Senaste kommentarerna i forumet

Anxiete! Förnekelse och så vill han inte förlora sin stora kärlek: alkohol! Den dagen insikten kommer till honom så kommer han inse vad han har förlorat/valt bort! Men där verkar han inte vara än! Fy vad det där ”vakuumet” är jobbigt! Man vet varken ut eller in eller vilket ben man ska stå på! Känner igen det! Följ Anxietes goda råd! Se om ditt hus nu och var riktigt fokuserad på din egen framtid! Kram

360 dagar sen jag tog ett beslut, beslutet att inte dricka. Det var inget beslut att aldrig mer dricka utan mer så att jag inte längre ville vara den som alltid dricker, den som aldrig kan vara utan alkohol. Det har ju funkat bättre än jag trodde faktiskt, även om jag ett par ggr misslyckats totalt med min föresats: att inte dricka.... Läste just Surkärrings nya tråd, förstår så väl trots att hon och jag inte haft samma anledning till att dricka så för rösterna i våra huvudet samma typ av resonemang.
Jag vet att jag inte bör, för om jag dricker blir allt skit, det har jag alltid vetat och kommer alltid veta. Jag vet att om jag inte har siktet inställt på total nykterhet väntar ett liv i limbo, ett slags icke-liv där mitt medvetande till stor del fylls av alkoholens vara eller icke vara. Jag vet också att om jag dricker något starkare än folkis är den kvällen körd. Ett glas vin? Knappast, det finns inte, såvida inte glaset rymmer en bib förstås...
Lagom är inte och har aldrig varit min grej, inte när det gäller någonting så varför skulle jag kunna dricka lagom?
Jag kan leva olika liv, det är upp till mig själv. När jag tänker på det är det självklara valet det alkoholfria livet. Det med ork, intelligens, kunna njuta av solvarma klippor och en bra bok, kunna börja jobba 05:30 och ändå vara pigg på em, plugga med fantastiska resultat..
Livet med alkohol innehåller inget av det. Valet är självklart men ändå inte enkelt.
Men ge upp? Det gör jag aldrig. Somjag ser det kommer jag aldrig förlora om jag fortsätter strida mot mitt alkoholberoende, jag kanske inte kommer vinna, men förlorar, det gör jag inte. Och faktiskt, om det är det värsta i mitt liv, att jag ständigt för en kamp för att inte dricka, så är det ok. Jag tänker ofta på att livet kan innehålla så mycket tragik, sorg och död. Varför skulle just jag kunna gå genom livet utan detta när det drabbar så många? Vissa fruktansvärda händelser kommer med största sannolikhet eller osannolikhet inträffa, det finns så många saker som är värre än min kamp.
Så om mitt största problem är att jag inte klarar av att dricka alkohol, tja, då känner jag att det är rätt ok. Själva kampen i sig då menar jag, för om jag skulle dricka så mycket som mitt beroende önskar, ja då skulle tragiken hopa sig och allt skulle förmodligen sluta med att jag kör ihjäl någon, försummar mina barn till den milda grad att de tas ifrån mig och mitt liv skulle förmodligen avslutas i förtid. Så om jag fortsätter att kämpa för att vara den jag är, att vara som jag är utan att dricka så innebär det att jag avvärjt de värsta riskerna. Vad mer kan jag göra? Vi gör vårt bästa, det finns inga mallar för hur man är en nykter alkoholist tänker jag, visst är kampen tröttsam men vad har vi för val.
Vad som än händer, ge inte upp, hur många gånger vi än faller, ge inte upp.
Ger jag upp accepterar jag att jag är slav och då finns inget kvar att leva för. Så är det för mig i alla fall.
Kram på er❤️??‍♀️

Idag har jag givit mig själv manikyr och pedikyr och satt på fint nagelack. Lagat en god middag och till det drack jag en kall Pepsi Max. Det går bra även om jag känner mig lite nere ikväll. Stör mig lite på maken som dricker öl och ser hur snabbt han blir förändrad. Inser att jag bara inte noterat det tidigare då jag varit i samma läge. Jag tänkte se en film om en stund och har fixat till lite dipp till chipsen. Tänker unna mig en riktig gottekväll och moffa i mig så jag blir tokmätt. Jag ska inte gå in i mat/sockermissbruk men behöver något gott nu i början. När jag börjar jobba igen kommer jag att komma in i mina vanliga kostvanor. Jag är ganska hälsomedveten (vilket jag noterat att väldigt många här på forumet är) vilket egentligen är knäppt då jag druckit "gift" i ganska många år till och från.

Jag gjorde mitt Yogapass på 60 minuter som planert på em. Det gick bättre än väntat men oj så otränad och stel i musklerna. Jag tog det försiktigt och stannade i varje position 5-6 andetag. Jag kanske inte kommer ur sängen imorgon ;)

Idag har dagen känts irriterande lång.....

Men det är bra att titta in här ändå och påminna sej varför inte. Dompa ja, det var en trevlig tid mitt i all bedrövelse eller vad man ska säga. Synd att man tappar kontakten. Alltid trevligt att se dej här mulletant.

Jag är mån om dig. Vill att det ska gå bra för dig och att du ska må bra. Känner att du har en jävla kapacitet inom dig! Du skulle fixa detta lätt! Att göra det enda riktiga och kloka valet att helt avstå A. Börja idag, NU! Börja med att vara snäll mot dig själv, du är värd det!
Kram S69

Nja. Naltrexon ska snarare slå av den signal i hjärnan som säger "Aaah, lättnad" när man dricker.
Lite annorlunda från l-glutamin. Jag tänkte mer att du verkar vara säker på att du vill fixa det här, och just Sinclair-metoden fungerar bra för min pojkvän, så det kändes värt att nämna det :)

Funkar L-glutamin på egen hand för dig så är det ju bra det med - det är ju recept-fritt i alla fall :)

Läser ju mycket, du är hård men hårdare mot mig än andra. Varför (försöker ta det positivt).

Lycka till och allt det bästa framöver / mt

Stigsdotter har jag kontakt med, vi blev vänner på Fb. Jag har också träffat henne på konvent. Hon mår fint och har ett bra liv med sina flickor. Om du minns victoria så vet jag att även hon är fortsatt nykter och har ett bra liv. Och när jag tänker på ’oss gamlingar’ är det ju omöjligt att inte sända en tanke till Dompa.... Ack ja, så många människor som mötts här och följt varandra en kortare eller länge bit på vägen.
Blir alltid glad att se ett avtryck från dig här och numera finns ingen vibb av oro (för en Holknektare)- det inser jag just nu.
Ha en skön sommar ☀️? / mt

Har en tuff dag idag. Saknar min kärlek så jag går sönder, tankarna bara maler i huvudet. Runt, runt, runt. Hur kan man älska en person så mycket så att man blir helt förstörd när denne försvinner..? Han är mitt livs kärlek, ingen tvekan. Jag är hans men jag har drivit bort honom. Jag har sådan fruktansvärd ångest och sorg i mig just nu. Han har sagt att vi ska prata men när undrar jag... detta är olidligt, idag är nästintill ohanterbar.

Ska ta med mig sonen ned i hamnen och köpa glass snart iaf.

Vi är vanliga homosapiens som har ganska mycket gemensamt ?. Skönt att du hörde av dig.
Självömkan, offerkofta är en naturlig del i processen.
Måste är ett negativt, laddat ord för mig, brukar aldrig bli bra "om man måste", byt ut det mot VILL istället. Men vet du vad, jag är en rak man. Jag känner igen mig så mkt i dig. Jag tror helt enkelt att du inte mår tillräckligt dåligt ännu. Du har inte nått till botten på träsket. Du är på god väg, men du är inte där än. Då återstår bara två val. Leva, nykterhet eller Dö, fortsätta att bryta ner kropp & själ med alkohol.
Finns inget gulligt mittemellan!
Styrka & kraft laddat med ett jävlar anamma och positiva energier skickar jag över till dig.
Kram S69

Jag har läst om sinclair metoden, vet inte om l-glutamin ger liknande effekt som naltrexone. Men vad det än är så dricker jag mindre och mer kontrollerat efter rejäla doser med l-glutamin. Förut försökte jag "hinna" dricka så mycket som möjligt under sista timmarna innan sömn för att "passa på". Nu slutar jag ofta dricka (inte alltid) trots att det kan vara flera timmar till läggdags och att jag har alkohol kvar. Det går åt rätt håll men det blir plump ibland, speciellt när det blivit rörigt hemma med bråk och annat.

Som har så mycket hjärta, själ, omsorg och total oegoism?

Jag har haft ett par hemska dagar, dag. Läst läst och läst här men varje gång slutar jag i självömkan och dricker. Jag måste bestämma mig, så är det, konsensus. Vill ha kakan och äta den verkligen, vågar inte ge upp det ??

Det är vad det är, inte mycket man kan göra lixom.
Skönt att börja jobba igen?

Ska oxå be om att få komma tillbaka till arbetslivet vid mitt nästa läkarsamtal. Hade velat jobba så jag kan få en liten buffert igen.
Vill ju göra min tatuering, och så vill jag åka iväg på en resa nästa år och lära mig att surfa. :)
Igår på tunnelbanan så stod jag och blundade, balanserade och visualiserade mig själv ståendes på en surfbräda istället XD

Nuuuu ska jag försöka dra igenom ett styrkepass här hemma. Inte aspepp, men vet att det är bra för mig ^^

Fridens

Jag tror också på mig.
Jag blev bara lite sur men nu går jag vidare.
Kram

Jag har funderat på mitt mål och sätter det nog till efter nyår. Tänkte först 6 månader men då hamnar jag direkt på julhelg/nyår. Vill ta mig nykter över till 2019. Tar ett nytt beslut efter det, men ändå kommer det att vara en dag i tagen fram tills dess.

Det är nog bra att säga till sina vänner, så de kan stötta. Det gör det också krångligar att "fuska". Jag ska säga till min familj att jag tar timeout en längre peroid, för min hälsa och för att jag inte mår bra av a. Ser det som en allergi. Jag tål det inte längre, utan reagerar på a (min kropp svarar direkt och vill ha mer)

Lyssna på beroendepodden om du vill höra andra berätta om sitt tidigare missbruk. Den och närvaropodden är mina följeslagare när jag är ute och går.

Kram

.

Hejsan M
Tänker på dig & hur du har det i din kamp. Hoppas du har det gott i sol & värmen.
Du är så värd att ha det BRA!
Kram S69

Det värmer i mitt hjärta också, att läsa dina fina rader! Är så glad för din och familjens skull! Du är fantastisk ?

Jag är på Dag 2 så vi kan kanske hjälpas åt? Har du något mål med din nykterhet, alltså antal dagar, för evigt eller tar du en dag i taget?

Tänkte faktiskt på det imorse... att jag ska säga till mina vänner att jag inte dricker just nu för att jag mår dåligt av det, har svårt att klara alkohol just nu i kombination med min träning.

Tack för pepp och hoppas du mår bra idag!!

Det är bra.
Jag antar att du redan kollat upp Sinclair-metoden? Eftersom du verkar ha hittat L-glutamin så antar jag att du gjort dina efterforskningar ordentligt - men just in case :)

Suget att dricka minskar enormt med l-glutamin.

Det är otroligt vad starkt beroendet kan vara. Så man kan bli fast. Så många år jag satt fast i den fällan. Det är en sån oerhörd lättnad att vara ur det. Du behöver verkligen få hjälp. Du har säkert skrivit om vad du prövat. Det finns väl inget som tar bort suget? Men ändå, nån hjälp utifrån behöver du.
Flera saker kan du ändra på redan nu. Du kan sminka dej och fixa håret, väl? Känns kanske bättre så. Börja där. När jag är utomlands brukar jag beställa intressanta, goda smothies. Då har man en trevlig drink. Inte så kul med bara bubbelvatten.

För en varaktig nykterhet som man kan leva med måste man sluta tycka synd om sej själv. Det känns fånigt att skriva såna självklarheter till dej, du vet allt redan. Men det är vad jag kan säga. För min nykterhet var det viktigt att jag från början bestämde att aldrig dricka alkohol igen. Inget "en dag i taget" för mej. Nej, inse att jag druckit klart. Kvoten är fylld, jag har försökt minska och begränsa och fallit varje gång. Ett eller två glas är alltid för litet. Och med det beslutet sluta tycka synd om mej! Jag är allergisk. Det är inte synd om mej, det är faktiskt väldigt lite jag saknar ifråga om alkoholen. Vanligtvis ingenting. Nån sällsynt glimt men ju längre tiden går desto mer främmande känns det.

Jag kan inte hjälpa dej men jag förstår hur du känner och jag vill på nåt sätt förmedla att det går att komma ur. Du har ALLT att vinna.

Jag hade några dagar utan och märkte stor skillnad på hur jag mådde. Nu kör jag 5-10 gram om dagen och ser ljusare på livet.

Jag är idag inne på dag 5, men det är inte första ggn jag går in för ett liv utan alkohol. Jag har en längre period på 1,5 år och några vita månader utan a, vid några tillfällen de sista 4 åren. Jag har försökt att begränsa, sätta upp regler om mängd och tillfällen, när det är ok att dricka. Det håller ett tag och sen är jag tillbaka i samma spår igen. Jag vill vara nykter för att orka leva det liv jag vill leva. Jag vill orka och våga känna utan att i panik ta ett glas a. Jag har idag varit ute på en powervalk på drygt en timme före mitt morgonkaffe. Det var jätteskönt och tankarna var lugna och jag njöt av den vackra omgivningen. Idag är min plan att fixa till hemmet och sen göra ett rejält Yogapass. Vilket kommer att bli asjobbigt då jag har värk i typ hela kroppen, av månaders overksamhet. Man blir inte direkt smidig av att parkera i soffan eller ute i trädgården med vinglaset. Idag mår jag bra psyiskt, ingen ångest eller stress. Vilket beror på att jag har semester. Min oro är när jag är tillbaka i vardagen och jobbstressen och alla konflikter på jobbet sätter igång. Jag kan inte säga att jag sover särskilt bra, men är ändå piggare då jag inte är påverkad av a. Jag har inte varit bakis mer är en gång i sommar men det beror på min ökade tolerans och inte för att jag inte druckit. Jag hade som mål att sluta dricka under semester och känner mig stolt över det, även om det blev en vecka senare än planerat. Jag har ett tillfälle som hände i sommar som jag skäms över. Det är jätteskämmigt och jag vill inte att det händer igen. Jag har läst godnattsaga till barnen på fyllan. Jag somnade utslagen hos dem. Jag kände att jag var berusad men lyssnade inte och envisades med att jag klarar att läsa. Det gick inte så bra, men min dotter räddade mig och sa att jag var trött, så hon tog över läsningen medans jag somnade. Det är klart att de små märkte att jag var "konstig" och det är inte bra, verkligen inte. Det ska bli mitt "kom ihåg" när jag kämpar mot a.

Men just idag är jag nykter och stolt!

Tar du fortfarande L-glutamin?