Senaste kommentarerna i forumet

Hur gick det med höjning av dosen?

Jag har ingen erfarenhet av antabus, berätta gärna.

Besökte en doktor vid ett tillfälle, för mina självåsamkade vinproblem men fick endast tipset att kontakta Riddargatan 1.

Teorier ja. Det är vi bra på här. Vi trixar, mäter och fixar runt det definitiva avsked vi alla försöker undvika. I åratal pysslar vi med detta, den sammanlagda ångesten borde kunna konverteras till något vettigt tycker jag - vilket slöseri det är. En extender till solcellsladdare kanske.

Jag önskar det fanns statistik att luta sig mot. Definitiva mätbara besked -du är alkoholist och vill du inte sakta vandra mot en säker död så slutar du här och nu för all evig framtid. Amen.

Men det är svårt att veta vart en befinner sig på skalan.

Mitt mål är en normal konsumtion. Jag försöker enträget berätta för mig själv att mina problem är av den sorten att jag aldrig kommer kunna ha en normal relation. Men jag tror inte på det. Det finns för många teorier jag aldrig testat.

It ain't over til it's over. Och är det blott jag alena som ska avgöra den saken så kommer det antagligen inte gå så bra. Jag förstår att det är progressivt.

Att socialisera utan A får bli en senare utmaning, jag ska först få bort det värsta suget och bygga upp en ny vardag i nyktert skick.

Berätta gärna mer om din relation med A.

Vilken inriktning är det på din terapi? Är den psykodynamisk?

Nu har jag spenderat halva dan med att läsa din historia. Intressant. Är själv jävligt alkoliserad. Kan köra både köra ett race och dricka varje dag...Känns ju inte så kul att verka lida av både problematikerna. Jag har kontakt med beroendekliniken sedan länge men dom är inge vidare. Håller med dig så väl i detta med att inte sitta hemma och älta när det gått åt h-vete. Pluggar och jobbar vilket orsaker stress, vilket då triggar igång men jag dricker på alla känslor...Ironiska är att jag läser till specialist uska inom psykiatri. Går bra trots mitt drickande. När du varit inlagd vilken medicinskbehandling har du fått.? Jag har efter 6 dagars race med typ 2,3 liter vin om dagen härdat ut abstinensen själv trots jag knappt kunna gå. Men det tar på krafterna, och efter typ 5-6 dar kan jag dricka nån dag igen. Jag vet att jag inte ens ska dricka mera men lider även av diverse psykiska ”plågor” och diagnoser. Jag har för ex antal år sedan gått en 12 stegsbehandling, vilket bara gjorde mig värre. Så tycker du att AA hjälper? Förlåt jag snodde lite utrymme i din tråd.?. Är på dag 7 nykter.

Var är du??? Kramar!

Äntligen får jag krypa ner med en värmekudde på min mage som gör så ont. Har väntat tills barnen somnat (de minsta) och kommit hem (det äldsta). Nu får jag äntligen somna ifrån den här dagen som var vit när det gäller A, men svart på så många andra sätt. Godnatt alla fina??

Knaskatten, tack för dina fina kommentarer- det betyder massor!!!??

för att slippa må dåligt.
Slippa vara där jag är.
Slippa vara i mig själv.
Kanske blev jag överkänslig mot att må dåligt i ung ålder och det är därför jag har så svårt att stå ut med det idag.
Man vill ju må bra, liksom.
Men det fungerar verkligen inte alls med dom kryckor jag tagit till för att försöka få balans.
Balansen sitter i mig själv, inte i yttre substitut.
Dags att göra det dom tjatar om, alla de vise.
Know thyself.

Så bra av dig att det bara blev en dag ,
Det är ett framsteg i sig .
Starkt gjort med 4 veckor !
Kramis

Och dagen med. Har varit i skogen och umgåtts med vänner och plockat massvis med svamp!

Vilken bra animation! Har din dag varit bra annars?

Hoppas ni alla haft en riktigt skön söndag❤️ Min söndag har jag spenderat med goa vänner i skogen och bara njutit av höstväder och mat lagad över öppen eld. Kläderna luktar inpyrt och jag är rätt lycklig??

Jodå, man kan utan vidare komma upp i ansenliga mängder alkohol med "bara" mellisar från Ica. Fy sjutton - nästan en 75:a om dan.....

Var på jobbet idag - första dagen efter semester och några få dagars sjukskrivning. Kände mig så genomskinlig - och som jag har skrivit tidigare: Det känns som att "alla" vet vad jag har gjort! Ingen vet - men bara känslan. Den gick över ganska snabbt, alla har fullt upp med sitt - och känslan när jag kom hem var enormt skön. Att ha gått dig, arbetat en dag. Normalitet. Rutin. Det blev ett avstånd till återfallet som var välbehövligt och sunt. Så glad att jag inte fick för mig att jag nog behövde "fler dagar". Tror inte att det gagnar många gånger - blir lätt att man snurrar in sig i tokiga tankar och att man blir självcentrerad på ett osunt sätt. Jag är dock glad att jag "sprungit" till AA rätt tätt den senaste veckan. Det gör mig lugn att komma dit och få lyssna och kanske berätta lite själv om mig och min historia. Jag kommer snart att vara där igen!

Bara en hälsning/tjingeling

Att du just nu är stark nog att se sanningen.
Oftast är man ju inte det,utan skyller på allt annat för att slippa se.
Men om och när man släpper in den fullt ut så gör det väldigt ont.

Kanske du behöver sätta på skygglapparna igen för att du inte är redo än att lämna eller agera på något sätt.

Men du har vågat ta av dom en stund och det är då man stärker sig även om det känns precis tvärtom.

I lögnen och förnekelsen att allt kommer att bli bra bara man härdar ut så finns ju också det liv man mörkar som egentligen finns att leva om man orkar kika lite på det också.

Jag minns att för varje dag jag orkade vara kvar i mörkret så kom nästa dag där solen stod lite högre på himlen.
det var tvära kast mellan himmel och helvete och jag hade svårt att själv hänga med i svängarna.

Kanske är det så för dig också.
Eller så bluddrar jag bara på och inget av det som varit sanning för mig är det för dig..
I vilket fall,så hoppas jag på en ljusare morgondag med rätt glasögon på näsan.

Vill bara hälsa på och säga att jag tänker på dig??

Om du var min vän hade jag såklart inte tvekat en sekund! Jag hade följt med dig dit, antecknat allt de sa, tagit med dig hem till mig, gett dig mat och bäddat ner dig i min säng och klappat dig på huvudet eller så hade vi kunnat gå hem till dig om det hade känts bättre för dig.. Jag lyssnade på Katarina Wennstams sommarprat idag. Det handlade bl.a om hur offer reagerar vid en våldtäkt. En rekation är att man bara blir helt apatisk och liksom inte kan säga ifrån- tror det hette frozen syndrome eller något liknande. Det är tydligen en vanlig reaktion vid en "katastrof". Med andra ord, inte alla KAN säga ifrån vid en våldtäkt...

Lilla hjärtat, du klarar det här, men be om hjälp och sällskap. Kärlek???

... om att Fru Katt inte ska dricka?. Det blir ju enklare för dig om du har support därhemma. Mmm, ett vitt liv är behagligt på många sätt.. även om jag just idag inte tycker att det är så roligt. Har dessutom gått upp i vikt under mina nyktra veckor, något som ger mig nästan lika mycket ångest som att dricka alkohol?.

Du är ju hur bra som helst som sprang 6 km!! Heja dig!

Kramar ??

Stackare! Jag hade en liknande känsla igår när jag vaknade - ont som 17 i huvudet och kände mig superbakis.
Det kanske kan kännas lite orättvist, ja. Men tänk om du dessutom hade druckit? Då hade du garanterat mått ännu sämre!
Plus att du säkert hade haft ångest ovanpå. Nä, bra att du inte drack! Hurra för dig! ❤️❤️❤️

Tack FinaLisa! Vet dock inte om det är någon ”magisk gräns”, men bra känns det!
Pratade med Herr Katt igår om allt. Han sa att han var så glad att jag inte drack och att jag hade tagit tag i allt. Han tyckte att det kändes så skönt - han hade varit orolig.
Min vita månad kanske bara borde fortsätta i ett vitt liv.

Jag mår sååå dåligt idag, precis lika dålgt som efter en sen natt med sprit. Ont i huvudet, ont i magen, mår illa och är allmänt helt utslagen. Min dotter frågade om jag håller på att gå in i väggen när jag inte ens orkade laga mat. Känner mig ledsen också, deppig. Allt det här trots att jag var den enda som inte drack en droppe alkohol på familjesammankomsten igår, somnade dessutom före midnatt. Skippade alltså alla fina viner, men mår ändå pest. Det är väl ändå lite orättvist?. Men ska tillägga att det känns sjukt bra att jag inte är dålig pga sprit, kan liksom be barnen om hjälp utan dåligt samvete. Jag mår ju dåligt som "normala" människor och inte för att jag valt att hälla i mig gift.

FinaLisa, helgen var bra tills idag. Vi firade min mamma med middag och spa, kändes lyxigt.. Jag kände för övrigt på mig att du hade fått ett återfall när du försvann härifrån- är bara så glad att det inte blev långvarigt!!! Välkommen tillbaka och superbra med 28!!

Kramar??

..som jag vaknar upp och är helt nykter. OMG! Igår så hade jag varit på gymmet, handlat och lagat mat, och när det var dags att äta så var klockan bara 11. Idag var jag också på gymmet och tyckte för första gången på länge att det var kul. Det här har jag verkligen saknat. Jag tycker det ska vara en rejäl morot till er som precis startat. Nästa helg så kommer ni känna detsamma. Jag lovar, även om det finns lite sug som kommer och går!! Gav mig själv iaf en riktigt fin present för att varit nykter i 1 vecka. Den var jag värd :)

Hej Carina
Tack det var bra att du ändrade. Vill få kontakt med AA där jag bor men drar på det i rädslan att bli "igenkänd" då mitt jobb innebär stort kontaktnät. Vad har AA för ansvar avseende anonymitet? Vill gärna träffa andra kvinnor med samma problem, försöka förstå varför jag fortsätter dricka trots att jag vet att det skadar inte bara mig utan andra i min närhet i form av felaktiga prioriteringar o utanförskap.
Tack
/Maria

Nurture ?♥️ Jag lever i allra högsta grad, mår så himla bra just nu. Njutit av lite lagom med vin under fre lör, och njuter minst lika mycket av dagens nykterhet. Mina klor är vassa. Fattar int varför helgerna går så rasande snabbt bara, ett under varje gång.

Veckan är full av möten och kommer se nykter och fin ut. Det känns på något sätt som livet börjat om på nytt, på riktigt. När det gäller vinbiten så har jag verkligen reflekterat, fyllan är totalt ointressant! Det räcker med avslappningen och smaken, upplevelsen utan att hinka i sig totalt tanklöst. Det ska int få förstöra mitt liv igen, trött och tröstlöst, överdrivet och på flykt. Den ork och kraft man känner av att inte dricka sig redlös är så jäkla guld värd! Mitt tidigare överdrivna drickande har bara varit ett bedövat sätt att långsamt fly verkligheten med resultatet i total orkeslöshet och en personlighet som helt förtvinar. Aldrig igen!

Funderar på att börja med Yinyoga på söndagskvällar, måste bara köpa kläder till detta... vad man nu har på sig.

Varma kramar från en glad M ?

är ett otyg.
Aha, du har en plan! Den ser bra ut - tillräckligt tillåtande för vanlig mathållning. Hur funkar du och bär ihop? Det skulle kanske vara ett alternativ till frukt som du triggar på? Jag kan äta ungefär som du med extra tyngdpunkt på proteinintaget. Idag har vi den 26:e. Okej, från och med nu är det slutätet på nätterna och köpstopp på ostbågar och lösgodis. 180826.
Usch, det låter inget vidare med det där scenariot du målar upp. Min kropp funkar i stort sett som den ska, men jag håller ju på att äta mig till välfärdssjukdomar igen. Det är inget liv heller och jag har redan låtit det gå för långt. Men vet du en sak, rabbitgirl? Bevisligen har vi styrt upp våra liv tidigare. Det kan vi göra igen.
Hehe, kollade in mitt teförråd. Tror det blir en stor mugg Kvällro framemot åttatiden i kväll. Eller Pepparmynta. Eller Vanilla. Eller Blackcurrant eller kanske Green Tea eller varför inte Apple, Cinnamon & Raisin eller...
Det är bra med framförhållning. "If you fail to plan, you plan to fail." Grattis till dag 1, rabbit!

Hur är läget?
Hoppas helgen varit bra!?
Själv tog jag ett återfall i fredags som jag berättade om i min tråd....

Men jag har ju hållt i 28 dagar, fler än någonsin så jag är nöjd och nykter.

Kramar
???

Jag är med! Att bara dricka lite/ibland/öl men inte sprit osv osv kommer inte att fungera för mig! Dags att bli proffs på nyttiga juicer istället kanske?

Vad härligt, svampmacka, te & tacksamhet. Allt på bara en helg!
Det ger så mycket att bara vara, utan alkohol.
Jag är också så otroligt tacksam, milen i fantastiskt höst väder, bokläsning, fördjupning i veg kost och också bara att vara nykter.
Vissa dagar är livet så bra?

Hur tungt har inte du det då som går och bär på allt detta?
Kan du inte ringa jourhavande medmänniska eller kyrkans jourtjänst, bara för att ventilera med en annan människa?
Jag vet vad du går igenom, har själv erfarenhet av att bli våldtagen.
Det är för jävligt.
Jag lider med dig men ge dig inte.

Styrkekramar
???