Senaste kommentarerna i forumet

Benso är skitbra under några dagar om man vill klippa alkoholen. Men man måste ju veta att det är för några dagar bara och inget substitut på lång sikt. Enklare skippa alkoholen även om det likväl blir jobbiga dagar...

Tack miss lyckad och Jasmine ❤❤ ni värmde mitt hjärta oerhört med era svar. Jag kände mig liten och skör. Men det kändes så fint att läsa era omtänksamma svar. Tack!!

Imorgon är det min årsdag. Nykter 1 år och 5 månader. Räknade nyss och fick det till en månad mindre. Och löjligt nog kändes det inte så bra. För jag känner det som att jag borde vara nära 1,5 år nu. Min nästa mållinje. Eller mitt nästa delmål snarare. För jag är ju inte i mål, utan upptäcktsresan fortsätter.

Jag känner mig rätt så tillfreds. Det finns moln framför solen men det är saker jag inte orkar skriva så mkt om. Men jag kan ju skriva att jag är så tacksam åter igen över att jag är nykter med mina barn. Vad hade de haft för helgmornar egentligen om både jag och min man drack på kvällarna?

Jag har tittat på en dokumentär om alkoholism i olika former. Snacka om att man blir avskräckt. Och allra helst eftersom att två av beteendena som representerades har varit jag i olika perioder av mitt liv. Det börjar med glada skålar och slutar i ångest och tårar.

Det finns en person, som jag ser ibland där jag bor. Hon har druckit flera av de tillfällena. Det syns på henne att hon festar mkt. Och det syns att hon egentligen ser bra ut... men ansiktet ser ut sådär som jag upplever att mitt ansikte kunde se ut förr. Fast lite värre... men det kanske är pga rökning också. Utseende är inte allt och jag är absolut inte ytlig. Men när jag ser nåt jag känner igen som en följd av alkohol så kan jag inte låta bli att titta lite extra. Och tänka att om utsidan avslöjar drickandet sådär... Hur ser då insidan ut? Organen men också själen... hjärnan och hjärtat. Och de anhörigas hjärtan....

Kan en person dricka ihjäl sig även om den inte dricker varje dag? Men om den dricker för mkt varje vecka minst en gång och oftast oftare.... Och har diabetes och höga blodfetter och nära familj som haft stroke? Och röker. Påverkar alkohol så mkt att kroppen kan ge upp? Finns det nån läkare här som vet? ? Jag som enbart har kaffe som en "last" och dessutom är väldigt fysiskt aktiv kan ibland tro att min kropp ska ge upp pga stress eller liknande. Så hur kan en kropp leva med alla de faktorer jag beskrev? Kan den det hur länge som helst tror ni?

Kram på er!

Hej zara.p!
Är själv helt ny och bara varit nykter några veckor, då har inte så mycket att skriva ännu, mer än att jag är trööött.
Jättebra att du hittat stöd!
Själv väntar jag på en gruppbehandling som på en mottagning som kör KBT för div missbruk!
Välkommen!?

Tack snälla!??Ska kolla in din blogg!
Tack

Bra jobbat!

Jag gör samma val - tidigt och nyktert sänggående.

Kryper ner i sängen nu fast kvällen fortfarande är ung. Nykter och jäkligt nöjd med min dag. Tänker mysa en stund och förhoppningsvis kommer sömnen så småningom.

Nu precis i denna stund sa älskade maken -”tack för en trevlig eftermiddag och kväll och tack för att du gjorde den spritfri”.

Tack älskade maken min det värmde långt in i hjärtat.

Har jag gått på i ca 6-7 år. Ingen aning om det funkar tyvärr. Skulle säga att regelbunden träning ger mer. Hjälpte inte mig mot alkoholsug på något sätt. Men alla reagerar kanske olika. Vad har du för biverkningar?

Har någon av Er, eller äter någon av Er antidepressiva? Jag har fått det utskrivet, började ta men slutade men den senaste veckan har mitt liv i princip bestått av ångest, vågor som väller över mig, panik m.m. då min kärlek inte orkar mer. Jag började då ta dem igen för läkaren sa när hon skrev ut dem att du i längden minskar ångest plus att det vara en lägre serotonin halt i hjärnan som också påverkar ett missbruksbeteende. Jag har fruktansvärda biverkningar och undrar om det är värt att fortsätta. De säger ju att det blir sämre innan det blir bättre av sådan medicin. Tänkte höra om någon av er har erfarenhet. I vanliga fall hade ringt min kärlek och frågat men nu..... ja....

Du är stark som vågar öppna upp och skriva här. Det är ett steg på vägen. Jag rekommenderar att du försöker få hjälp, finns det någon AA-förening där du bor? Om du jobbar inom vården är det kanske jobbigt att gå till en vårdcentral och be om hjälp men samtidigt, du är definitivt inte ensam och det finns bra hjälp at få om man vill.

Jag har tänkt på något liknande det du skriver de senaste dagarna. Hur jag brukade vakna upp ibland och känna att nä, idag ska jag inte dricka, sen gick det några timmar och jag började fundera på vad jag skulle dricka på kvällen. Jag drack aldrig på morgonen eller jobbet men mycket efter jobbet och på helgerna. Det ÄR skitjobbigt.

Jag funderar på det där med din insider och att du ska få benzo. Får jag fråga hur du tänker där? Det är ju risk för tillvänjing med just benzo och i värsta fall gör du som jag, blandar benzo och alkohol.

Och. Du är inte misslyckad och ett hopplöst fall. Du är ju medveten om att det finns ett problem, det tyder på insikt och en vilja att leva ett bättre liv. Om det inte är ett alternativ att söka vård hos VC så kan du kanske kontakta ett beroendecentrum eller kommunen för att få alkoholterapi.

Forumet är en jättebra plats att hämta inspiration, stöd och information. Så bra att du berättar här hur du mår och hur läget ligger. VI är många som läser och skriver och stöttar varandra.

Kram

...att det går bra för dig! Och att du lyckas med dina föresatser, och får en vit sommar.

Usch vilket besked att få. Hoppas att han får bra vård.

Precis som du skriver, att stötta nykter är det bästa du kan göra för honom, även om jag förstår att detta påverkar och får alkoholmonstret att vakna och locka. Stöttning i form av stödsamtal kan kanske vara på sin plats. Been there done that men utan stöd och det ångrar jag idag. Det är tuffare än man tror (jag vill inte skrämma upp dig på något sätt, det här var för länge sen och cancervården var absolut inte som den är idag) och att ha någon att prata med är otroligt skönt.

Vi finns här.

Kram

... på dag 1 idag. Heja oss!
Jag känner igen det där att suget kommer när man är hungrig. Man pratar ju om risksituationerna HALT - Hungry Angry Lonely Tired. Om man har möjlighet att ”fylla på” på de kontona, är det lättare att hålla suget borta.

Att äta nyttigt och röra på sig tycker ja också höjer den allmänna moralen!

... på dag 1 idag. Heja oss!
Jag känner igen det där att suget kommer när man är hungrig. Man pratar ju om risksituationerna HALT - Hungry Angry Lonely Tired. Om man har möjlighet att ”fylla på” på de kontona, är det lättare att hålla suget borta.

Att äta nyttigt och röra på sig tycker ja också höjer den allmänna moralen!

..mig själv och tänker inte fly den lätta vägen.
Hur skulle det se ut, min sambo sjuk i cancer och jag ska supa mig bedövad..

Hur bra blir det på en skala?

Nej tack, jag ska klara detta utan alkohol.

Kramar ???

Tack rövarkulan 2! Hoppas att jag har en regnbåge av band på armen nästa vecka...

Idag kommer jag att lägga mig nykter. Trots att maken gjorde flera stop under sin inköpsturne, och ringde och berättade var han satt.

Jag har de senaste månaderna blivit uppmärksam på hur ofta jag har hört en röst som säger att ”om han dricker får jag också dricka”. Märkligt resonemang. Men det har varit en stark röst!
Den har funnits länge, men jag har inte riktigt tänkt på den. Bara lyssnat på den.

”Jag har rätt att avstå a, även om han dricker”. Ska jag försöka få den att säga framöver.
(Kom igen, Rösten, säg det nu!)

Tack rövarkulan 2! Hoppas att jag har en regnbåge av band på armen nästa vecka...

Idag kommer jag att lägga mig nykter. Trots att maken gjorde flera stop under sin inköpsturne, och ringde och berättade var han satt.

Jag har de senaste månaderna blivit uppmärksam på hur ofta jag har hört en röst som säger att ”om han dricker får jag också dricka”. Märkligt resonemang. Men det har varit en stark röst!
Den har funnits länge, men jag har inte riktigt tänkt på den. Bara lyssnat på den.

”Jag har rätt att avstå a, även om han dricker”. Ska jag försöka få den att säga framöver.
(Kom igen, Rösten, säg det nu!)

.... medicinsk hjälp. Både antabus och sådant mot sug. Men det kan andra bättre än mig.

... smärta och hopplöshet du beskriver. Och ändå finns det hopp! Det är ju därför du skriver här.

Och visst finns det ställen att få hjälp på, där man är anonym. Om man inte vill att det ska synas i landstingens papper att man har problem med a.

Har du dessutom en relativt hög position, kanske du har möjlighet att söka privat terapi av något slag? (Har själv gjort det, men innan jag fick problem med a, och haft stor flädje och nytta av det)

Blev det dag 1 idag, har du ju det att glädjas åt också. Om inte, får du en ny chans imorgon. ?

Har oxå läst hela din tråd nu , vilken kämpe du är !!!! Det är starkt gjort att komma tillbaka gång på gång på gång . Du ger inte upp ! Jag har fått mycket inspiration o kämparanda genom att läsa din tråd
Lycka till !

Tänk om det faktiskt är så enkelt.
Tänk om det faktiskt är så att jag har en låg dopamingrej i hjärnan.

Kanske kan det vara därför jag jagat så mycket kickar i mitt liv.

Känner en typ av lugn av den känslan, kanske kan den typen av medicin ge mig en till grundsten till välmående.
Jag tror jag ska ge det en chans.
Har ju en månad på mig att utvärdera medicinen.

Åter igen känns det som att mitt liv tar en riktning åt rätt hålll. Fasten jag är nedstämd idag, så är jag hoppfull.

?

Tack för ditt svar, det värmer ska du veta...

Jag har läst här i flera år och inser att forumet är fantastiskt, för alla utom ett hopplöst fall som mig. Jag jobbar relativt högt uppsatt inom just vården och kan därför inte krypa till korset.... har dock en insider som jag ska prata lite med i slutet av månaden och förhoppningsvis få benzo.... men ändå... den här ensamheten och abstinensen som är helvetet på jorden.

Jag lever i en relation där missbruket är tudelat och jag måste göra detta ensam, mitt i ett pågående. Att bryta är är en nollfråga, jag älskar min andre hälft och vi har delar av livet som man inte bara splittar pga detta. Aldrig.

Däremot ensamheten, den känns... även om forumet finns känner jag mig så ensam. Allt känns fejk. Sitter i mina designerkläder, ytan så fin så fin. Kan inte sova utan A, vaknar mitt i natten och fyller på, väcker mig med några glas innan jobbet, i värsta fall fyller jag upp även på jobbet. Jag hatar mig själv, men ändå inte.

Får hypomaniska tillstånd dagtid, vilket underlättar jobbet men bryter ner mig psykiskt. Vet fasen inte hur jag ska bryta detta onda... jag är inte dummare än att jag inser att jag går mot en tidig död, något jag inte vill alls!

Jag är i nuläget så uppgivet att jag inte vet vart jag ska vända mig...

Oj det blev dubbelt ...

Har oxå läst dina inlägg , gripande .
Känner igen mig i princip i allt .. jag är lite äldre än du men i min ungdom gjorde jag precis likadant . Hade destruktiva dåliga relationer , många ,one night, någon tyckte ju om mig för stunden !
Blev säkrare med A . Hade otroligt dålig självkänsla .
Jag har börjat skriva lite här och läser mycket . Det hjälper , framför allt i de dåliga stunderna , man får tröst och känner sig inte riktigt så värdelös .
Var snäll mot dig själv ?

Men hur kan de ge såna besked via posten ? ?? Usch, vilket rått sätt att meddela det på.

Håll hårt i varandra nu, trösta och krama. All styrka till er ?

... för att du lägger dig nykter. Och för att jag själv gör det!