Senaste kommentarerna i forumet

Ett dåligt exempel, än. Men jag tror du måst sätta upp tydliga mål och bestämma dig! Vad är det värsta som kan hända utan alkohol?

Kram, vi är många

En snabb lång powerwalk, skulle följa en slinga men gick vilse. Körde på i hög fart, kom tillbaka till min sjö och där blev det en explosiv fartlek, 2 varv. Fort, snabbt, hårt och tillslut håll.
Kvavt som tusan i Stockholm. Grät lite när jag powerwalkade hem.

Det är ganska skönt ändå, att man kan känna alla känslor och ändå inte behöva fly från dem med något typ av medel (förutom kroppens egna. Kroppen är fantastisk när man tilllåter den)
Jag välkomnar dig ledsenhet, glädje och allt där emellan. För vad vore livet utan känslor?

Nu dusch, sen ska jag nog gå och handla ett par träningshandskar. Får sådan jääääävulsk handsvett när jag tränar så kan ju fan inte greppa något. Mvh fräschsvettigtjej89

?

Jag trodde också att jag ”älskade” smaken av öl och vin men det är något man lärt sig. Det är sällan själva smaken man är ute efter, utan det är ruset som ingår. Mycket ritualer kring vin för att det ska verka sofistikerat och spännande. Gemene man kan i alla blindtester som gjorts inte känna skillnad på dyrt eller billigt vin och väljer oftast billigt vin som det bättre. Så häng inte upp dig på att du ”älskar vin”, jag tror inte en sekund på att det inte finns andra drycker du tycker är godare men eftersom de inte ger effekt så dricker du dem mer måttligt. Jag dricker på sin höjd en nostalgisk alkoholfri öl då och då men vill aldrig ha mer. Så det handlar ju inte om smaken. Då kan du ju ta en alkoholfri variant varje fredag. Det är smaken av alkohol du vill åt och du vill åt den för dess effekter.

Jag kommer att räkna ner. Från 41 till 0 ?

Så idag är dag 41, då ! Heja mej !

Jag har det i mina gener, hur stor roll det spelar det vet jag faktiskt inte, men släkten på fars sida innehåller de flesta av olika beroendetyper gällande alkohol. Jag är beroende. Jag är beroende. Jag är beroende! Fan!

Imorgon börjar en ny resa, jag är rädd som bara den ska jag ärligt erkänna. Rädd för känslan av tristess. För även om jag sysselsätter mig totalt är jag uttråkad, rastlös, tråkigt. Jag och kärleken gör det tillsammans, olika mål, men hand i hand och det känns bra. Men jag är skitskraj, känner mig liten och ensam. Jag kommer möta så många tvivel inombords, hur ska jag hantera dem? Förhandlingar och avtal.

Sanningen är den, jag har fortfarande inte slängt hans tandborste.

Du har så rätt i att jag vill göra mycket på samma gång. Lite fungerar jag så att om jag typ "börjar äta hälsosamt" så brukar det ta emot att "förstöra" det. Hälsofokuset blir som en slags mur mot att faktiskt trilla dit, gentemot om jag skulle "unna mig gott". Något i mig säger då att det inte "spelar någon roll", att jag ändå kan fortsätta förstöra för mig själv. Jag är en "allt eller inget".

Vet du...hade samtal med min terapeut i samband med whiskeyhändelsen. Hon skrattade faktiskt åt hur jag efterhärmade hur han förskräckt ropat att en alkoholist brutit sig in i hemmet. Hon frågade mig också varför han serverar mig alkohol. Han är i allra högsta grad min "feeder" på det sättet.
Tar alkoholen fram mjukare sidor hos mig? Gör alkoholen att han får möjlighet att känna sig som den "starkare"? Han är en omhändertagande person och tycker om att sköta om mig och andra, är det det behovet han får tillgodosett?

När jag gick hos terapeuten så sade jag att jag bara skulle få lov att dricka alkohol om jag blev bjuden på det, inte tulla själv. Men då är ju tricket så att jag vet hur jag ska få ett glas vin framför mig. Jag kan säga att jag känner mig nedstämd, att det är mycket i huvudet eller att jag känner mig trött. Vips så dukar han fram ett glas vin. Liksom under semestern nu, på restaurangen "Vad ska du ha att dricka?" frågar maken. "Ja, jag veeet inte jag" svarar jag och tänker "Säg vin, säg vin". "Du kan ju ta ett glas vin vetja" svarar maken. Och jag svarar, låtsats tveksam "Tycker du? Tja-a...vad har de då?" (trots att jag redan sneglat på vinlistan. Ja-a du...jag måste verkligen fundera mer på varför han gör så här. :-(

Jag har INTE lyft elefanten i rummet med honom. Vet inte om jag kommer att göra det heller.

Och vet du...precis nyss kom svärfar förbi. Han hade ingen present till mig när jag fyllde år tidigare i sommar. Han hade köpt en flaska vin till mig. Bad mig läsa på etiketten, det var så fint namn på den tyckte han. Jaha....och jag som medvetet har minimerat förråden här hemma. (Inget kartongvin, inga egna spritflaskor), bara en öppnad ginflaska och romflaska som maken serverar mig från (och har koll på) och kanske två oöppnade vinflaskor. Det här kan visa sig vara svårare att hålla borta än jag trott.

Tack för att du kommenterade på mitt inlägg. <3 Känns speciellt och lite "naket" att se att någon faktiskt "vet om" min situation nu.

Hoppas du får en fantastisk fin söndag där du trivs med dig själv.

Kram tillbaka!

Här kommer du att kunna läsa mycket om både hur du och din man har det.
Det kommer troligen att fortsätta vara en tuff resa oavsett om du väljer att stanna ,eller gå och släppa taget.

Jag tror att ni båda behöver hjälp.
Du för att se i vilken sits du egentligen är i.
Han för att ev komma sig ur sitt alkoholproblem.

Men det finurliga med detta forum är att man faktiskt lär sig se sig själv,sin egen makt sina egna ageranden.
Dvs vad som är möjligt att förändra här och nu till det bättre.

Honom och hans resa kan du inte förändra,men däremot din egen.

Men i början när sanningen går upp för en att det är ohållbart så är det väldigt svårt att se just detta.
Kanske att du kan kontakta soc och be om råd.
Dina barn bör ha rätt till en bättre miljö och där kan du påverka läget,inte han då han är sjuk.
Han är sjuk i en beroendesjukdom och kan troligen i dagsläget inte rå på det.

Du kanske känner dig för svag i nuläget,men det är det möjligt att bli särbo så att du och barnen har en skyddad miljö när han dricker?

Hårda ord från en som vet hur det är även om inte detaljerna stämmer.
Jag accepterade mer och mer,utsatte både mig och mina anhöriga för situationer som inte var ok pga min sambos alkoholism.
Så jag vet vad det är att flytta gränser så att de inte längre är inom rimliga gränser.

Ta tillbaka kontrollen och gör det nu på de plan du klarar av det.
Och återigen,välkommen hit.
Skriv av dig och se i skrift vad du och dina barn utsätts för så kommer vi att kunna ge dig stöd,tips och du tar till dig vad du kan och vill och låter resten vara.
Allt man skriver här kan man då gå tillbaka till och se att man faktiskt går åt rätt håll om än ibland långsamt.

Så gårdagen gick bra!
Jag måste dock erkänna att jag rökte säkert 8-10 cigg. Alla rökte, jag kunde inte inte röka. Men har inte köpt några egna. Känns idag att abstinensen är lite mer påtaglig. Men men, nu har jag inga mer kalas inbokade på ett tag. Tror jag.

Jag har tappat fotfästet lite idag. Så följer rutiner. Upp vid 9, kaffe och nyhetsmorgon. Sen ska jag gå och träna. Har lite ångest i kroppen. Tänker väldigt mycket på mitt ex. Väldigt mycket. Drömde om honom också. Igen.
Inte så konstigt egentligen.

Igår gick iallafall bra, jag hade jätte roligt! Dansade som tusan. Vi var utomhus på en dansbana och exet var dj. Så han stod på scenen och spelade musik.
Han är dj till sitt yrke, en riktigt bra sådan. Som jag sagt tidigare, han syns och hörs. Ibland när jag hänger på youtube så poppar han upp som förslag där.

Jag var nervös hela dagen igår, men när vi väl kom fram till stället så släppte det. Jag kände mig lugn, glad över att så många kompisar var där! Några jag inte sett på ett tag.
Så jag hälsade på de flesta, sen tog jag mod och gick fram till scenen och sa hej! Han såg glad och överraskad ut. Så jag gick fram och kramade honom sa "vad kul att se dig! Låt oss inte göra detta akward" klappade lite på hans kind och tittade in i hans ögon. Han är väldigt vacker, tänkte jag för mig själv. Sen började jag babbla om hur vilse mitt sällskap och jag gått för att komma dit. Bad honom känna på min rygg (för den var genomsvett), frågade lite om hur sommaren varit, spred energi log mycket. Sen ursäktade jag mig för att gå och hälsa på fler.

Under kvällen var det paketöppning, mer dans, tårta och en jävla massa mer dans. Fan vad han är duktig på musik, Trollför publiken. Leder den.
Jag såg att han tittade på mig i smyg en gång och log. Och en gång så såg jag att han gav mig den där blicken som han gav mig när vi var tillsammans. Den tog mig lite by surprice, för det var så länge sedan jag såg den. Så mycket sägs i våra ögon.

Drog hem vid 00, för då var det en som skulle köra mot stan, tog chansen att få skjuts till centralen. Kunde inte riktigt identifiera min känsla, men hade lite ångestpåslag. Ville ut och springa mitt i natten. Bra springa svinfort, känna pulsen slå. Springa riktigt riktigt aggressivt.
Meeeeen kom hem, tog en varm dusch. En kopp te. Kollade lite tv.
Tänkte igenom allt som jag är tacksam över i mitt liv. Kände mig helt okej ändå. Sen började jag gråta jätte mycket. Och så somnade jag vid 03.

Jag tror på att tårar är läkande. Tårar drar med sig stress och skit ut ur kroppen.
Någonstans vill jag träffa honom igen, egentligen vill jag väl att han ska ta mig tillbaka. Vara hans igen. Någonstans vill jag bara gå vidare.
Och någonstans i mig vill jag kunna ha kvar honom som vän.
Tycker inte om att inte kunna prata fritt på någon socialkanal.

Känner mig lite ledsen nu med, jag bölar lite till och från.
Men det ser ju inte han. Han såg bara den modiga, nyktra och glada.

Det känns bra.
Jag överraskar mig igen btw, med hur naturligt social och extrovert jag är i sociala situationer. Jag trodde bara det var jag när jag var full eller onykter. Det är ju delvis därför jag druckit, för att kunna slappna av och vara socialare.
Men jag är ju precis likadan, men nykter. Livet fortsätter överraska mig.

Långt inlägg, säkert spretigt (som Sigge säger) men ärligt och öppet.
Hej dag 40, vad vill jag göra idag för att ta hand om mig och må bra?

Fridens ?

Haha, jag tror det är värmen som gör att du gör alla dessa roligheter. En kvart dyrare Haha.
Jag ser fram mot fler nyktra roligheter.

Stor kram

Så är jag inne på den 35:e dagen och jag är mindre ilsk idag ?. Ni får förlåta mitt känsloutbrott igår, jag behövde bara få skriva av mig.
Nu ska jag inte låta dem ta mer energi från mig, inte idag i alla fall.

Jag ska fira min 35:e dag som nykter med ännu en dag på stranden, njuta av det underbara varma havet och känslan av att världen ligger öppen framför mig. Jag ska äta mina medhavda smörgåsar och dricka mitt kaffe, läsa böcker och prata med mina nya strandkompisar, några eleganta damer och herrar som brukar hägra där även jag slår ner vina vingar. Det är det bästa stället på stranden tycker jag, dessa gamla (inget elakt menat) fina människor är inte oroliga för att starta ett samtal, har all tid i världen och är inte så om sig och kring sig. Vi pratar väder, vind och bad och annat ytligt men det är ändå mysigt. Önskar jag blir en sån där cool gråhårig supertant i framtiden.

Hoppas ni andra har en fin dag och ni vet att tillsammans är vi starka. Jag tänker på er.

Kram

Var stolt över dej själv ?Det krävs en stark kvinna för att hålla sej lugn vid ett sådant tillfälle, du är jätteduktig !!
Skriv ner de tillfällen han har blivit fysisk mot dej, även när han verbalt misshandlat dej, när han somnade från sonen osv. Det kan vara bra att ha minnesanteckningar om han skulle fortsätta bråka med dej.
Jag vill minnas, jag är inte helt säker, att så små barn som din son inte måste sova över hos den andre parten utan att det är kortare besök som det handlar om.
Detta blir bra, du gör dej , din son och kanske t.o.m din man en stor tjänst som tar tag i situationen! Stor stark kram ?

Fantastiskt. Du hittade din inre motivation och den tror jag är en stor nyckel till frihet. Stort grattis och keep up the good work!

Heja dig och bra beslut!

Du är ju en smart, varm, omtänksam kvinna så jag tänkte att det inte skulle dröja så länge innan du var tillbaka uppe på hästen igen (so to speak). Skönt att ni är några på samma dag som kan växeldra då det börjar kännas motigt. Sen har ni ju alla di gamle med alla sin erfarenhet och som ofta finns här inne och peppar oss alla. Jag vet att du har det i dig, det vet ju du också ?

Till skillnad från dig vill jag inte ha svalare väder, jag njuter av varje sekund av värme och chansen att få spendera timmar vid havet. Där får jag ro och lugn och pratar med gamla eleganta damer och herrar (jag brukar sätta mig bland di gamle) och tittar upp mot solen och ler.

Men jag tycker också att nätterna är jobbiga så jag sover med ett enkelt lakan, en fläkt i sovrummet och öronproppar ?

Kram på dig

Så glad att du är tillbaka... ville bara säga det?

Grattis till att du vaknar upp nykter till dag tre!

Du har börjat göra bra saker för dig själv och det är jättebra. Fortsätt så, små steg, ett i taget. Ett tips från mig är dock att inte göra allt på samma gång, det är jobbigt nog att sluta dricka utan att du samtidigt ska byta kost, börja träna, fixa det ena och det andra. Visst kan vissa av de där nya grejerna göra att du inte dricker men var snäll mot dig själv och se till att du mår bra.

Får jag fråga varför din man serverar dig alkohol i tid och otid? När han samtidigt inte dricker speciellt mycket själv. När han upptäckte whiskyskåpet och du berättade för honom borde det ju ha varit en väckarklocka, att försöka hjälpa dig slappna av på andra sätt än att erbjuda dig en whisky. Sen är det givetvis inte hans fel, jag undrar mest hur han resonerar, om du vet det?

"Hårt arbetande kvinna/maka/mor som har många projekt i luften.
Jag har ett rikt känsloliv och grubblar och funderar, planerar och strukturerar hela tiden"

Jag tycker det är viktiga ord och så vanligt. Det var också därför jag sa att du ska ta det sakta och steg för steg, jag misstänker att du gärna gör allt på samma gång (jag är nämligen precis så) och det blir till slut en press som är svår att hantera. Då är alkoholen en vän som får en att koppla av (egentligen en riktigt otrevlig vän som lurar oss men det förstår vi inte då) och känna att vi fixar allt som vi egentligen mår dåligt av.

Det blev kanske lite rörigt, jag vaknade nyss så du får ursäkta om jag är ostrukturerad (har precis fått i mig dagens första kopp kaffe).

Du är i alla fall på rätt ställe. Här är det raka puckar, snälla kramar, pepp och stöd.

Kram på dig!

Söndag.
Idag ska jag inte heller dricka. Så det så.
Känner mig lite, lite "darrig". Det ska bli skönt att få känna sig HELT nykter snart.

Har börjat läsa böcker om hälsa, bland annat "Hälsorevolutionen". Den ger inspiration till sunda kost- och motionsval som jag ska göra.
Tittar även på IPL-behandlingar för att unna min stackars hy lite omsorg. Kanske kan jag återfå lite av min forna hy, innan den blev slapp och uttorkad (smårynkig)?
Har börjat promenera igen. Har min aktivitetsklocka på och lyssnar på boken samtidigt.

Idag ska det bli en bra dag.
Hoppas att ni gör er dag bra också! <3

behålla byxorna på ett år in i nykterheten är ett bra råd inom AA.... Tar tid att lära känna sig själv först.

Som Anxiete skriver här ovanför : Så enkelt och så svårt !

Ofta är ju det enkla alltför svårt att se då människan gärna vill krångla till allt, typ : Man ser inte skogen för alla träden.
Inom AA sägs det att 12-stegsprogrammet är ett enkelt program för komplicerade människor. Fruktansvärt sant !!

Att inte ta det första glaset är ju så enkelt så det är svårt att förstå det när man är i missbruket.

Vaknade jag med en gigantisk ångest. Kändes som om hjärtat var på väg att explodera av alla negativa känslor som vällde in över mig. Jag vill inte utsätta mig för det igen.
Idag vaknade jag med ett lugn. Känns som om det kommer bli en härlig söndag.
Ska ut i skogen och jobba lite så det blir skönt. Ha en underbar dag!:)

Är tung i huvudet men inte pga alkohol utan av dålig sömn.
Svettas kopiöst och det beror väl delvis på värmen också, duschar flera gånger per dag...
När får vi svalare väder!!??
Igår kom skönt regn men idag ser det ut att bli varmt igen.

Är glad för att jag inte har något sug efter A. Är bara sugen på bubbel vatten och chips.

Ha en fin söndag?

Kramar ???

Jag tog tag i situationen idag. Hade egentligen tänkt vänta in ett hel nyktert tillstånd men något sådant har inte funnits på bra länge. Jag sa till honom att jag tänker separera då jag inte klarar av mer gräl och svikna löften om nykterhet. Det flög verbala hot om vårdnadskrig och jag fick ta emot flera smällar mot kroppen. Jag lyckades hålla mig riktigt lugn och hotade med polis om han inte skulle lugna sig vilket han gjorde sån tur är. Nu ligger jag här med en extrem tomhet och oro inför framtiden. Jag hoppas till gud att det ordnar sig för min son, jag är livrädd att förlora kontrollen över hans vardag och att han på någotvis ska fara illa pga mitt beslut. Allt jag vet är att han är värd mer än det här. Så oerhört mycket mer.

Jag tog tag i situationen idag. Hade egentligen tänkt vänta in ett hel nyktert tillstånd men något sådant har inte funnits på bra länge. Jag sa till honom att jag tänker separera då jag inte klarar av mer gräl och svikna löften om nykterhet. Det flög verbala hot om vårdnadskrig och jag fick ta emot flera smällar mot kroppen. Jag lyckades hålla mig riktigt lugn och hotade med polis om han inte skulle lugna sig vilket han gjorde sån tur är. Nu ligger jag här med en extrem tomhet och oro inför framtiden. Jag hoppas till gud att det ordnar sig för min son, jag är livrädd att förlora kontrollen över hans vardag och att han på någotvis ska fara illa pga mitt beslut. Allt jag vet är att han är värd mer än det här. Så oerhört mycket mer.

Imponerande!

Ja, när vi nyktrar till ser vi livet och tillvaron på ett tydligare sätt. Och vilka vi omgett oss med. Den fria vägen innebär kanske ett antal farväl. Resan är påbörjad!