Senaste kommentarerna i forumet

Jättebra reflektioner. Precis så är det och det bästa är att man inte behöver vara nykter särskilt länge för att få uppleva så många fördelar det ger.

Önskar att alla tog sig igenom de första veckorna för att verkligen hinna känna förändringarna.

Tack för påminnelsen! ♡

Först och främst, stort tack för all respons! Ni är guld värda. ♡

AlkoDHyperD, förstår vad du menar, men inget jag reflekterat över hittills. Får ta mig en funderare till över dina ord.

Känner mig vilsen i A-träsket. Hör liksom inte hemma någonstans. Förstår självklart att allas alkoholproblem är individuella, men tycker ändå att det går att kategorisera några till viss del. Vinlullare, festprissar, periodare, ensamdrickare... Jag upprepar och betonar att allas problem är individuella, men lite grovt går det att hitta en del gemensamma dryckesmönster hos ganska många. Inte sällan läser jag hur folk känner igen sig exakt i olika inlägg.

Dock är jag nog lite multi, då jag inte känner igen mig riktigt någonstans, eller - rättare sagt - nästan överallt. Vet snart inte vad jag ska göra. Famlar och försöker hitta samband och sammanhang, men förgäves...

Tycker och tror absolut inte att det är mer synd om mig än någon annan, men känner mig så förtvivlat fel i allt jag företagit mig för att få ordning på detta. Under ett halvår har jag hittat så många olika lösningar på mitt A-problem och lika många gånger har det dykt upp ett annat.

Min absoluta svaghet är, som jag nämnt många gånger, tillgänglighet i ensamhet. Jag KAN F-N INTE låta bli, det går inte. Känner mig usel som har så dålig karaktär. Det gick ju så lätt de första månaderna... Jag blir tokig snart. Har inte druckit sedan toa-tetrorna och innan dess tio dagar, men A-hjärnan "går med på det" bara för att den vet att den får vad den vill ha en annan gång, nästa gång tillfälle ges.

Det handlar inte om tristess, tycker inte att det är tråkigt utan alkohol. Det handlar inte om stress, får tvärtom ofta hjärtklappning när jag dricker numera. Det handlar inte om återställare, har ingen abstinens. Det handlar inte om att det är gott, dricker precis vad som helst som innehåller alkohol, ju högre, desto bättre.

Så vad handlar det om då? Jag vet snart ingenting längre. Det sjuka är att jag egentligen inte mår dåligt just nu. Har haft en helt underbar helg, förutom ovan nämnda tetror.

Fokuserar jag för mycket på A? Från morgon till kväll tänker jag på att jag inte ska dricka. Analyserar allt jag gör utifrån A. Hur det än är har jag ju varit nykter den allra största delen av de här sex månaderna, vilket jag ofta helt glömmer bort. All fokus ligger på återfallen. Den berömda inre hårda domaren, ni vet...

Just nu vet jag inte vad jag ska göra. Kanske bara vara och sluta att konstant tänka på A ett tag kan hjälpa. Törs jag det? Har en stress-så-in-i-helvete-vecka framför mig. Och nej, det mesta av det kan jag inte undvika. Vet inte vad jag vill med detta inlägg, det skrevs nästan av sig självt...

Hälsningar Fröken Rådvill

Jag kom in på din tråd Bistro för att jag tyckte det stod "Starta en pappa-grupp" och tänkte Waow! Men pepp är heller inte så dumt. Kanske kan en pappagrupp fungera som peppagrupp, slår det mig nu!

stod du och fick dagen lite förstörd, planer gick i stöpet! Är ju ett av de mest smärtsamma momenten i dessa relationer! Man kan aldrig förlita sig på ord, löften, planer! Man får alltid ha en plan B och en ”nödutgång”! Var rädd om dig och hoppas du har andra vänner också! Kram

Säg åt människan att prova söka hjälp igen, följ med, och kräv Campral OCH Naltrexone.

..om du vill och orkar, alltså - jag tänker lite att för oss som inte är "den sjuka" Är det lättare att ställa den sortens krav...men du kan ju ha nått din egen botten.

Har fortfarande inte sagt något. Nu när jag läser kommentaren här Nordäng67 så känns det rätt det du skriver. Varför lägga ner energi på bråk? Samtidigt tänker jag att han kanske tänker att allt är ok eftersom jag inget säger? Att han kan fortsätta som han gör och att han är bra på att smyga så jag inte märker något? Idag tog jag med mina hundar och gick en låååång promenad i det härliga vädret och rensade ur tankarna en hel del. Kan inte ens gråta längre, känner mig bara tom. Ibland hoppas jag på en lösning men för det mesta är jag rätt beslutsam över att lämna när barnen är i trygg hamn någon annanstans. Men det är jobbigt att gå runt och vara irriterad. Han känner av det och jag är ganska kort i tonen, men han vågar inte fråga vad som är fel för då vet han vad han får höra, så han låtsas som om allt är som det ska. Vi åt precis kvällsmat. Då drack han cola till maten. Det har knappt aldrig hänt. Var på väg att ge en bitsk kommentar men höll emot. Vet ju att hans öl är slut så det var väl cola eller grogg han kunde välja på.

otaliga gånger . Två gånger varit på avgiftning i 3 dagar åt gången. Båda gångerna blivit utskriven utan några mediciner !! Det är ju så här knepigt: Kommun (soc )har ansvar för vidarebehandling efter avgiftning och samarbetet mellan kommun och landsting i vårt län verkar obefintlig .... Första gången var det bestämt att han skulle gå en 4 veckors rehab i kommunens regi . Första dagen vi kom dit, jag följde med, så fanns där inte en människa. Efter 10 minuters väntan så ringde han upp ” terapeuten” : Oj har du inte fått reda på att vi är på annan ort , 1 mil bort !! Det kan räcka för att fälla vem som ! Han gick i tre veckor , jag har aldrig sett honom så knäckt någon gång..... Sitta 8 timmar om dagen i grupp och älta sina problem ... inget som passade honom ( trolig ADHD, ej utredd) Andra gången skulle handläggaren ringa dagen efter han kom hem, hon har inte ringt ännu ,10 månader sen ......
Han har provat KBT hos två olika terapeuter, AA, osv .... Det är svårt att hitta rätt hjälp på en mindre ort, för det som funkar för en funkar kanske inte för en annan.

Jag ligger här på soffan och fnulade just på huruvida jag ska släppa på mina stränga nykterhetsregler efter 90 dagar eller inte... tänker att jag nog skulle må bra av att just inte ha några regler. Släppa loss lite, generellt.

MEN så läser jag första delen av ditt inlägg och inser att jag lurar mig själv. Jag vill inte tillbaka dit.

Och det där perfekta dryckestillfället existerar inte, dem skapar man och sen blir det ngt att fira varje dag.

Alldeles för mycket tankar på sista tiden. Skulle behöva gå ut o dansa eller nåt!

tycker du skall tänka lite egoistiskt när det gäller samtal mm! Vinner du något på det? Är det bra för din självkänsla och självrespekt att säga ifrån? Eller slukar det bara ännu mer av din energi? Själv tystnade jag efterhand! Ledde absolut inte till något! Hade sagt vad jag tyckte så många gånger utan resultat! Beror också lite på vad du har för tankar om framtiden! Vet du inom dig att du skall lämna när det funkar med barnen? Varför slösa energi på att prata om hans problem! Kan han ta hand om själv! Just nu går hans peoblem ut över dig men det kommer andra tider! Och mest energi tycker jag nästan de där bråken och diskussioner tog! Så frustrerande när de aldrig gav förändring och gensvar! Hoppas du däremot fortfarande på en lösning mellan er kanske det är värt att försöka ha bra dialoger när han är nykter!

Denne J-E, – han har alltid något gott att säga om oss medlemmar!

för dina fina ord John-Erik !! Det värmer !

Fina Jasmine? Jag är trött. Men det är ändå bra. Jag dricker inte. Ibland tänker jag att jag vill men det går att låta bli, jag är inte i det svarta hålet jag befann mig i för någon vecka sedan. Försöker hålla mig borta från kanten där marken är lös och hal.
Men jag tänker ofta på hur otäckt starkt beroendet är, hur manipulativt det är. För snart, 31 juli, har jag varit nykter ett år, minus två dagar. Och ändå... Ändå har alkoholen ett stadigt grepp om min själ. Tvånget ligger någonstans inom mig och slumrar, väntar på att få vakna igen. Jag tänker att jag får fortsätta som jag gjort, en dag i taget och fokusera på mitt liv och sånt som gör mig stark och glad.
Idag har jag varit på stranden hela dagen med barnen och jag är tacksam över att inte behöva sitta där ibland alla andra barnfamiljer och smussla med vin i en kaffemugg... slippa känna sig som en värdelös mamma och människa.
Det är en lättnad att inte ge mig själv det alternativet.
Kram till dig Jasmine, jag vet att du kämpar och jag önskar dig all styrka i världen❤️Det är du värd?☀️

Helt rätt inställning!
En första dag är alltid en första dag.
Och att du fimpar sovisarna är också ett steg i helt rätt riktning. ??

Välkommen tillbaka!

Och för välkomnandet!! Värst blir suget på fredagkväll, har tidigare försökt att inte ta ett glas rödvin men har aldrig funkat. Tänker varje gång att det bara ska bli 1-2 glas och sen är det kört... Jag får nog hitta nya vanor för att inte halka dit...

...och frisk luft kanske ?

Skämt o sido- stryper man alla dessa beroenden kommer man väl ner till botten där de verkliga problemen finns, de man flyr ifrån. Alternativa lösningar har jag dock ej funnit, än. Kan vara en ekvation utan lösning.

//Negative Creep

Tack för att ni har delat med er av era historier, det gav en tankeställare, och jag kommer upprätthålla kontakten med familjen. Även om det kommer finnas kvar mycket skam och skuld.

Blev några glas under helgen, dock ingen fylla,

Det kommer från när jag var spelgalen och skulle regga mig på ett konto och inget funkade. Då stod det en skål ostbollar framför näsan och så föddes det beroende namnet ostbollen.
Jag tyckte det var anonymt och bra att använda här.
Frågade en gång om det gick att byta men fick till svar att det inte gjorde det.
Kan tillägga att jag är inte speciellt förtjust i ostbollar ?

Läskigt hur fort det kan vända! Från att ha känt mig helt säker i min nykterhet och utan sug så kom det där suget som en blixt från klar himmel och starkt som tusan var det också!!
Igår var jag iväg på grillfest för att fira en vän som fyllt år. Jag bestämde mig igår för att inte dricka något och så blev det också.
Varit ute och njutit av solen nästan hela dagen idag. Skönt. Jag är nöjd med mitt beslut att vara nykter.

Det bästa är att ta dom när dom är nybakis och lagom ångerfulla ( om dom nu någonsin är det...)!

Den där "P" verkar vara den som är svår...!

"Ostbollen"? Är det ett vanligt "nick"? Har aldrig hört det förut!

(tycker ditt nick är roligt)
Vi kämpar och håller oss!
Vi bestämmer, inte Alkoholdjävulen? i???

Det var en bra, tydlig och mycket inspirerande reflektion.
En behöver bli påmind hela tiden om vad fördelarna är att låta bli alkoholen!!
Varför ska det vara så svårt att fatta detta!!?????

Det är bra att du börjar skriva och läsa här för det minskar skämsfaktorn betydligt! Det kan alla här på forumet intyga?
Alla sitter vi i samma båt även om våra alkohol vanor och bakgrunder kan vara lite olika såklart.

Nu när det är så varmt och soligt kan du experimentera med olika drinkar utan alkohol.
I min kyl står nu rabarbersaft, tranbärsjuice, tonic water, ginger Ale, päronvichy, samt röd grapejuice.
Jag ser till att ha ett glas stående med en blandning av något slag.

Ut och powerwalka/jogga minskar också suget. Läs en spännande bok eller se en film är mina tips när suget sätter in. Eller städa kanske?
Hoppas något kan funka för dig.
Lycka till???

Men hur tänker man så länge? Jag hade bestämt mig för att prata med honom om helgen idag, men jag fegade ur. I och för sig är inte dagen slut än. Ska jag bara bita ihop och vara tyst nu och strunta i honom fastän det är svårt? Eller ska jag säga vad jag tycker om helgens drickande nu när han fortfarande är nykter? Blir det värre då? Åh vad villrådig jag är!