Senaste kommentarerna i forumet

Så fint att höra av dig!!! Och vad glad jag blir över att du är nykter... så brukar det ju inte vara när någon "försvinner". Jag har varit orolig för dig såklart och sakanat dig här! Men, förstår om man kommer i en period då man inte orkar skriva.

Önskar dig en fin söndag i solen!

Kramar???

Hoppas du läser här!
Hör av dig❤️

hade en härlig dag, Nordäng ! Jag är en av de få som älskar att flytta!Att som du titta och fundera , planera och ”vända blad” -Kanske därför jag nästan blir vördnadsfull över en ny anteckningsbok eller almanacka- allting är rent och orört, jag själv formar innehållet.
Vi skulle kanske starta ett kollektiv i skogen någonstans , Vilsna själars kollektiv ??

Absolut. Vi är på gång åt rätt håll. Tänk så mycket mer vi kommer att orka:-) Det är lätt att välja den enkla vägen att dricka, men den svåra är bättre, att avstå:-) Ha en bra Söndag!

Godmorgon alla

Vaknade och den förkylning som jag burit på ett par dagar börjar ge med sig, även om jag känner mig skapligt hängig. Detta är 4:dagen utan alkohol. Mitt problem har aldrig varit att jg dricker varje dag, iallafall de senaste åren, dock kunde det hända förr. Det som händer är att jag alltid dricker för mycket, finns ingen botten. Gör bort mig och lider grovt av ångest efter.

Detta måste det bli ändring på, min lösning kommer att vara att ta all hjälp som krävs för att inte ta det första glaset.
Då jag senast gjorde bort mig på en arbetstillställning har jag även dragit på mig konsekvenser på mitt arbete, något jag behöver möta i morgon. Känns riktigt sunkigt, men ger mig en klar bild av att jag behöver hjälp. Jag vill aldrig sätta mig i denna sits igen.

Det är aldrig för sent så starta om idag.. Ta med dig att det inte är lätt att sluta med alkohol, förbered dig på de situationer där du dricker och ha en strategi för vad du ska göra. Vet att det inte är enkelt, men ingen väg är enkel när det gäller att bryta ett beroende.

Önskar dig en fin söndag??

Vi ska hand om oss själva och vara bästa vän till oss själva! Varje dag! Tänkvärt det du säger om sandkornet! Naturen ger en alltid tröst och perspektiv tycker jag! Vi är en liten mikroskopisk del av en millisekund! Kram?

om han kan förstå varför mitt humör går upp o ned, varför jag ibland blir vansinnig för ingenting . Nej, det kan han inte. När jag förklarar känslan av uppgivenhet, trötthet, att inte vara älskad, utnyttjad osv så lyssnar han och sedan säger han: Men det är inte sant, så är det inte. -Hur kan du tala om för mej vad jag känner? undrar jag. Det kan jag inte, men det du säger stämmer inte , tycker han.
Det går inte att få dem att förstå hur det är att vara medberoende, iaf inte under pågående process. Anthraxia har så rätt! Jag kör en utmaning i min tråd: Vad kan JAG göra för MEJ just idag?
Något litet, något stort, skitsamma , bara man mår lite bättre just då! Måla naglarna, titta på något kul klipp eller en film, hoppa i vattenpölar..... något som får en att le en liten stund .... Häng på !!
Kram ?

Jag är mitt i den känslan, och jag tror att den är livsfarlig.
Hur jobbigt det än är så är det bara att acceptera att din partner troligen aldrig kommer begripa vad du gått igenom - låt inte den bitterheten förstöra ditt liv.

Hitta energi och glädje (Hur omöjligt det än känns) utanför förhållandet, och OM han kör in i väggen igen så vet du ju; den känslan är inte värd det.

Och då KAN du lämna. Om du vill. Men du måste låta digsjälv LEVA under tiden.

Seriöst, alltså, låt inte det här förstöra ditt liv mer.

Bra att du tagit hjälp och insett att du kanske behöver bromsa det hektiska livet lite. Angående jobb, finns det någon möjlighet för dig att byta? Alltså, om det är det du vill. Att efter en längre sjukskrivning komma tillbaka och må dåligt efter bara ett par timmar kan ju signalera att det är jobbet som i grunden skapar oro och ångest. Det där vet du förstås själv, bara en tanke som slog mig. Hoppas att det ordnar sig för dig på ett eller annat sätt. ♡ Tack för att du finns här. Kram

Enligt vad jag läst mig till så svarar vissa snabbare än andra - det KAN ta över ett år för vissa - alltså, det fortsätter dricka varje dag, i över ett år, medan mängden sjunker gradvis - andra funkar det på på en gång. Vissa funkar det aldrig på.

Om det funkar så bra för dig så är det bara att vara glad. Dock, en annan grej jag LÄST mig till på C3 Foundations forum, samt Optionssavelives, är att vissa kan ha en "smekmånad" också - att de känner som du första gången, men sedan lite tappar den effekten. Då tappar många hoppet och slutar ta sitt piller - men det faktum att du kände som du gjorde första gången är otvetydigt Bevis för att du kan botas. Så ta ditt piller en timme innan varje gång (om alls) du får för dig att du vill dricka - så länge du gör det så kan du se fram emot ett friskt och fritt liv :)

(Köra bil är förövrigt det bästa jag vet - pojkvännen tar om sitt snart - det försvann i en rattfylla för en bunt år sedan - och jag hoppas att körkort och Naltrexone tillsammans kommer motivera honom mer)

Kunde inte låta bli att använda en passande, om än gammal, filmtitel som rubrik. ♡

Är så glad för din skull. Att du har hittat det som funkar för dig. Antar att det är befriande att slippa räkna dagar och mängder. Oftast funkar det ju ändå inte i längden, utan tar bara en massa kraft från annat vi mår bättre av att ägna oss åt. Tack för att du sprider god energi här på forumet (inte minst hos mig). ♡ Keep up the good work! Kram

Här är ingen som inkräktar! Det är just detta vi behöver, prata om o tänka på oss själva isf gå djupare i medberoendet, hoppas fler hoppar på utmaningen för den fortsätter, vad ska vi göra för oss just idag ?!
Jag lyckades inte så bra igår. Var allt annat än sällskaplig och ville absolut inte umgås med någon plus en gigantisk huvudvärk men jag gjorde vad jag ville utan att ta hänsyn till min halvlullige man !
1-0 till mej ?
Jag började med en långpromenad med hundarna, satt i lä och tittade på hur vinden lekte med havet, en lustiger dans , vilka krafter och vad små vi är! Kändes faktiskt tröstande, mina bekymmer är i det stora hela inte mer än ett sandkorn på stranden och jag kan själv påverka dem.
Fortsatte dagen på samma tema, cyklade ut i skogen med lite fika och fortsatte begrunda min litenhet.
När jag kom hem var maken hungrig och undrade vad det blev till mat- har inte en aning , svarade jag. Jag ska ner till pizzerian, vill du följa med? Nä, det ville han inte.... De har inget alkoholtillstånd och säljer inte ens lättöl ??
Så det blev middag på pizzerian, världens trevligaste killar , och lite mat med hem till maken. Resten av kvällen försökte jag titta på tv, men eftersom jag förvirrat min man genom att inte vara som vanligt så tragglade han isönder programmen... det blev en bok och sedan kom John Blund
Så ingen världshistoria skrevs men det vad var jag behövde! Idag ska jag hem till en kompis och fika ett par timmar. Det var länge sen vi sågs så det ska bli mysigt!!
Hoppas ni hänger på min fortsatta invit, vad ska jag göra för min egen skull idag ??
Kramen ?

Är så himla glad över att det går bra för dig. Och stolt. Du är så himla värd detta nu. Att det inte går smärtfritt och utan kamp bevisar ju bara att du är så beslutsam och stark i dig själv. Du kommer att fixa detta, det är jag övertygad om. Sedan hoppas jag att du, när du nått dina nittio dagar, har kommit till insikt om att det nyktra livet trots en del motgångar, är det bästa. Erfarenheten visar tyvärr att det sällan funkar att ta några glas då och då. Förr eller senare hamnar de flesta av oss i alkoholens förgörande klor igen. Men det där vet du ju... ♡ Kram till dig och tack för att du finns, för mig och för så många andra.

Jag bor i stan men längtar efter att bo på landet! När mina barn har flyttat hemifrån är planen att köpa hus på ute i skogen! Så igår drog jag på road-trip och kollade på hus som låg ute till försäljning just nu! Inte för att köpa utan för reka! Var vill jag bo? Vad ska det vara för typ av hus? Så kul var det att blicka framåt och inte bakåt! Jag fikade också på ett fik i ett samhälle som jag brukar susa igenom! Har alltid tyckt att det ser så mysigt ut men aldrig stannat till. Gjorde jag igår! Vädret var väl blandad kompott? blåste så in i den att jag fick ha ett riktigt stadigt tag om ratten! Spöregn blandades med sol om vartannat! Ja lite som livet är om man skall vara lite filisofisk? Det var min lördag och jag kände mig piggare på kvällen och sov gott inatt! Ska bli spännande att höra om er lördag! Kram till er?

Vet inte vad det är med mig. Kan gå in och läsa här då och då, men har inte kunnat förmå mig till att skriva något. Det har varit ett slags stopp, en psykologisk spärr, vad gäller detta. Förlåt! ♡ Vet ju själv hur orolig man blir när någon vanligtvis aktiv "försvinner". Men nu gör jag ett försök i alla fall att få ner några tankar.

Min nykterhet håller i sig. Har inte ens varit kämpigt sedan det pinsamma återfallet för tre veckor sedan. Det hade ju då gått nästan en månad utan kamp, så det var verkligen ett misslyckande. Dock även en påminnelse: Jag KAN INTE låta bli om jag blir ensam med A. Åtminstone inte ännu. Det är alltså nödvändigt att fortsätta med de strategier jag tjatat så mycket om.

Jobbsituationen har varit lugnare, men för ett par veckor sedan blev jag övertalad att vara ansvarig för ett tillfälligt projekt. Jag visste inte om jag skulle orka det, men tackade till slut ja. Högsta chefen bönade och bad, jag var typ den enda som kunde fixa detta. Låter stort och kanske skrytigt, men i just det här fallet är det så. Arbetet i sig är inte så avancerat, men jag måste ha extra fokus på detta under ett par månader och det tar på krafterna. Vet av erfarenhet att det är lätt att A-tankarna erbjuder falsk stresslindring. Men jag är beredd och hittills har det som sagt gått riktigt bra.

Apropå strategier. Veckorna fyller jag med aktiviteter. Allt från träning och promenader till ett extra jobb, helt annorlunda mitt ordinarie. Det fyller inte bara tiden utan ger också mycket tillbaka emotionellt. Träningen har gjort att jag tappat några A-kilon och jag känner mig mycket piggare och fräschare. Törs som vanligt inte ta ut något i förskott, men njuter av att det nyktra livet rullar på.

För någon vecka sedan var det trehundra dagar sedan jag bestämde mig för att leva ett nyktert liv. Ni som följt mig vet att det gått bra långa perioder, men att jag också ramlat - mer eller mindre - några gånger. Men, det viktigaste, att jag alltid rest mig igen, borstat av mig och likt en dåre envist fortsatt framåt. 300 minus ca 45 har det blivit. Alltså ca 255 helnyktra dagar sedan mitten av november förra året. Det är banne mig något att vara stolt över!

Ser att det kommit många nya hit. När jag har ork gillar jag ju att välkomna alla, ge råd och stöd, peppa och hålla tummarna. Nu tänker jag mest att "snälla, härda ut de första dagarna/veckorna, det blir bara SÅ MYCKET BÄTTRE". Livet återvänder, alltså det nyktra tillståndet i vardagen, oavsett livssituation. Att möta det nykter är ibland nästan outhärdligt i början - det finns ju en anledning till att vi tagit till flaskan - men efter ett tag inser man att man inte kommer undan i längden. Livet måste till slut konfronteras. Alkoholrus med tillhörande bakfylla och ångest var inget vi ville ha, men när vi har hamnat här är det bara vi själva som kan bryta den negativa spiralen. Detta betyder inte att vi måste klara det på egen hand - det finns hur mycket hjälp som helst att få. Men det börjar med vår egen vilja till förändring. Först i tanken, men det räcker inte. Tanken måste övergå till handling. Lycka till! ♡

Alla mina fina "gamla" vänner här: TACK för att ni finns och bryr er! ♡ Nu har jag läst ifatt era trådar och gläds åt att det går så bra för de flesta. Vilka kämpar ni är! Har saknat att diskutera med er, men har som sagt inte riktigt orkat. Skäms lite, men det har bara inte gått att börja skriva något. Hoppas att energin till detta återkommer, då det ger så mycket att få vara en del av detta fantastiska forum, som har varit ett avgörande stöd, och fortfarande är, för så många.

Kram

Var tvungen att redigera några siffror, så nu stämmer inte tiden för inlägget riktigt. ?

Hej
Nu är jag tillbaka på ruta 1. Behöver hjälp med motivationen. Livet har varit tufft den här sommaren
Min mamma som gick bort och en svärmor som blivit allvarligt sjuk. Ändå häller jag i mig gift fast jag begriper att det sabbar min hälsa, gör mig trött och får svårare att klara alla utmaningar i livet hus i nu.
Vad ska jag göra, måste få ett slut på detta drickande

Hade mys igår. Ljus, godis och bubbel i glaset. Alkoholfritt ?
Så härligt vakna nu på morgonen och vara pigg och redo för en dag med utflykt! Jag kan köra bil idag, på morgonen, om jag vill! Underbara frihet! Självklart ska jag ta en prommenad, det är lixom ett måste numera. Ett positivt måste ❤️
Ha en härlig dag så fortsätter vi lyckas, en dag i taget. ?☺️

Min första helnyktra helg är äntligen snart slut. Har varit en lång kamp med mig själv men åker hellre och slänger alla tömma alkoholfria vinflaskor vars innehåll jag hällt i mig än att ta ångesten och känslan av misslyckande. Har nyligen lämnat min man. Vi är inte bra för varandra och han triggar mitt drickande. Har talat om för min omgivning varför och jag har ett enormt stöd men det är inte han som hällt i mig utan jag har lyft glasen själv och nu får jag själv ta mig ur den här skiten. Att ta sig igenom en seperation utan a känns tungt. Inget som kan döva smärtan eller hjälpa mig att hantera alla samtal o sms från maken med ömsom ilska o ömsom övertalning
till att försöka igen. Under de åren vi levt tillsammans har han bara varit nykter några dagar. Längtar till ny jobbvecka med fulltecknade dagar och att börja träna. Fram till dess umgås jag med barnen( när dom har tid) spelar musik, sjunger som en galning, städar, dansar runt i köket, tar kontakt med vänner som jag dragit mig undan, röker( inte bra jag vet, tar tag i det sen) o häller i mig a fritt. Men det känns lite deprimerande. Ska livet bara handla om att ta sig igenom dagarna och genomlida helgerna

Så svårt att bryta invanda mönster. Jag har funderat länge på vad som är min trigger o insåg tillslut att det var min man. Lämnade honom för 2 veckor sen och att både gå igenom seperation och bryta de alkoholvanor vi skapat tillsammans är ett helvete men inne på dag 8 nu som nykter. Starkare själv.

... vet inte riktigt varför du tog bort det. Hann bara läsa tidigare idag, hade tänkt kommentera nu innan jag somnar. Men, nu blir det ”bara” ett godnatt och en kram?☀️

Grattis till 3 veckor ? Det är bra att ha planerade aktiviteter, och motion är ju nyttigt på flera sätt. Tänk vad mycket mer man orkar och får gjort, utan alkoholen!
Kram ?

Och Grattis Fredde, att du klarat hela veckan (och till abborrarna ?) ! Själv kunde jag ha klarat två veckor nu, om jag inte druckit 4 folköl igår.. Det har gått lite upp och ner sista tiden. Men jag mår bra nu och kämpar vidare igen. Vill fortsätta må bra, och det gör man ju bäst genom att skippa alkoholen. ?
Kram

MrUrgel. Vi är nog verkligen inte ensamma, på gott och ont. Och visst är det knas att vi envisas med att testa om det går, innerst inne vet vi ju svaren..
För mig är det bara att göra om och göra rätt. Eller snarare Göra om och Låta bli.
Jag vet vad som gäller för mig. Det är noll och inget för mig. Jag fattar bara inte varför jag ska utmana det med jämna mellanrum. Som om jag på ett par månader ska växa ifrån oförmågan att hantera alkohol. Så dumt.

Men nog ältat.
Imorgon är en annan dag.
Kram o god natt.

Exakt så där är det
Kunde inte beskrivit det bättre...
Så skönt att bli förstådd här...

Ehhh jadu jag kan känna så jag med, ånger att gått in i det :(