skrev Anders 48 i Kört i diket igen

Välkommen tillbaka Tomburken! Du är ju på rätt väg. Du har hittat hit igen - och tänkte gå på ett AA-möte. En jättebra början! Härligt att ha vänner som reagerar. Det är omtanke! Man skall lyssna på sina vänner - de är kloka. Önskar dig all styrka att bryta igen och komma upp på banan. Du vet ju att du kan!


skrev Chipset i Återfallsfanskap

Känner igen mig så väl hos dig. Är också en 26årig tjej i samma sits. Det svåraste är nästan att inte låta återfallet segra. Att de nyktra månaderna är gjorda och avklarade och de raderas inte. Men det är dem vi ska fortsätta bygga på!


skrev Anthraxia i Boktips sökes!

Fast det gör ju nästan alla inlägg inom boktips? Om man inte ska stjäla boken ifråga då, eller bör nära ett särdeles välfyllt bibliotek.


skrev Li-Lo i Redan tillbaka

Tre veckor, wow. Om du redan nu skulle nämna, ja säg.... tre saker som gör att du trivs med nykterhet. Vilka skulle det vara?

Nyfiken i en strut ....

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Anders 48 i NU har jag fått nog!

Du får gärna "sno" utrymme i min tråd. Ser att du har läst hela min tråd - och att du känner igen dig. Hoppas att läsningen gav något:-) Glad för det isf. När jag har varit inlagd så har det handlat om behandling med benzopreparat. Höga doser i början och snabb nedtrappning i takt med att abstinensen klingar av. Har även fått sprutor med b-vitamin. Sist fick jag 3 sprutor. Det "ingår" fick jag veta. Jag hade ändå ätit rätt skapligt under min fylla - men de ger sprutorna ändå, för säkerhets skull. Tack för det. När jag sen åkte hem, ett par dagar innan inrådan från läkare, så fick jag dricka en antabus - och sen fick jag tabletter för de sista 2 dagarna av uttrappningen. De bokade även in en tid direkt hos beroendeenheten dit jag skulle gå på måndag morgon för samtal om ev fortsatt kontakt. Jag har under 2016 också varit i kontakt med beroendeenhetan, och där fått motiverande samtal samt ett antal samtal med psykolog. Tycker ändå att det har hjälpt mig - även om återfallen har funnits där. Fick ju även höra att ett antal återfall ofta "ingår" i den icke spikraka vägen mot nykterhet.

Förra sensommaren så fick jag kontakt med den psykoterapeut som jag fortfarande träffar. Denna är från början psykodynamiskt utbildad, men mycket erfaren, och har "släppt" metoderna till viss del - så just vilken metod vi använder kan jag faktiskt inte svara på. Men det känns bra! Denna person har dessutom arbetat med alkohol- och drogrelaterade frågor - vilket jag inte visste från början, men det förstärker ju enbart mitt förtroende för denna person. Så är det!

Hoppas att du finner något sätt att komma vidare på. Verkligen. Det låter som att du skulle behöva "komma vidare" på något sätt. Hoppas du hittar ett sätt. Vad gäller AA så tycker jag att det är lugnande och givande att gå dit. Har inte gett mig in i programmet mer än att jag har erkänt för mig själv att jag inte kan hantera alkohol. Jag har inte någon "sponsor" (ännu?), och har inte aktivt börjat arbeta i de olika stegen. Det kanske kommer? Just nu så nöjer jag mig med att gå dit. Få lite lugn, lyssna till andra kloka människor (och en del "konstiga") som delar med sig av sina liv och sina problem - och lösningar. Det ger mig mycket! Ibland så berättar jag lite om mig och mitt liv. För mig så tycker jag att det ger mig viss styrka. Kanske passar det inte för alla? Jag har iaf från första början blivit varmt och ödmjukt mottagen.

Hälsn. Anders


skrev Li-Lo i Förälder småbarn

Vilket uppriktigt inlägg du skriver. Det liksom träffar en i magen och ditt nick är talande. Att stanna upp och inventera sitt drickande och så tydligt se såväl fördelar som nackdelar med sin situation och samtidigt se detsamma om en skulle förändra sitt beteende är tufft. Ord som avslappning, dåligt samvete, inte okej talar sitt tydliga språk. Du vill göra annorlunda och det låter som att du har stöd om du vill i din partner. Du nämner även dina barn och mellan raderna är det tydligt att du vill skapa en trygg miljö för dem. De är viktiga skäl för dig och deras väl väger tungt. Det berör.

Jag hoppas att du vill berätta mer om hur du tänker och vad du eventuellt väljer att kanske göra annorlunda.

Varma hälsningar och välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Li-Lo i När allt känns hopplöst, igen

Vilken tuff situation du befinner dig i. Du har verkligen kämpat för att ge dina barn en trygg tillvaro och du fortsätter att göra så. Jag gissar att det är tufft att vara i en position där det finns faktorer du inte kan påverka eller styra samtidigt gör du bra och tydliga val som gynnar dig och dina barn. Dom har dig.

Det verkar som att du är en person som har förmåga och mod att söka stöd och information som blir hjälpsam. Bara det att du skriver här!

Ibland tar det tid att få respons på ett inlägg, om du vill så får du gärna fortsätta berätta hur det går för dig. Du är inte ensam. Här finns andra med liknande erfarenhet av det du beskriver och kanske deras trådar kan vara relevanta för dig nu.

Varma hälsningar och välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Lördaghelaveckan i Att det ska vara så svårt!

4 veckor/ 28 dagar har jag varit spiknykter idag.
Inte ens luktat på korken.
Grymt jäkla skönt & jag tänker INTE dricka igen det, jag tänker ALDRIG mer dricka alkohol.
Hur jag kan vara så säker? För att gör jag det så kommer jag supa ihjäl mig.
Den oinlindade sanningen.

Just nu är jag inne i ett skönt flow med min nykterhet, förra veckan var jag på botten vissa dagar..thats life, face it.

Visst händer det att jag saknar mina 3 BIB i veckan, rätt ofta faktiskt. Men det är inte farligt att sakna, för mig är det farligt att dricka!
Som tur är så minns jag även hur grymt jäkla dåligt jag mådde, VARJE dag. Urk för att må då igen?
Fin nykter måndag till alla?


skrev Femina i Semester

Välkommen hit till forumet! Roligt att du hittat hit. Jag skulle rekommendera att du gör ett besök på ett öppet AA-möte snarast. Sen kan du genom översta tråden här få tips om hur du ska få tiden att gå när du inte dricker. Det är viktigt att göra något, vad som helst, som distraherar tankarna på att dricka. Gör helst något du tycker om som gör dig glad. Sen får du inte ha bråttom utan ta en dag i taget.
Lycka till!


skrev Femina i Snart så!

Grattis till dig som hittat hit till forumet! Här kan du skriva av dig tankar och känslor vilket faktiskt lättar när suget kommer. Har du börjat precis idag? Tänk inte en månad framåt. Tänk en dag i taget och känn efter hur det känns. De 4:a T:na är: Tid, Tålamod, Tolerans och Tacksamhet.
Lycka till!


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

"Tänka klart" är en bok utav Annie Grace som finns på biblioteket och är den senaste boken jag läst om ämnet alkohol. Den rekommenderar jag extra mycket. Det är nämligen en mycket bra bok full utav fakta som på ett pedagogiskt sätt beskriver beroende och faktiskt kan göra skillnad i din inställning till alkohol. Jag tror att många som lider har minst lika stort eller ett större sug rent emotionellt efter alkohol än rent fysiskt. Läs!

De senaste 27 dagarna har jag varit nykter 25. Det är ett fantastiskt resultat. Jag har gått ner 3,1 kg och förmodligen sparat ca 3000:-.

När jag träffade en väninna i fredags blev hon imponerad av att jag varit så pass aktiv senaste veckorna jämfört med tidigare. Vi brukar äta lunch ihop och dela en flaska vin men denna gång satt vi på en mysig ponton vid Liljeholmskajen och drack öl och pratade. Jag drack alkohol fri förstås. Det som slog mig var att jag var precis lika glad, pratsam och upprymd i hennes sällskap utan alkohol som med. Det var också en ny aha-upplevelse!


skrev Studenten i Jag är klar.

Jag är jätte förkyyyyyld ?
Och sömnen är fortfarande inte tillräckliiiiiig. Buuuuuuu ??
Vill ligga kvar i sängen som en burrito för jag fryser och nyser hela jävla tiden????

Välkommen måndag!
Mvh gnälligochtrötttjejmedmancold.

(Är iallafall inte bakfull. Det gör mig lite gladare ?)


skrev Ullabulla i Vi som försöker

skrev om flykten.
Den vi ägnar oss åt härinne när livet trycker en alltför hårt mot väggen eller in i oss själva.

Den som belönar och stärker oss tillfälligt och får oss att må bra en stund.

Varför ställdes som fråga.
När och om man nu gjort sig fri från sina vanor och ovanor som lindrar en.
Varför mår man fortfarande dåligt.
Vad är det för existensiellt som gör att man inte är nöjd.

Irrar runt lite i ett halvhyfsat mående med tillfälliga dippar till man hittar det där nya som tillfälligt berusar en.
En ny flyktplan,en ny människa attt förälska sig i eller förfasa sig över.

Då är man på banan igen åtminstone mentalt.

Men när man sitter där hand i hand med sig själv och önskar att någon annan/annat kom och befriade en.
Vad händer i en då?

Det har varit ett genomgående tema i mitt liv som jag då sen brutit i någon form av aktivitet,ny livsplan nytt husdjur osv.

Liksom någon sorts vuxenpresent för att jag inte ska gråta längre.
Märkligt och jag ska titta lite på den.

Vad händer när jag känner vemodet rulla in och vad kan jag göra för att undvika topparna och dalarna utan mediciner(vilket jag inte äter) eller aktiviteter som endast tillfälligt lurar mig?


skrev Rosa-vina i En dag i taget resten av livet

Jag har sprungit och varit på spa i helgen. Den bästa helgen på väldigt länge faktiskt. Jag har sluppit ångest och alkoholsug. Jag har bara tänkt lite på alkohol och hur det skulle kännas men vill inte längre. Vill inte ens smaka på det alkoholfria vinet. Jag är tacksam men vet att det kan vända snabbt, så jag är vaksam. Jag har ju trillat dit förr, så jag vet...

Ny vecka och nya möjligheter :)


skrev Rosa-vina i Tillbaka igen

När vi dricker på ångest och oro och sen blir nyktra, kommer det jobbiga fram. Bra att du orkade kämpa dig igenom din skitdag. Det vänder, det blir bättre, även om skitdagarna dyker upp ibland. Jag brukar tänka som så att, orsaken till att vi druckit finns kvar obearbetad och nu kommer känslorna och ångesten. Jag har börjat springa igen, det hjälper faktiskt, bäst av allt. Yoga funkar inte när ångester rider mig men löpningen ger mig lyckoendorfiner och ångesten släpper. Många som blivit nyktra är löpare...

Önskar dig en fin vecka <3 <3


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Hjärtats obarmhärtiga extraslag
Snälla, inte ännu ett nederlag
Till slut övermäktigt svårt
Jag faller, jag faller hårt
Vill orka, måste ta mig upp
Känslorna anfaller i samlad trupp
Reser mig via en stor manöver
Låter inte de onda tankarna ta över
Kämpar mot en alltid objuden gäst
Följeslagaren, min panikångest

Tack alla för att ni finns och bryr er. ♡ Återkommer när jag orkar. Kram


skrev New start i Var ska jag börja ???

Hej
Nu har jag inte varit här på länge. Har druckit mig genom den här sommaren som aldrig förr. Har försökt så många gånger att tänka bara en dag i taget. Idag ska jag iaf vara nykter... Det funkar inte. Så nu provar jag något nytt. Jag ska klara 100 dagar utan alkohol.
Kanske kan ett tydligt mål hjälpa mig.
Ni där ute berätta gärna vad som lyckats för er.


skrev Rosa-vina i Otroligt

här när du tagit ett återfall. Det är modigare än att smyga även här. Det är det fina att här kan vi vara ärliga utan att någon lägger negativa värderingar på oss.

Jag har inte vågat rensa bland mina minnen än. De får ligga tills jag är stadigare i min nykterhet. Kanske kastar jag allt utan att ens rensa? En vän sa - det man inte saknat på ett år kan man kasta... Kanske inte allt men mycket...

Kram


skrev Rosa-vina i Var ska jag börja ???

Klappa dig själv på axeln och ge den där som satt där sparken. Lyssnade på Mia Törnbloms podd där hon beskrev hur hon öppnade ytterdörren och skrek till sitt "du är dålig, du kan inte" som satt på axeln och plågade henne. -Ge dig iväg, du får sparken, stick och mentalt kastade ut eländet. Smällde igen dörren och andades djupt. Den mentala bilden är stark.

Jag är också dryga månaden nykter och mår just idag jättebra, men hade nyligen en rejäl svacka. Tillät mig att sörja (jag har några trauman att bearbeta) några dagar men så upp igen.

Mitt första mål är att vara nykter över till slutet på januari, då det blir 6 månader. Sen tar jag ett nytt beslut.

Kram


skrev Nurture i Stänga av hjärnan

Tittar på mina siffror och konstaterar att de inverteras på onsdag. Detta måste vara rekord för mig i antal lc-dagar utan alkohol. Nykterheten har jag kunnat hålla mycket längre, men dagar på medveten eller omedveten diet, inte. Min hjärna har en osund relation med mat och det har varit så sedan barndomen. Vad är det som händer ?

Människor är vanedjur men det tar sin lilla tid innan vanor sätter sej. I min vanligen så speedade hjärna finns det sällan rum för vanor. De måste manas fram genom yttre påverkan. Således är jag driven av att passa bussar och mina ungars morgonvanor. Jag har aldrig velat jobba hemifrån så detta med att åka till kontoret är en vana. Att inte dricka är just nu en vana, och jag är väldigt nära 30 dagar utan alkohol. Tänker inte egentligen på dagar utan alkohol längre. Jag har aldrig haft något fysiskt sug, utan alltså rätt noggrant planerat för en kvälls fylla ( för att stänga av hjärnan ) som till viss ( begränsad ) del spiller över till dagen efter. Och däremellan närmast slentriandrickande som ibland eskalerat upp i missbruk och riskbruk.

Men just maten.. där har jag alltid brakat igenom.

Min kropp är förvirrad. Min själ är glad ?


skrev Honungsblomman i Tillbaka till mig själv

Det är jag det.
Uppe med tuppen. Tagit en uppfriskande morgonpromenad. Försöker hitta nya strategier att lugna ner min brinnande hjärna på och lyckas till viss del genom meditation, påbörjad yoga, andas och just promenader. Men jag har långt kvar.
DET är det största hotet mot min nykterhet - att mina tankar ska ta överhanden från nuet. Alkoholen dämpar oro, ångest, "drivet" att hela tiden ha tillvaron under kontroll. Planerandet. Strategier. Effektivitet. Hela, hela tiden...kontroll!!!


skrev FinaLisa i Hjälp utifrån

På vårdcentralen uppmanar man folk att söka hjälp om man behöver. Så det är helt normalt att söka för alkoholberoendet.
Lycka till ?


skrev Drutten04 i Nu har jag nått botten - en förändring ska ske

Inte helt utan inre kaos och irritation då jag fortfarande har längtan kvar efter rosevin. Fredagen bjöd jag familjen på restaurang och jag provade ett alkoholfritt vitt vin men ärligt, det smakade som avslagen saft så det blir nog ingen hit för mig. Känns som att jag hellre tar cola Zero som jag ändå gillar elr ngn annan läsk.
Lördagen bjöd på kaos inombords av känslor jag antagligen förträngt o tryggt undan med mitt drickande. Så det blev ett gräl m maken på eftermiddagen. Det behövdes antagligen fast det är så jobbigt, men på ngt sätt kändes det ändå skönt att våga ta upp frågor o känslor som jag behövde bearbeta. Maken blev dock överraskad och kände sig påhoppad men jag bad honomfundera och tänka igenom hur han mår, har mått och vill må. Det är dags att vi tar tag i det om det ska finnas möjlighet till att rädda vår relation. Själv har jag börjat skriva dagbok och ett brev t maken . Det kommer ta sin tid men jag hoppas det kommer vara värt det.
Kvällen tillbringade vi med goda vänner ätandes kräftor o paj. Jag körde. Ännu en afton utan vin. Jag överlevde den här helgen oxå, svagare men oxå starkare på samma gång.


skrev Maran i Tänk om

Det var längesen jag var inne i det här forumet nu, känns bra att uppdatera mig lite på nya och gamla bekantskaper. :)

Jag fångades av din beskrivning av allt du gjort för att må bra... Känner igen mig själv. Jag fullständigt hatar att vara låg och vill gärna belöna mig själv på olika sätt för att må bra. Så långt kan jag förstå mina behov. Men vad jag ännu inte lyckats knäcka är VARFÖR jag mår dåligt. Jag har, som du, varit helt fri från alkohol länge nu, och det är inga problem. Och maten har jag heller inga problem med. Men jag skulle säkert lätt kunna få, likväl som shopping eller spel om jag tillät det. Jag grubblar mycket (typ hela tiden), det känns som jag behöver veta vad PROBLEMET är, inte bara lösa/bemästra symptomen (=div. missbruk i olika former). Jag förstår verkligen inte varför jag mår dåligt och behöver belöning/tröst/avledning eller vad det nu är ? Det är så himla frustrerande!


skrev Studenten i Jag är klar.

Erat fina stöd och ord.
När ångest slår till låter jag orden flöda. Sätter ord på min känsla. Med orden ute, kan jag även andas ut.

Gick ut och tog en promenad, den var bra. Jag mer var i mitt huvud änni omgivningen. Missade att titta ut. 2 varv runt sjön och hög musik.
Därefter åt jag mat som gör min kropp glad.

Sminkade till mitt fejs och tog på mig lite finare kläder (fejk it till jo make it) och drog in till stan för att möta upp bästis. Konserten var bananas bra. Som att ta en spruta med glädje rätt in i hjärtat.
Tack Oskar Linnros för din musik ♥️

Nu blev det en protteshake, ansiktsmask och en kopp te. Snart kommer mina piller börja verka och jag får sova.
Trotts att jag är rädd ibland så känner jag mig ändå mer hel än vad jag någonsin gjort.
På riktigt alltså.
Han förstörde inte mig. Ingen har riktigt lyckats förstöra mig, fasten det finns dem som velat. Fasten situationer varit minst sagt svåra. Den enda som kan förstöra mig är jag, och jag är klar med den skiten nu.

Loggar av med en till nykter och tobaksfri dag. ✊️

Fridens?