Senaste kommentarerna i forumet

Det är så skönt när det finns stunder/perioder då tankarna på A helt enkelt inte finns. Att slippa fundera på och dividera om det ska drickas eller inte. För varje nykter dag som läggs till brukar tankarna avklinga alltmer. Att vara lite på sin vakt är dock klokt då suget kan slå till när man minst anar det. Fortsätter att följa din resa. ♡

Tack vinäger ^^
Känns lite som att den värsta hostan börjar lägga sig nu också. Kaaaanske kan börja träna om 2-3 dagar. Håller tummarna ?

Idag var ganska seg till eftermiddagen, kände mig nästan bakfull. Groggy i huvudet, varm och trött.
Hade kompisdejt inbokad, så satte på min näst finaste klänning och drog in till stan och träffade min kompis. Käkade svingod sushi och sen promenix i solen och glass ?
Får Verkligen energi av att träffa andra just nu. Hela humöret känns bättre.

Drog i lite slingor i håret på förmiddagen, blev överraskande bra. Alltid lite nervöst detta där med håret tycker jag. Men efter ex antal år så blir det faktiskt nästan alltid bra ?‍♀️ (Inte jibxa nu).

Strax kommer en annan polare över för att se ett avsnitt på serien vi följer. Köpte hem bigarråer och gingerbeer. Blir mys.

Överlag bra dag, Trotts att jag fått brottats mot depressiva tankar under halva dagen. ?

Fridens ?

Heter det jag har fått. Jag ska försöka ge det en chans om jag klarar av de här första veckorna. Biverkningarna är stickningar i armar, händer ja på hela kroppen, skakningar, hjärtklappning, svettningar och vågor av ångest som sköljer över mig och som ej går över. Just nu känns det som att jag tar var minut för sig...

Träning är bra, jag tränar 3 - 4 ggr per vecka.

Jag drack sist 4 juli, en onsdag. Har inte druckit sen dess.

Dricker vatten som tusan dock. Försöker vänja mej vid att ha så tråkigt.. Har börjat promenera på morgnarna. Väntar på besked. Livet bara går förbi mej och jag står bredvid och är åskådare.

Inget sug..

Det är SÅÅÅ mycket skuld och skam kopplat till detta. Dessa känslor gör oss miserabla och nedstämda.
Men du är inte ensam, du är långt ifrån ensam.
Som ständigt kämpar.
Kämpar för att klara vardagen.
Kämpar mot skulden och skammar som ständigt sköljer emot oss.
Som inte orkar ta steget i rätt riktning, just nu.
Det är som det är.
Men det kan bli bättre.
Tillsammans är vi starka.
Jag tror på dig.

Varje nykter dag är en vinst på alla sätt. Dessutom läggs den till som ytterligare en vit sådan, oavsett hur gårdagen såg ut. Vi behöver heller inte börja om från början, då vi redan är en bit på väg.

"I dag är jag nykter, i morgon tar jag ett nytt beslut!" Ibland behöver vi inte göra det svårare än så.

Mmm. så är det men jag har en svår period nu. Skulle vilja bli nedsövd i 2 veckor typ
Kram!

Precis som du har jag absolut svårast med just tillgängligheten. Tror att du måste ringa in eventuella riskområden redan innan du utsätter dig för dem. Din man är involvetad i din problematik, ta honom till hjälp. Se till att han är i närheten av dig under en fest, att han plockar undan alkohol så att du inte blir ensam med den, låser in den eller vad som nu kan tänkas underlätta framför allt i början av kampen. Utan min mans stöd hade jag inte kommit hälften ens på den nyktra vägen. Jag har själv bett honom om hjälp, men ibland känns det jobbigt och jag blir så besviken över att det inte blir något, men dagen efter är jag så tacksam.

Som sagt, fundera över dina triggers och hitta strategier för att slippa hamna i nästa jobbiga situation. Men nu är det nya tag som gäller. Du vet, vi kan inte göra mycket annat än att kämpa vidare. ♡ Kram till dig

Tror att du och dottern får en fin semester. Förstår också att det måste vara jobbigare när mannen dricker, men precis som Ellan säger, barnen får åtminstone en närvarande förälder. ♡

Vilken känsla det är att få vaka nykter. Ta med dig den så blir det ännu lättare. Välkommen hit och lycka till!

Tänkte på att vara snäll mot sig själv. Det är skillnad på om man av ren bekvämlighet hoppar än den ena, än den andra aktiviteten och så blir det ingenting. Du är så medveten om hur du bör och vill leva ditt liv, men tänker att du håller på att hitta en bra balans. Att bara våga vara är också viktigt. Jag fortsätter att följa dina kloka inlägg. Hoppas att du får må lite bättre snart. Kram

Tittar in.. För att läsa i min tråd, för att finna tröst och kanske styrka
Inte skrivit på nästan 1,5 år men varit inne o läst ibland. Sommaren 2017 var en bra sommar. Vi åkte åter igen till Kroatien m husbilen och ja.. såklart skulle vi ha vin till maten och lite öl för att svalka oss i hettan. 4 v passerade utan minsta problem och hösten likaså. Ja! Min man kan visst dricka socialt och sluta i tid tänkte jag. Höst/ vinter och vår gick och alkoholen tog inte längre så stor plats i vårt liv. Lite öl eller vin när vi var iväg m husbilen. Det funkade riktigt bra. Men säg den lycka som varar för evigt!?
Detta året är vi på semester igen..
Började så bra även om jag tyckte bag in boxen tog slut lite väl fort.. Äsch det är ju semester kontrade mannen som gärna ville hänga med i de andras tempo. Gick bra i nästan 2 veckor sen kom braket, ångesten och behovet av att dricka mer för att döva sin ångest.. Sängliggandes halva dagar.. Min man? Öh han mår dåligt.. Kanske solsting? Feber? Eller varför inte; han är bakis alt askalas nitad?? Varje kväll samma löfte. Imorgon slutar jag. Lättretlig och otrevlig var han också. Så tröttsamt! Själv trillade jag snabbt tillbaka i gamla mönster.. Grät, bönade och bad. Hällde ut dricka och låg sömnlös. Spenderade dagar utanför husbilen så jag kunde ha koll så han inte var redlös och irrade bort sig. Blev dags att köra vidare och nu trodde jag på bättring. Men nej, ångesten krävde alkohol och mer alkohol. Jag sa inte mycket. Orken tog slut. Igår jag jag till stranden ensam utan honom. Han kom en stund senare, onykter. Försökte njuta så gott jag kunde, försökte släppa tankarna på honom trots att han satt bredvid och luktade billigt rödvin. På kvällen skulle vi ut och äta men något i mig brast.. Jag grät och hade inte längre någon lust. Han sa att det känns som han går sönder när jag är så ledsen. Jag sa att jag går sönder av alla dumma val jag har gjort och över att jag tvingas tävla mot alkoholen. Jag var uppgiven och tom. Idag gick jag till stranden själv. Det krävdes styrka för att sitta kvar, för att inte gå och kontrollera honom. Mer eller mindre hela dagen har han legat m ångest. Vet inte om han druckit. Han är åtminstone inte berusad. Och mitt medberoende jag börjar tycka synd om. För helvete!! Låt honom ligga där med sin ångest. Han tar ju aldrig hänsyn till/ lindrar min. Vi har en tid kvar på vår semester. Förhoppningsvis vettiga dagar.
Försöker förstå.. Hur är det möjligt att en alkoholist kan dricka normalt/ socialt i nästan 2 år för att sedan falla o slå sig så hårt igen???

Hej! Är ny på forumet och känner att jag hör hemma här. Dricker alldeles för ofta och för mycket. Har funderat på mina alkoholvanor under en längre tid och känner mig allmänt som en looser då jag aldrig håller mina löften gentemot familjen. Funkar annars bra...mao jobbar på båt och har ett ordnat liv men dricker som sagt för mycket och för ofta. Känns som att livet utan alkohol vore tråkigt...vill sluta och ändå inte. Min 10 åring blir ledsen och jag älskar honom mest av allt men ändå är det svårt...!!!

Ibland är det inte så dumt att vara sjuk i början av nykterheten. Det brukar ta suget efter A ganska rejält. Lite gratis draghjälp, även om du verkar klara dig rätt bra ändå just nu. Självklart önskar jag inte att du ska vara dålig, ville bara skicka en hälsning. ♡ Kram

och varm choklad. Ingen dålig start på dagen för dig och dottern.?
Välkommen till forumet vill jag också säga. Tuff start med nykterhet och semester men så klokt. Jag är själv nykter sedan mars 2016 och har barn i mellanstadiet. De har varit en stor motivation för mig och min nykterhet. Att vara närvarande på alla sätt och vis och inte bara fysiskt har varit en av högvinsterna för mig i nykterheten.
Förstår att det är tufft om din man dricker och du ska avstå men en dag i taget så har veckan gått. Och era barn har en närvarande förälder på resan.❤️
Kram
Ellan

...som ploppar upp ibland. Så enkelt det var förr, innan alkoholen tog över helt. Att kunna gå på fest och ta ett par glas vin utan att sukta ihjäl sig efter ytterligare tre-fyra-fem-tio glas. Emellanåt känner jag en sådan sorg över att jag lät det gå så här långt. Men nu är vi där vi är. Det är bara vi själva som kan ta kommandot över vårt liv igen. Utan A, men i längden ett mycket bättre mående. Har du orkat ta tag i problemen ännu? Fortsätt gärna skriva, jag läser.

Bakslag känner vi alla igen. Vi kan inte göra så mycket annat än att resa oss upp och komma igen. Varje nykter dag är en vinst.

En fundering: Hur kom du åt både cider och vin? Hade du det hemma? I så fall är det nog bäst att se till att tillgängligheten minskar drastiskt. Köp inte hem, häll ut eller lås in det som redan finns och be någon ta hand om nyckeln. För de flesta är det hopplöst svårt att ha A lättillgängligt.

Och du, välkommen hit!

Du verkar så medveten om vad du vill med ditt liv. Även om andra förminskar, så vet du förstås själv hur du mår av din A-konsumtion. Bra att du vill ta tag i det nu. Fortsätter man blir det bara jobbigare och jobbigare. Du skriver om aktiviteter, tror också att det är jätteviktigt att fylla dryckestiden med något annat. Vad är du intresserad av? Det gäller nog att du har något planerat inför måndagen. Lycka till! ♡

Dum är du inte, det vet både du och vi. ♡ En människa med ett stort hjärta som vill alla väl. Så uppfattar jag dig och om du så super skallen av dig ändras inte det. Vi är inte våra alkoholproblem, även om de upptar en stor del av vårt liv.

Det låter som att du har det riktigt jobbigt just nu. Du skriver om att inte klara det på egen hand. Har du sökt hjälp? Om inte, tycker jag att du ska göra det så fort som möjligt.

Fortsätt skriva här om du orkar, jag följer gärna din resa. Kram

Bra att du är tillbaka för nya tag. Vill mest peppa lite, då du är så medveten om alla risker och fallgropar. Du kanske får utöka dina förebyggande strategier ännu mera. Strongt att stå emot i dag, trots sug och A-röst. Lycka till i morgon, tror att du fixar den. ♡

Vilken sorglig läsning angående mannen. ♡

Har ju nyligen varit i exakt samma sits och först känns det som att hela universum gungar. Efter ett tag, och om allt går som det ska, börjar man landa i sina känslor. Prognosen för prostatacancer är god, men oron och tankarna finns där oavsett.

Tycker att du är otroligt bra som lägger till nyktra dagar mitt i all kaos. Nu är en sådan gång jag önskar att vi inte var anonyma här, för då hade jag sökt upp dig och gett dig en blombukett och en stor kram. ?

Tänker på dig lite extra. ♡

PS! Inte behöver du tänka på att kommentera hos andra just nu. Har ju själv alltid varit den som peppat, men känt att jag inte orkar riktigt ibland. Säger som jag brukar: Här växeldrar vi!

.....och i morgon nr 3, vilken är en av de svåraste enl min erfarenhet. Men, men, jag får ta dagen som den kommer.

Håller på dig.
Nu är vi nyktra länge??

Kram ??

Svajade till en aning i mina tankar på Alko i eftermiddags men återfick balansen tack och lov.
Idag är jag nykter?

Kramar ???

Tack! Jag måste ju tro att det går, annars funkar det inte. Har haft ett par dagar de senaste två veckorna där de blivit värre, men idag är en "högriskdag" och jag har halverat min alkoholkonsumtion. Det är fortfarande för mycket, men ett steg i taget. Varje beslut, varje timme, varje dag man ordnar det är en seger.

Idag var jag ledig, det är en högriskdag. Ensam hemma, massor att göra, för mycket att lösa - och där står flaskan. Men idag körde jag en praktiskt plan, såg till att ordna en massa ärenden och promenerade mellan platserna. Är jag ute och promenerar dricker jag inget annat än vatten (safe och bra). Plus mindre tid ensam hemma. Boka möten med vänner lite senare på dagen funkar också återhållande. Liksom jobb, där dricker jag aldrig. Vore ännu bättre om jag körde bil ofta, dricka och trafik är no no för mig.

Nu är jag dock ensam hemma, men testar att späda ut sakerna. Hälften vin, hälften kolsyrat vatten. Minskar intaget med 50 procent och smakar inte särdeles annorlunda. Nej, jag har inte vunnit än. Men flera små segrar idag. Det ska jag fira! Med att äta massor med ost och chips! Då blir jag trött och somnar och dricker inte mer. Safe igen.