Senaste kommentarerna i forumet

Tror vi är många som har gömt flaskor och druckit extra när ingen ser;). Bra att du har börjat din "nyktra" resa, du kommer inte att ångra dig... Sagan om ringen var en bra liknelse... så ska jag också se på min resa.

Kram till dig idag!

Tråkigt att vi inte får ta del av dina inlägg och pepp längre. Du är alltid välkommen tillbaka! (Och vi står ut med dig även om du inte klarar ett helnyktert liv;)).

Kram och lycka till!!

Hur mår du? Kram

Måndag och full fart på jobbet igen. Nykter, härligt!

Jag lider med dig när jag läser dina ord.... och tyvärr känner jag igen mig i så mycket av det du skriver! Och oron man har hela tiden över vad som väntar runt hörnet, saker som de har sönder (och undanflykterna, -TV:n var så gammal så den behövde bytas, det var väl lika bra att slänga en oöppnad ölburk i den så den sprack).
Hoppas du får lite lugn och ro, och kan hämta andan. Man mår så dåligt över att behöva ha dessa känslor pga en annan människa! Kram till dig med hopp om en bättre dag❣️

Så psykiskt påfrestande att inte veta. Men jag tror du kan lugna dig ang leverproverna ändå, homocystinet var ju ok och även B balansen, eftersom du dessutom varit vit ett tag nu så oroa dig inte i onödan för att bli ”avslöjad”. Om du skulle bli det, vad är det värsta som kan hända, du har ju sadlat om ?

L-glut har jag i mitt saltsyratillskott, men har inte grottat in mig på ODI där än, får väl leta fram min bibel (Peter wilhelmssons bok).

Tack! Ja nu när jag vaknade var det första jag tänkte: Jag ska likna denna resa vid sagan om ringen?. Jag SKA slänga A i elden och på vägen dit finns många faror.. "Idag ska jag inte dricka". Det ska bli sanning även idag. Tack för ditt stöd, det betyder så oerhört mycket och är en sådan enorm pepp att läsa från dig, nästa som att jag inte vill skämmas inför dig imorgon med ett misslyckande. Jag kräktes ibland, man nyktrar till och kan dricka ännu mer, helknäppt, men tror det hör ihop med den ätstörning jag hade i tonåren, typ 25 år sedan, gjorde det då och har därmed lätt för det än idag, har väl stört mina reflexer i kroppen på något sätt. Shit! Nu har jag öppnat om det också, det vet inte min sambo om ens. Kanske behövligt. Dag fyra, resdag hemåt. Känns lite oroligt då jag blir på hemmaplan och kan göra som jag vill, men jag ska inte sitta uppe i natt! Och jag klarade gårdagen. Jag ska njuta av denna dag och hantera kvällen när den kommer.❤

Det gick som vanligt rakt in i hjärtat och jag inser att det där har varit jag... En mamma som sitter och dricker med grannarna medan barnen leker själva. Och det har hänt att jag inte orkat göra något speciellt med barnen dagen efter (ytterst sällan, men det har hänt). På min helt nyktra semester sa mitt äldsta barn att hen kommer ihåg att jag har varit full efter en del fester och att hen ibland var orolig inför en fest, orolig för att jag skulle dricka för mycket. Så sorgligt. Nu hände det ytterst sällan, men tänk de barn som upplever det varje helg (eller kanske flera gånger i veckan), en oro för att föräldrarna ska dricka för mycket. Så sorgligt....

Du är så stark som orkar leva ditt nyktra liv trots alla runt omkring dig som dricker. Jag är inte där ännu och jag skulle ha känt mig så bottenlöst ensam där inne när de andra satt utanför och drack. Jag är inte lika stark som du, men jag jobbar på det. För jag förstår att vinsterna är enorma, att alkoholen förstör så mycket som är fint. Många kramar och kärlek till dig!!!

I lördags kväll var jag ute och gick med hundarna. På vägen mötte jag ett par , de kom cyklande med varsin ölburk i handen. I barnsadeln på mammans cykel satt ett litet barn , 3 år max, jag blev så ledsen!! Inte säkert de har några problem, inte säkert de drack mer än en öl men...... kan man inte ut och cykla utan en ölburk i handen när man har barn med sej då är det ett problem! Samma på lekplatsen utanför vårt hus, nu på sommaren ser man dagligen någon, mest pappor, som har en ölburk i handen. Mammorna då? Inte så ofta , de är upptagna av sina mobiler istället. Barnen då? Tja, de påkallar uppmärksamhet allt vad de orkar....

Jag vaknade också tidigt idag och ligger sen en timme tillbaka i sängen med datorn och en stor kopp kaffe och läser och skriver på forumet. Jag är sjukskriven (iaf veckan ut) så jag ska verkligen passa på att åka till havet, havet och solen ger mig så otroligt mycket energi och jag är så glad över att det blev en solig sommar (även om jag samtidigt har dåligt samvete för att halva Sverige brinner. Kan det inte ösregna på nätterna eller iaf en dag i veckan?

Nu när jag är nykter så ser jag alkohol överallt, ser och hör hur ljudnivåerna höjs på uteplatserna runt omkring mig. Så skönt att jag inte är en av dem.

Förstår att det måste kännas som en stor besvikelse när din man går över till grannarna för att dricka, han påverkar ju inte bara sig själv utan er som familj. Samtidigt så är han där vi har varit och förhoppningsvis trillar poletten ner en dag. Grannarna må bjuda på sprit, det är ju så samhället ser ut, det är så man umgås men det är din mans val att dricka. Har de samma problem eller vet de att din man dricker för mycket?

Jag tycker i alla fall att du är stark och jag tror att dina barn mår så bra av att ha en stark och nykter mamma som hittar på roliga saker med dem. Det är något att ta fasta på och som de kommer vara så tacksamma för i framtiden, och även du.

Kram på dig mitt uppe i VAB:et.

Så skönt att ha en ex (eller ni är väl mer kompisar vid det här laget antar jag) att umgås med ibland. Verkar vara en fin man.

Funderar på den där festen nästa vecka, måste du gå? Kan du ta med dig någon som stöd? Även om du upplevs som superstark i din övertygelse är det där en situation som kan bli extremt bra, eller extremt jobbig. Ja, eller mellanmjölkig. Och jobbiga situationer kräver sina kryckor tänker jag.

Finns det en chans att du kan prata med honom innan, så att det inte blir så himla stort, stelt, konstigt när ni väl ses? Allt för att du ska kunna njuta av festen och inte behöva oroa dig för vad han ska göra eller inte göra, hur han kommer bete sig mot dig osv.

Damage control innan så att säga.

Dina nyktra dagar räcker till för DIG. Det är det viktigaste, vad han tycker är sekundärt.Ett av mina favoritcitat är:

"I'm selfish, impatient and a little insecure.
I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle.
But if you can't handle me at my worst, then you sure as hell don't deserve me at my best."

Vi gör alla misstag och vi har alla våra demoner. Men vi är värda att älskas och bli behandlade väl och med respekt, SPECIELLT när man som vi tar sig upp från ett beroende. För mig är vi här på forumet som kämpar och håller oss nyktra dag efter dag Superwomen and Supermen som lyckas avstå från kryptoniten som finns överallt i samhället. Det är fan ta mig strongt.

Kram på dig denna soliga måndagsmorgon!

Ja , Grattis till 1 månad ? Bra jobbat så här i sommar och semestertider .. Är ledig och löser ikapp lite här på forumet .. ser att din resa har varit krokig o vinglig , precis som min .. A är en riktig lurig o listig fiende .. Det gäller att ständigt vara på sin vakt ! Njut nu av en härlig fräsch o Vit sommar ?

Det blev visst inte jobb idag. Väckte barnen och en av dem hade feber. Så nu ligger jag i sängen bredvid mina sovande skatter och dricker en till kopp kaffe. Katten bäddar och spinner intill mig. Det knakar i sovrummet. Älskar det ljudet för det låter som att det skulle vara små tomtar på taket som grejar här hemma. Kanske en liten familj ?

Min man har åkt till jobbet. Han hade alldeles röda ögon. Han drack i förrgår med grannarna till sent in på natten. Jag deltog inte men hörde alla därute.

Igår på kvällen var det festligheter ute igen. Jag stängde in mig på toaletten och grät en stund. Jag orkar inte se folk som har bjudit min man på sprit kvällen innan. Hade de inte gjort det så hade lördagkvällen varit en familjekväll utan alkohol. Vi började grilla själva och mitt i det hamnade min man hos grannarna. Jag blev ensam. Gick in och tittade på serier på hbo. De förstörde kvällen helt. Och sedan ska jag se dem på dagarna och vara glad och trevlig. Jag orkar inte riktigt. Orkar inte med allas lättja.

Han var så bakis igår. Jag tog barnen och åkte och badade. Vi hade en helt underbar dag. Alltså jag njöt varje sekund. Min man låg hemma och sov.

Tänkte på det igår också. När man lever och levt som anhörig till nån som dricker för mkt eller på ett destruktivt sätt... då är det faktiskt ett trauma inom en som då och då väcks till liv. Man kan liksom inte se på alla drickande sällskap på baksidorna utan att må dåligt. Det handlar inte om att acceptera att andra vill dricka och tycka det är okej trots att man själv är nykterist. Det är nåt djupare som finns inom en som faktiskt gör ont på allvar.

Jag gick med soporna igår ganska sent. Passerar alltid flera baksidor till radhus då och det är i princip alltid folk som dricker där på sommaren (särskilt denna?? Pga värmen?). Ett barn sprang runt och jag hörde ljudet av en ölburk öppnas (avskyr det ljudet). Jag kände då att helvete alltså. Jag orkar inte. Jag orkar inte respektera och acceptera att det dricks såhär. Jag vägrar tänka att alla dricker måttligt och kan hantera det för det är lögn. Det räcker att passera 15 baksidor en söndagkväll på semestern så ser man direkt att alla har alkoholproblem. Varenda en som sitter där och dricker.

Jag kan nästan lova att denna varma sommar som är underbar för många, inklusive mig, kommer att ha skapat många trauman hos både barn och vuxna. I spåren av sommaren 2018 kan jag garantera att "nya" alkoholister har skapats. Förhoppningsvis har ännu fler nykterister skapats. Men jag är helt säker på att det kommer finnas ett gäng som även i höst forsätter dricka som om det inte fanns en morgondag. För det är så de gör nu i värmen på altanen. Måttligt eller ej. Alkoholen vet vad den gör...

Vi som inte dricker har redan ett försprång. Varelse vi varit nyktra en vecka eller ett år. Vi är redan på rätt sida av vägen. Vi har tur! Vi missar ingenting. Det är de som dricker som missar nåt. Igår till exempel undrar jag om mina barn var de enda på hela vår gård som fick åka och bada. Och jag var den enda vuxna som fick bada. Resten hade förbrukat söndagen redan på lördagen. Inte barnen då men det hade ju föräldrarna gjort åt dem kvällen innan ??

En sak som är positiv för mig nu egentligen är ju att jag ens har möjlighet att tänka på andras drickande. Det handlar inte så mkt om min egen kamp längre. Jag är i land och jag är nykter och kommer att fortsätta så. Så på det viset är det ju faktiskt fantastiskt att jag kan bry mig om andra såhär. Förut när det handlade om mig var ju ångesten och paniken verkligen i mitt bröst hela tiden. Nu kommer den av andras drickande ibland istället och det är förstås inte roligt. Men den är ändå utanför mig.

Det är jag tacksam för.

Jag är tacksam för den fina söndagen vi hade igår. Utan min nykterhet hade den inte blivit så underbar.

Skönt med en månad nykter. Du har ju gjort detta förut men är det likadant nu som förra gången? Ser du några skillnader som gör att det finns bättre förutsättningar nu?

Oavsett så är en månad grymt bra jobbat! Grattis till det.

Jag och min man , som är alkoholist, satt i soffan o slötittade på tv när jag såg att ”sanningen om alkohol” gick . Då min man för stunden försöker att inte dricka så tänkte jag” va bra, lite extra motivation” tji fick jag ??, den var precis som SF2018 skriver alldeles för mesig!! Vi satt faktiskt mest och skrattade för att jag blev lurad på min plan att ge honom en extra tankeställare . Det enda vi kom fram till var att jag som är 55 dricker för lite ?? det var ju inte riktigt det jag var ute efter !!
Ha en bra dag i solen ??

God morgon ?

Tack Ler för uppmuntran ❤ och ja visst är sommaren underbar. Och som du skriver, att uppleva den utan att vara bakis eller berusad ??? kram till dig med!

Jag vaknade 5.15 idag. Helt för tidigt för min smak. Drack ett glas äppeljuice när jag klev upp. Och jag fick en sån flashback. När jag drack förr kunde jag bara dricka apelsinjuice på morgonen om jag vaknade bakis. Det var min värsta stund. Att vakna i ett sånt läge där jag inte kunde dricka vatten utan att må illa. Såna här detaljer och minnesbilder gör mig såååå tacksam över att jag aldrig nånsin är bakis längre. Aldrig. Jag behöver aldrig stå vid kylskåpet och hoppas det finns apelsinjuice. Tack gode Gud.

Minns en morgon när jag var bakis och hittade päronfestis i kylskåpet. Och hur en sån liten egentligen inte räckte för att släcka törsten. Men jag kunde bara dricka den för vatten gick inte. Usch, det var en mardröm att vakna sån där. Inte konstigt jag kände att jag behövde sluta dricka alkohol helt och hållet.

Ha en fin dag allihop. Nu ska jag iväg och jobba strax.

Kramar!

... för era fina ord! Jag känner mig allt annat än stark just nu, bara ledsen, förvirrad och arg. Så j-la lömsk den här drogen är, så lätt det är att bli medberoende! Och så mycket skam man känner! Det är ju helt bisarrt, JAG känner skam för att min partner (eller ja, f.d. partner) dricker?! Hur skruvat är inte det?! Så mycket tid som gått åt att försöka kämpa emot magkänslan, att bortförklara, att känna sig som en moralkärring, att blunda och försöka intala sig att allt är normalt. "Oj, har du druckit så mycket så att du kräkts framför dina barn?! Jaha, du drack vinet för fort på tom mage, jamen då så! Då var det ju ok! Vem är jag att döma, alla har vi väl gjort fel och misstag!" Ja jösses, vad säger man.

Kram och tack snälla, snälla ni för att ni tagit er tid att läsa det jag skrivit, och dessutom svarat! Det har varit så oerhört värdefullt att ha er därute, att få bekräftelse på att jag tänker rätt! Till Morgondag, jag hoppas att det går bra för dig! Jag tycker det är helt fantastiskt med detta forum där man kan få läsa berättelser från "båda sidor" och försöka förstå hur andra har det. Varje dag är en kamp både för den som dricker och den som är medberoende, det står helt klart. Jag undrar hur mycket mer skada som alkoholen ska tillåtas göra?! Läste att en miljon (en miljon!) svenskar dricker så att de ligger i riskzonen, det är ju helt sanslöst! Men det finns ju knappast någon politiker som skulle våga göra något, det vore ju rena kamikaze-projektet. Vi "behöver" ju vår kära nubbe till sillen, proseccon med tjejgänget, biben på semestern, ölen till fotbollen osv osv. Förrädiskt är vad det är!

Till sist vill jag bara ge ett boktips som öppnat mina ögon fullständigt, Allen Carrs "Äntligen full kontroll - lär dig behärska ditt alkoholintag". Den vände verkligen upp och ner på allt jag tänkt om alkohol. Vi är alla flugan som kan fastna i den köttätande växten...

att verkligen göra ett val och hålla på din gräns runt dig och din dotter! Känner igen mig något oerhört i det du skriver om ert första år tillsammans! Jag drogs också med i ”mysgrejen” med sena vinkvällar i början! Helt slut blev man och avvek från vad man själv tycker är normalt och sunt! Blandade tyvärr ihop känslomässig berg- och dalbana med passion! Rusta dig för eventuell verbal övertalningskampanj! Precis som du drog jag i handbromsen efter ett år! Tyvärr litade jag inte på mitt eget omdöme och magkänsla utan fortsatte ytterligare ett år! Allt blev bara värre och mer destruktivt! Stå på dig nu även om han försöker manipulera och skuldbelägga dig! Som sagt väldigt starkt av dig! Kram

"Lovade att min dotter ALDRIG skulle få ha det som när jag växte upp"
"Jag har av egen kraft bestämt mig för att inte dricka mer."
Nu vet jag inte om du lovade inför dig själv eller någon annan men tydligen bröt du det. Att då säga att du aldrig mer ska dricka igen är en risk att du kommer svika dig själv i framtiden. Då menar jag ovan att det är bättre att du slutar men att du kan ta nya beslut i framtiden!

Aldrig mer är oftast rätt ointagligt för oss människor när det kommer till alkohol. Men du väljer så klart helt vilken taktik du tror är bäst för dig. Oftast finns det bättre vägar att gå än att se resterande liv som ett liv helt utan alkohol. Mycket enklare att då ha tagit ett beslut idag om att inte dricka mer, men samtidigt veta att om jag vill dricka imorgon så får, kan och gör jag det.

.. av dig, imponerad. Läser här ibland trots att det är jag som har problem med alkohol. En hel del av de som har problem med alkohol och blir konfronterade är experter på att få omgivningen att tvivla på sig själv. Manipulerande, lögner och förträngning är en del av sjukdomen/beroendet.

Du valde livet och friheten, något som du och din dotter kommer att tacka dig för många gånger.

Så har det gått ca 1 månad utan giftet. Gått rätt enkelt, även om många tillfällen funnits. Lite sugen idag, men gick över när jag åt. Gäller att ha koll på HALT-ramsan, samt spela hela filmen. Många vinster med det fräscha och fria livet ?!

Idag tog jag snacket och tja, det gick väl som förväntat. Mannen ifråga ser inga som helst problem med att han dricker som han gör. Hans definition av en alkoholist är någon som ligger på en parkbänk och där är han ju inte. Jag gjorde det klart för honom att jag inte kan fortsätta träffa honom om han ska dricka som han gör och hans respons var att jag borde äta antidepressiva för det är ju helt klart min barndom som gör att jag mår dåligt, inte att han dricker. Särboskapet flög med andra ord ut genom rutan... Känner mig på ett sätt fullständigt fri och lugn men samtidigt börjar ju tankarna mala. Är det mig det är fel på? Ska jag käka antidepressiva kanske? Överdriver jag, är det hos mig felet ligger? Har känt mig som Dr Jekyll och Mr Hyde det här året, har aldrig varit med om en sådan känslomässig berg-och dalbana! Samtidigt inser jag att mycket av min ilska har berott på att jag försökt fejka att allt varit bra. "Klart att man ska dricka vin på en tisdag, slappna nu av lite, man lever bara en gång, var nu inte så präktig, carpe f***ing diem, vad spelar det för roll att jag håller på att somna på jobbet, klart jag ska ha ett glas till, oj är klockan redan 23?!" osv, osv har jag försökt intala mig. Nej, det här var sista gången jag försökte bruka våld på mig själv, aldrig mer låter jag rädslan för att vara ensam göra så att jag lever ett låtsas-liv. Jag tackar Gud att vi aldrig hann flytta ihop och jag kommer aldrig mer låta en "kärlek" få mig att glömma vem jag är och vad jag står för. Tack igen, Nordäng 67! Utan ditt svar hade jag kanske fortsatt leva i tron att jag skulle kunna "omvända" en karl som inte vill bli omvänd.

Inser när jag skriver detta att han verkligen VILL att det är mig det är "fel" på för då behöver han ju inte ta tag i sitt drickande. Lättare att skylla på ett "hysteriskt fruntimmer"...

Följde planen, mått helt okej. Lite medioker dag. Haft lite ångest. Men inget som direkt tagit fokus.

Käkade skitgod sushi till middag, var och tränade, såg klart serien och hängde med exmannen. Blev en promenix runt sjön. Lugn dag. Skönt ?
De bieffekter jag märkt av medicinen är; ökad tinnitus på kvällen och att mina händer skakar lite. I övrigt funkar denna dosen bra på mig, märker att jag har mer energi. Känner mig gladare överlag. Och har blivit mer handlingskraftig. Tar inte 4h att ta en dusch. Det tar inte dagar att diska. Tanke till handling går snabbare. Kan vara placebo, men det verkar fungera för mig.
Ångrar inte en sekund att jag startade med denna. Känns som att jag startat om mitt liv.

Ni vet när man tvångsstänger av en data genom att trycka på knappen, sen startar datorn om igen och måste uppdatera sig. Där är jag. Lite buffrande, men med nya uppdateringar. Och ett nytt antivirusskydd.

Natti ?

Ursäkta men varför skulle jag inte kunna ta in det när de har gett mig så ödsliga konsekvenser? Är det inte meningen man ska stötta varann här inne och inte mena på att man inte klarar av att kunna vara nykter?