Senaste kommentarerna i forumet

Tack för återkoppling! Ja, jag måste nog ta tag i mitt liv, det är för kort att inte få leva det liv man egentligen vill ha. Rädslan för framtiden som ensam och att jag river upp familjen är nog min största bromskloss. Vänner har jag runt mig (våra gemensamma )men ingen av dom känner till vad som händer i vårt förhållande, förutom min syster o svåger.

Grattis till över fem veckor!???

Vad gäller finnar på ryggen har jag som tur är ingen erfarenhet av. Fy, vad jobbigt det verkar vara, så begränsad man blir.
Men jag googlade lite och fick upp hur många träffar som helst!
Det verkar vara ett vanligt problem men jag hittade inget samband med gluten...?
Däremot läste jag om en eventuell koppling till mjölkprodukter samt proteinpulver...?

Du skrev ju att du blivit mycket bättre sedan du slutat dricka. En orsak kan ju också vara att du nu förmodligen inte svettas så mycket och då täpps porerna i huden inte till på samma sätt.

Själv tror jag att huden ska hållas ren, få luft och kunna andas, alltså inte bära tajta kläder. Inte hålla på med olika krämer som lovar massa saker men gör det ännu värre.

Men om det inte försvinner gå då till läkare och kanske få något bakteriedödande på recept.

Lycka till!
Kram?

Jag dejtade lite förut och det va så spännande och kul ☺️ Va alltid nervös men det var ändå något man såg i fram emot till. Förut tog man sig ett par glas innan så man slapp känna exempelvis nervositeten.Men de är ju en del av det precis som alla andra känslor. Man får inte glömma att den andra personen vare sig om hen är en nykter A-list eller inte är främmande och nervös i situationen precis som en själv. Det jag lärde mig va att man förstorade upp det och då kunde obehag känslor komma.Men det är endast 2 personer som träffas och prata lite.Om det går bra så gör det eller gör det inte och det är okey det med ? Eller får man en ny vän som jag fick ?

Jag har ett par frågor angående det ytliga/kroppen.Läser både här och andra ställen att huden och även håret bli finare och bättre när man slutar dricka.Jag har haft jätte stora besvär med huden medans jag drack.Ryggen såg för jäkligt ut som infekterade "finnar" och jag kunde få det här och där över hela kroppen men det centrala var rygg och axlar.Nu när jag har slutat så har det blivit SÅ mycket bättre men långtifrån bra.Men det har nästan gått 5 1/2 vecka sen jag slutade dricka skulle inte det har blivit helt bra då? Jag berättade om de till en vännina och hon frågade om jag var gluten allergiker men det är jag inte. Men sen när jag gick in och läste om det och såg bilder så var det nästan exakt så som jag såg ut när jag drack.Och jag drack nästan endast till 90 % öl.Så har någon haft problem med huden som har druckit något annat än öl eller även öl ??? Jag tror garanterat att det destruktiva drickande gjorde sin del men kan det ha varit överflödet av gluten i ölen som gav mig sådan relation på huden och fortsätter att göra det pga jag får i mig det från annat? Tycker även att mitt hår ser lika livlöst ut som förut och nu tar jag ändå hand om det.Tar det tid innan sådant repareras? Självförtroendet blir ju inte bättre av att jag fortfarande känner mig ofräsch.Nu tar jag ju hand om mig både i kropp och "själ" så det är inte kul när man fortfarande känner att man måste dölja kroppen ännu en sommar. Hade tänkt att utmana mig själv för första gången på säkert 8 år och gå endast med linne och utan tajts till kjol men så har det inte blivit än ?

Min fd man å jag har separerat efter ett ultimatum från mej. Alltså har han valt att dricka ifred då. Inte när han har våran dotter men, han har erbjudit sej att närvara när jag behöver han jag mår psykiskt ej bra efter detta. Kan inte låta bli att tala med honom om detta. Går hos psykolog å Alanon. Men jag älskar ju honom ändå svårt att slita sej på något vis. Sjukt efter allt dåligt jag vet alkoholen har förorsakat. Lyssnar på djävulspodden börjar fundera på det att bota typ känslokalla personer. Jag får en kick typav detta å han har sin alkohol ingen bra kombo. Jag vet jag ska inte trfäffa honom ena för lite kärlek. Men det är svårt också för mej. Som älskar att älska. Ja det snurrar i bollen minst sagt...nån som kan svara nä inte jag heller. Tack för ordet

När man druckit så mycket o sålänge som många av oss här gjort bryter man ju sakta ner seratoninet o dopaminet som gör oss glada... Jag tror av egen erfarenhet att du behöver en liten boost av antidepressiva för att få fart på din egna tillverkning av dessa ämnen... De flesta av dessa gör att man mår sämre för en liten tid så börja med mindre dos o öka långsammare än va läkare säger så kommer det nog hjälpa till ...De är ingen som säger att du kommer behöva ha dessa hela livet men de låter som att du borde ha börjat må bättre nu endast av att sluta med ångestdrogen.WE CAN DO IT

Det som kändes som en omöjlighet går nu av bara farten.

Tack Ullabulla för ditt svar. Ja, den tanken har också slagit mig. Vuxna människor brukar klara sådant, men han känns inte så vuxen just nu. Han har nog blivit lite bortskämd med omsorger och vant sig vid det.

Det är så att jag har minnesbilder från förra gången då han "levde på gatan", jag klarar nog inte det igen. Sen har vi skuldkänslor inför andra anhöriga som nog förväntar sig att jag försöker med allt.

...att läsa det du skriver AlkoHD. Klokbok. Skönt att höra att du inte heller har kört något "rejjs" på sistone. Glad att få läsa det?

...ett par gånger när jag har slutat tvärt. Faktiskt både glad o tacksam för det, då jag annars varit nära gränsen för att det skulle kunna bli farligt. Har även "trappat ner" ett antal gånger för att slippa den värsta abstinensen. Det krävs rejäl viljestyrka o vet inte om det är att rekommendera? Du kanske får hjärtklappning, svettningar, frossa, darrighet, ryckighet, aptitlöshet under flera dagar. Om du får hallucinationer så måste du def söka hjälp. Ska inte råda dig till något - men ibland kan ju LITE alkohol dämpa abstinensen, men då måste du ju vara stenhård mot dig själv o se till att du verkligen långsamt minskar konsumtionen. Eller ta kontakt med vården?! Ingen kommer att döma dig men jag vet att det känns motbjudande. Jag vägrade - men hamnade på beroendeakuten istället. Slutligen. Önskar dig all styrka att dra ner/sluta. Det är sååååå mycket värt det. Ta en dag i taget, verkligen bara en. Och sen en till......

❤️

Skriver ett svar i din tråd.

Hej alla fina. Jag har druckit massor under lång tid varje dag. Dock inte idag och är nu rädd för att lägga mig ikväll och rädd för möta farliga abstinenser. Hur har det gott för er när ni slutade. Svettas och ångest förstår jag ju såklart men undrar med krampor och så. Har ni upplevt detta. Jag är 33år. Mvh

Känner mig så välkommen här av er alla !
Tack för tipsen !!
Ja , jag dricker alkoholfritt öl , det tycker jag faktiskt är gott , vinet är sådär .
Men vilken skillnad att ha tex ’vin’ i glaset kontra vatten , jag är med på ett annat sätt .
Ibland känns det tom bättre med alkoholfritt . Är man sprallig o på bra humör så är det ingen som tror det är för att jag druckit för mycket !
Vill så gärna köra Mindfulness men jag klarar inte att lyssna på ett sånt band .får lite panik och då blir det ett misslyckande för mig . Hoppas det kommer ...
Nu har jag varit nykter sen i fredags ! ?
Kramis

Känner mig så välkommen här av er alla !
Tack för tipsen !!
Ja , jag dricker alkoholfritt öl , det tycker jag faktiskt är gott , vinet är sådär .
Men vilken skillnad att ha tex ’vin’ i glaset kontra vatten , jag är med på ett annat sätt .
Ibland känns det tom bättre med alkoholfritt . Är man sprallig o på bra humör så är det ingen som tror det är för att jag druckit för mycket !
Vill så gärna köra Mindfulness men jag klarar inte att lyssna på ett sånt band .får lite panik och då blir det ett misslyckande för mig . Hoppas det kommer ...
Nu har jag varit nykter sen i fredags ! ?
Kramis

Å grattis till dina 9 veckor. Wow liksom!! Kan bara komma något gott ur att lära sig känna sig själv igen. Smärtsamt kan det också vara - men jag tror att det bara ger styrka i det långa loppet..... heja dig!

Livet blir inte trist, tvärtom så blir det fantastiskt utan alkohol. Lider dock utav ångest som gör livet lite jobbigt ibland men sånt går ju att arbeta med och när jag inte dricker så får jag inte någon "ny" ångest så att säga. Som nykter kan man alltid må bra och göra precis vad man vill. Det är oerhört skönt!

Hette en slogan för längesedan..Iogt-nto..Nykterhetsrörelsen..Torra typer tänkte jag som ung..Idag tänker jag att, vi är många som vänt innan vi drunknade..Fått massor av kallsupar, men kravlat oss upp och kan se ner på avgrunden som höll på att sluka oss till kropp och själ..Dramatiskt? Ja, men mitt liv har varit dramatiskt när jag drack.Små och stora barn som önskade att jag slutade dricka och förstöra mitt och deras liv..Idag känner jag mig fri och lättad..Glad och stark..Tänker på många som inte lyckades sluta..Som ligger under jorden..Minnet av dessa stackars människor som alkoholen tog..Det är en slug drog, som är väldigt accepterad i vårt samhälle..Det är vi som är dom konstiga, hur konstigt det än låter..Kram?

Tiden rullar på. Nykter tid. Inga återfall. Inget sug. Det har verkligen skett en förändring. Underbart är det........

Bra att du vill sluta. Kan du sluta tvärt? Eller ska du kanske försöka trappa ner. Om du inte vill ta hjälp menar jag. Det är tufft o abstinens kan ju vara jävligt. Och farligt i värsta fall.....

Om att låta honom ordna sitt eget boende utan att du erbjuder plats hjälp eller stöd?
Klarar du det så får du guldstjärna av mig.
Det är brukligt att vuxna människor faktiskt klarar sånt själv?

Samtidigt så vill man ha kontrollen eller länken kvar.
Och hakar fast där man kan.
Känner så mycket igen mig i ditt resonemang.
Välkommen tillbaka.
Jag är fortfarande kvar efter 4 år.
Lite starkare,men inte helt på säkra sidan.

Jag skulle tusen miljoner gånger hellre vilja att min fru berättade för mig att hon hade helt galet svårlösta problem, än att hon tog livet av sig och lämnade mig med barn som undrar var deras älskade mamma är. Du behöver INTE ta ansvar för hur han reagerar och vad han gör, det är helt och hållet hans ansvar, du måste fokusera på dig. Men jag tror samtidigt inte att han har en chans att hjälpa dig att bli bättre om du inte VILL det. Du måste bryta cirkeln. På kort sikt får du njutning av alkoholen, men på det stora hela ger den dig mycket mer ångest och problem.
Det blir lättare med tiden om du kan bryta med A. Och man kan inte tänka klart när man är deprimerad heller, och jag tror inte att du tänker klart när du överväger så drastiska lösningar. Det låter som depression och hopplöshet. Det är inte du, det är din sjukdom, som jag tror att du kan behöva hjälp att besegra. Jag har haft liknande tankar, att jag skulle vilja dö, vara färdig, slippa undan. Men det gör jag inte längre, nu vill jag leva. Depressionen kan komma tillbaka, det får jag leva med, men alkoholen hjälper mig inte ett jävla dugg. Tvärt om, den är depressionens falskaste vän.
Ge inte upp! Du måste bara ta de första stegen själv. Våga ta hjälp för med de tankar du har så har du inget att förlora.

Beroendesjukdomen har jag varit fullt medveten om en tid nu.
Det som skrämt mig idag är att jag är så fruktansvärt vilsen när jag börjat djupdyka i mitt inre.
Jag har börjat ett nytt kapitel i min resa, och nu har jag börjat utforska mig själv och hur min uppväxt format mig.
Ganska skrämmande att inse att jag inte minns just någonting från min barndom, och alla händelser efter 15 års ålder (positiva och negativa) helt sonika supits bort i olika omfattning.
I det långa loppet kommer det här att stärka mig enormt, men i skrivande stund känner jag mig både tom och rädd.
En dag i taget.

Sätt gränserna runt dig själv istället för runt honom! Ex han blir verbalt otrevlig mot dig under fylla:
Jag accepterar inte att någon utsätter mig för verbala kränkningar!
Istället för:
Jag accepterar inte att du utsätter mig för verbala kränkningar!
Kanske låter som samma sak! Men gör man till vana att tala om vad man själv inte accepterar istället vad den andre inte får göra blir man starkare och säkrare på nåt sätt! Man får lättare att agera när man reagerar tycker jag! Och ställ frågor till dig själv istället för till honom:
Vill jag va gift med en man som återkommande kör bil onykter? Den sista frågan du ställer i ditt inlägg: varför kommer jag inte till skott att lämna! Försök att svara dig själv på den frågan.

Det ur en positiv synvinkel för att du upptäcker nya bra sidor av dig själv som varit dolda i dimman? Eller är det att du har en beroendesjukdom?
Jag insåg häromdagen att jag i princip inte kommer ihåg mitt nyktra själv, jag har ju druckit regelbundet sen gymnasiet så det är en resa att finna hur man är utan det. Jag vägrar också låta sjukdom/beroende/missbruk definiera mig. Det är bara ett attribut, det är inte jag. Men hur som har du ju en spännande resa då att lära känna dig själv och ett bättre själv till råga på allt. Du har kommit långt hittils!