Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit conny15. Det du skriver känner man igen så väl. Man dricker för man är ensam men tids nog blir man ensam för att man dricker..! A kan bli ett stort fängelse..Men de är jätte bra att du har hittat hit iallafall. För om du är en klantig så är vi det oxå..?

Hoppas dagen blir fin..

Berätta mer om din ensamhet? Den du delar med oss andra ofta-

Hej nordäng det är just den ensamheten som suger.. man tänker att jaha han roar sig kungligt med nån ny vid hans sida. Medans jag sitter här. Kanske inte just dem man saknar. Utan ett trevligt sällskap. ❤❤

2 dagar utan alkohol i rad och andra natten utan sömn. Jag vet att det blir bättre men är så trött på mig själv . Svettas inte så farligt iallafall , skönt det. Det ligger en vinare i bilen, där ligger den tryggt men bäst att skicka av den i vasken innan dag 4 . Fan va kass man är på detta. Har antabus hemma men är livrädd att råka ta en lättöl på lunchen med kollegorna .

Du är bra! Du klarar detta. Är helt säker. Känner igen mig själv i det som du skriver. Vi är väldigt lika..

Kämpa på vännen

John

Tack för att ni finns och tack för kommentarer. Om inte ni hade läst och kommenterat så hade det faktiskt gått åt skogen idag, Fattar inte hur man ena dagen (igår) kan känna sig så nöjd med att vara nykter och nästa dag (idag) dras som en magnet mot Systembolaget. Suck. Var i ett köpcentrum för att gå till banken och passerade S både på vägen dit och hem. Sååå nära att jag bara, av ren rutin, gick in och köpte en flaska vin. MEN, jag andades, tänkte på er och på mitt inlägg om hur bra jag mådde igår. OCH jag vandrade förbi butiken, gick hem och tryckte i mig choklad samt pinade mig igenom ett yogapass. Har sjukt ont i magen efter chokladen, men jag somnar nykter och känner mig stolt... och tacksam.

Miss_blondy

Bra resa du har påbörjat.. Har lite koll på alla här. Du är på G.:-)

John

Andas ut och ge de några dagar bara. Ni behöver kanske bara en paus att bara vara. Klart ni inte behöver skriva.Men vem vet helt plötsligt en dag så vill ni få ut orden i text igen.Så att ha kvar kontot kan vara bra ändå..

Vare sig så önskar jag er all lycka på vägen ..
Kramar

Är svårt! Bokstäver är trubbiga och nyanslösa om man inte har författargenen och kan skriva mjukt och fint.
Ord kan såra om man inte tänker till och skriver rätt saker på rätt sätt.
Tack Ron! Du är bra och fin på alla sätt... Önskar också att ha IRL-kontakt men anonymitet är ju ledordet
här. Jag återkommer i forumet senare när jag har något att berätta. Men är klar nu för ett tag känns det som. Känner en tomhetskänsla.
Har ju röjt mig själv genom att utlämna mina A hemligheter här som jag själv knappt torde yppa för någon innan min ankomst här på forumet..

Lycka till Ron!

Du har ju en klarhet i dina tankar och tankarna du har är din egendom. Tack för att du delar med dig...

John

Så tråkigt att ni känner som ni gör. Var och en har rätt till sin resa. Och varje resa är kantad av lidande i någon form. "Hurt people, hurt people." Vi har alla skrivit någon förflugen kommentar någon gång, som irriterat, förfärat, upprört, sårat, provocerat... På det viset är vi alla lika, i vår mänskliga ofullkomlighet. Det måste få vara OK. Vi kan förlåta varandra. Kram

Nu är dock kvällen över och jag hoppas att du sover gott (nykter;)). Det är precis som du skriver- a löser inga problem. Men, dansa kan man bli glad av och det kan man ju göra med alkoholfria drinar i baren eller en tonic. Du har varit "duktig" så länge att du kanske behöver något roligt eller avkopplande.. Spa? Utgång med dans? Köra gokart eller testa något du aldrig gjort?

Kanske mina sk "råd" är helt värdelösa, vill egentligen bara skicka en styrkekram genom cyberrymden..

Så mycket som forumet gett mig. Men så många som stört sig. Jag vill inte. Aldrig menat något illa.
Ta hand om dig. Du är bra! Önskar vi kunde ha kontakt på annat sätt!

Vad händer om man dricker den där alkoholen efter att ha varit nykter så länge? Inget. All tidigare pay-off uteblir. Man bara känner tydligt hur man har förgiftat både kropp och själ. För ingenting. Och man riskerar att glida tillbaka in i vanedrickandet, fortsätta leta efter enkla lösningar i flaskan... Att det känns tufft med motivationen nu är bara bevis på att du är på helt rätt väg. "Den lätta vägen är inte alltid den rätta vägen" (citat från Krambjörnarna). Hejja dig Emma! Du är en kämpe och en förebild!

Det är många som bränner ut sig i båda ändar..Det smyger sig på precis som beroenden. Man märker inte så mycket förrän det är kört..Eller man försöker hålla huvudet över ytan..Jag vill väl och det vet du lim som tur är..Stor varm kram..

Jag tror inte det handlar om dålig karaktär. Du verkar generellt ha så stabil och plikttrogen karaktär, så det kan inte vara där skon klämmer med alkoholen. Du verkar inte särdeles flyktbenägen av dig heller. Miss Lyckads tankar om fysiskt beroende låter vettiga. Jag har astma. Kroniskt. Fysiskt. Ibland får jag attacker, trots att jag inte utsätter mig för sådant jag vet utlöser besvären. Det har inget alls med karaktär att göra. Kanske är det typ så med alkoholen för dig?

Jag har följt dig och den här tråden sedan jag registrerade mig för ett år sedan ungefär.

I helgen blev det såklart värre här också, men nu har jag för sista gången - och den här gången har jag sagt att det faktiskt var det också. Om han inte tar tag i det här omgående och slutar helt så har han en väska packad. Då åker han ut.

Jag har fått nog och han tänker bara på sig själv och inte på familjen.

Efter många om och men har jag äntligen bestämt mig för att sluta tycka synd om honom för att han blev av med sitt jobb. Det har jag också blivit, men jag har kämpat och fått nytt jobb.

Jag slutar få dåligt samvete över att jag slutar hjälpa min man, jag har funnits här i många år och skyddat honom.

Hoppas du finner styrka genom alla oss som finns här ❤️❤️❤️

Min vän..

Jag är i en märklig situation..Kan inte fixa mer än 21 nyktra dagar. Det var en ren plåga..
Trodde inte att jag var så illa ute. Men jag är tydligen det.
Ringde alkoholhjälpen för 2 år sedan då jag var orolig för min hälsa.
Kommer inte ihåg vem det var jag pratade med men en mycket trevlig dam frågade hur mycket o.s.v.
och via henne fick jag en preliminär diagnos. "Troligen alkoholiserad"
En riktig käftsmäll... och jag började fundera då på hur jag vill ha mitt liv.
Självklart skulle vi kunna prata i timmar du och jag i telefon..
Men vet inte hur detta skulle gå till. Vi behåller anonyma grejen således
även om jag skulle vilja prata några timmar då och då.:-)

Lycka till starka Elise!! :-)

John

Jag tror (utan att veta, rätta mig om jag har fel) att ett kemiskt beroende har fler symptom. Jag är rökare, jag vet hur det känns att vara kemiskt beroende av nikotin. Jag har inte det kemiska suget efter alkohol. Jag kanske, kanske, kan känna ett ytterst ytterst litet sug då jag hållit på hårt några dagar/veckor. Men annars är det min hjärna, min ångest, min osäkerhet, mitt flyktbegär, mitt sedan 14 år tillbaka inrotade leverne som får mig att dricka.

Men det var inte därför jag gick in på denna sida idag. Det är inte därför jag skriver här idag, även om det gav svar på din fråga, eller inte.

Jag skriver här idag för att jag har insett att jag aldrig kommer att klara av detta.
Jag kommer aldrig att klara av att bli helt nykter. Det kostar för mycket. Kostar för mycket av det jag älskar, för mycket av min trygghet.
Jag kan inte se hur jag ska kunna klara det? Jag kommer att bli tvungen att byta liv! Yrke, ort, vänner, familj?
Hur skulle jag kunna leva vidare utan allt detta? Mitt liv.
Jag kan helt enkelt inte sluta. Eller sluta kan jag..hur enkelt som helst. Men jag kan inte fortsätta hålla det så.
Inte till det här priset.

...och jag romantiserar det. Så in i helvete! Varför gör jag det? Varför?

Ja en jämn glukosnivå ja... Det är inte min bästa gren :P Eller Lets be honest, jag är totalt diskvalificerad på livstid från division 11 serien. Usch, det påminner mig om att läkaren snart får resultaten på mina blodprover, och de kommer säkerligen visa vilken hutlös måltidsfuskare jag är. Välbalanserad kost - En knäckeskiva (med smör, om man orkade bre på det) i ena handen och en kopp kaffe i andra handen. Urk. Nu får jag säkert skämmas.

Man blir som en barnvakt åt sin egen gubbe! Kan man inte ”passa honom” en helg ballar det ur! ”Är det ok att jag tar en öl?” brukade mitt ex fråga! Definitionen på EN öl var tio och dessutom skulle bergvärmen kollas av (= några klunkar starksprit som gömts i pannrummet)! Att ens komma på tanken att fråga om det är ok att göra något som han VET att man hatar och får lida för! Förstår precis vad du menar och hur du känner!

Nu önskar jag att vi inte var anonyma här... då skulle jag ringa upp dig och be dig fortsätta vara här... för även om du gjort din resa lite annorlunda mig... så startade vi samma dag för 36 dagar sen! Du har fått mig att börja äta b-vitamin o Zeolit , vi har kämpat med smärta... njutit av trädgårdsarbete...det går bra för mg, jag räknar mina dagar, jag dricker alkoholfritt vin.. jobbar, pluggar,... kanske inte heller jag borde vara här... men det är fortfarande långt kvar till dag 100, och även om jag har solsken nu kanske regnet är där imorrn?.. då är det extra viktigt med pepp från er andra... så John.. stanna, vandra till dag 100 med mig , sen gör vi utvärdering?‍♀️

Den där panikångesten lurar överallt och dyker upp då man minst anar det om man inte är på sin vakt. Det känns som att du är på gång nu, känner dig lite mer säker. Och du har rätt, med humor kommer man långt. Keep up the good work! ♡

under denna tiden. Något litet varje dag ; en promenad, läs en stund, titta på någon bra film, gör något med grabbarna en fika på stan , planera inför studenten etc . Uteslut maken på ”ett snyggt sätt” låt han grubbla på varför du helt plötsligt inte lägger energi på honom !!