viktigaste att lära sej är att man aldrig kan dricka måttligt igen.
Ha en fortsatt trevlig lördag.

från mej också! Så bra!

till din nyktra tid !!!

Tack för pepp. Skönt att vakna utan alkohol i kroppen. Sov som en stock och har den bakomliggande tröttheten man får när man slutar. Är fruktansvärt törstig också, dricker enorma mängder bubbelvatten. Nu tar vi tjuren vid hornen och kör. Vill aldrig mer vara full, usch vad hemskt det är att vara en mentalt handikappad idiot.

Wow, grattis! ♡

Som du vet känner jag till viss del igen mig i ditt dryckesmönster, även om jag också känner igen mig i många andras. Komplicerat det där...

Det var dock du som först fick mig att förstå mitt konstiga beteende, att jag inte var ensam. Att tvångshandla och halsa ur en sjuttis starksprit efter veckor av nykterhet, hur sjukt kändes inte det. (Kanske därför Tikkanens "Århundradets kärlekssaga" berörde mig så djupt.)

Genom ditt ärliga och nakna sätt är du en förebild här på forumet. Så viktig för så många! ♡

Kram

Och tack för att jag fått följa din resa, och fått ta del av din styrka..Du är en förebild och en otroligt fin person med både stort hjärta och mycket kunskaper..Unna dig något riktigt fint idag???Stor varm härlig höstkram till fina dig????

Finaste Lisa, önskar dig en lugn och fin helg! ♡

Har sagt det förr, men det tål att upprepas. Vilken gemenskap det finns här på forumet. Vi finns i varandras tankar trots att vi aldrig träffats. ♡

och en städdag som suttit lååååångt inne !! Ungkarl och bara jag bestämmer hur det ska se ut :-)) Hahaha...men nu är gränsen nådd även för mig !
Städning, biltvätt, lövräfsande och liknande urtrista aktiviteter var tidigare sammankopplat mycket intimt med krökande för att göra uppgiften roligare. Resultatet blev ju också därefter. Första nyktra sommaren var gräsklippningen en sån där tröskel som jag var tvungen att hoppa över....klippa gräs utan "stärkande" i magen ?? Men genom att ta stöd från det jag lärt mig på AA så gick livet i ljusa tongångar, den verktygslåda jag fick där har jag haft enormt mycket hjälp av genom många svårigheter.

Och inte enbart hjälp med alkoholproblem utan även livet i stort. Bara för att jag lever nyktert betyder inte det att livet hela tiden är en rosa vandring med mjuk mossa under fötterna. Jag har fått mina törnar som inte varit skojiga men som jag kunnat ta som bra lärdomar när jag väl kommit ut från det mörka. Och helt klart hade livet varit bra mycket värre om jag fortsatt att kröka, om jag alls levt idag.

Jag har, pga en stunds "vekhet", fått in en person i min privata fb som tycker det är en bra ide' att skicka små filmsnuttar mitt i natten. De har en tendens att innehålla grejer som är klart kvinnoförnedrande vilket jag ogillar skarpt. Jag har frågat om han tycker/tror att jag delar hans värderingar och får i stort sett bara ett flabb till svar. OCH.....ingen tvekan om att han är full när han skickar messen. Idag vet jag ju att värderingarna finns inneboende hos en människa men visar sig när alkoholen trubbar av spärrarna. Jag kan inte förändra honom men jag kan kicka ut honom från mitt konto. Och det valet jag har känns rätt gött !!

Jag noterar också att minst 3 stycken som tidigare varit aktiva här på forumet inte synts till på ett bra tag vilket gör mig ledsen. Jag förutsätter INTE återfall, det finns ju mycket annat som kan hända, men jag saknar personerna och deras bra delningar väldigt mycket. Jag hoppas innerligt att ni hör av er igen !!

Nu har dammsugaren svalnat så jag har inget att skylla på längre ! På't igen !!

Den 10:e, alltså i onsdags, fick jag nog. Kändes som jag verkligen nått botten och allting var totalt skit. Har som du kämpat och trott att jag själv ska klara av att sluta dricka. Så otroligt trött på allt smygande och att alltid hitta på en anledning att dricka. Imorgon är ju alltid den dag som man ska sluta men för mig blev det aldrig så. Men i onsdags bad jag min att fru att köra in mig till Beroendecentrum. Aldrig varit där förut bara läst om att det finns. Blev inlagd en natt vilket bara det var riktigt avskräckande. Underbar personal och bra läkare. Nu går jag på Antabus vilket jag alltid tänkt att jag aldrig skulle göra.Mest för att det verkligen tvingar dig att vara nykter och att det inte längre går att skjuta upp dagen då jag slutade dricka. Men nu kändes det som det enda rätta för att inte förlora fru, hus och alla nära o kära. Idag känns det som ett fantastiskt bra beslut. Så härligt att vakna utan bakfylla och ågren för hur mycket jag drack igår och inte riktigt veta vad man svamlat om. Härlig känsla också att inte behöva börja planera dagen och kvällens drickande. Visst kommer det att bli många tuffa stunder framöver, det vet jag. Min fru är jätteglad och även mina vuxna barn. Dels för min ärlighet men också för att jag vågat ta detta steg. Oj detta blev ett långt inlägg men nystart, hoppas du finner en väg som passar dig!