skrev Radar77 i Tillbaka igen nu är det allvar...
skrev Radar77 i Tillbaka igen nu är det allvar...
God morgon! Och hoppas ni har en bra helg!
Jag håller med om att jag borde berätta och jag har funderat på varför jag inte gjort det. Inatt insåg jag att det nog beror på att jag ärvt mycket av min oro och ångest från mina föräldrar. Ångest som jag började medicinera med a. Och om jag berättar för dem så kommer de oroa sig och fråga hur jag mår hela hela tiden och det vill jag inte utsätta mig för i dagsläget. Jag har dock hällt ut spriten nu i morse!! Men när jag funderar över och inser hur mycket av min oro jag ärvt så undrar jag vad jag utsatt mina barn för..........
skrev FinaLisa i Otroligt
skrev FinaLisa i Otroligt
När jag till slut lyckades sluta röka för några år sedan kändes det som att komma ut från ett fängelse.
Att få slippa att alltid tänka på att ha cigg och tändare, jämnt tvingad att gå ut och röka i ur och skur, vilken befrielse!!
Nu försöker jag tänka likadant med alkoholen och har ju försökt och trillat dit massor av gånger men så var det med rökningen också innan jag lyckades sluta.
Men idag är jag på dag 9 och mår fint i denna arla morgonstund! ?
Kram och pepp till er alla forumvänner?
skrev FinaLisa i Tillbaka igen nu är det allvar...
skrev FinaLisa i Tillbaka igen nu är det allvar...
Du borde göra som Emma, tala om att du slutat dricka så slipper du fler såna "minor".
skrev FinaLisa i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev FinaLisa i Nykterist och alkoholist i en kropp
Hoppas solen skiner under din cykeltur..
Du skriver så himla bra och resonerande, tack för inspirationen???
skrev Övärden i Dag för dag
skrev Övärden i Dag för dag
Vaken sedan kl 5.
Vad gör man när man inte är bakis?
Hjärnan är så trött men vill inte somna om. För trött för att göra nåt väsentligt.
Lägger patiens, lyssnar på tråkig radio och fixar lite i köket.
skrev Övärden i Dag för dag
skrev Övärden i Dag för dag
Tack Miss för din närvaro.
När starköl lockar i kylen och jag i stället väljer den alkoholfria så betyder det allt att jag ska skriva om det dagen efter och att det finns nån som läser och till och med kommenterar.
Alltså ingen alkohol fredag kväll heller. Sovit hyfsat men vaknar innan jag känner mig utsövd.
Ikväll en ny utmaning...
skrev Linda... i Trött i huvudet
skrev Linda... i Trött i huvudet
Ja just det där släta över . Jamen det var ju bara fyllesnack mm. Jag brukar säga den onyktres ord . Är den nyktras tankar . Tänk vad energi de tar. Man är som en blöt trasa .
skrev Nykteristen i Alkohol, ångest och ett liv
skrev Nykteristen i Alkohol, ångest och ett liv
Jag har redan kollat upp boende, finns en hel del att söka i en av stadens bostadsbolag som inte har nåt kösystem....vilket gör d kanske lite lättare på d sättet.
Jag vet egentligen exakt vad jag vill, men har liksom försökt förtränga d då det va så himla bra förra året med antabus. Helst av allt ser jag ju oss med varandra i nykterhet leva d liv vi testadepå förra året. Men frågan är om han mådde så bra som han sa att han gjorde då och framförallt som han såg ut. Han såg frisk, glad och utvilad ut....den mannen vill jag så gärna leva med! Det är honom jag älskar och har så ofantligt kul ihop med.
Men han är som bortblåst nu, dyker upp ytmässigt de dagar han håller sig nykter....men de senaste veckorna börjar de gångerna bli färre o färre.
Jag har bestämt mig att om han imorgon säger att jag ska flytta o allt vad han nu lär göra så ska jag göra en intresseanmälan på lägenheterna direkt, d är så d får bli helt enkelt! Jag och mina barn.....d lär bli jobbigt framförallt ekonomiskt men bra, d kommer bli bra! Jobbigt men bra!
Vi har hus, men jag vill inte bo där....då vill jag starta om. I nåt som bara tillhör mig. Blir visserligen i fel område men d får vara så sålänge tills huset är sålt o jag kan köpa en lägenhet i rätt område....jag måste börja planera och ta kraft och mod till mig tror jag i allt detta. Jag måste spela upp scenariot som troligtvis kommer hända och va det som jag fruktar mest för att orka mig igenom det antar jag!
Ska kolla upp ”djävulsdansen” också, tack för tipset....inte läst den!
skrev Sabina i Alkohol, ångest och ett liv
skrev Sabina i Alkohol, ångest och ett liv
Ljudbok! Jag tecknade upp mig två veckor gratis på storytel och hörde på ”Djävulsdansen”. Där började min resa. Du kanske redan har läst den men ta någon annan eller repetera den och repetera vad du lärde dig förra året.
Jag vet tyvärr hur det är att leva i tvåsamhet men ändå som ensamstående.
Du, din son och din kommande bäbis förtjänar ett lugnt och harmoniskt hem! Antingen med en nykter man eller med en ensamstående mor.
Min månad (1,5 vid närmare eftertanke) har gått upp och ned. Efter tre veckor hade han ett återfall och alla runt mig skrek ”Lämna!”. Jag var inte redo då men har som sagt börjat få en annan ton i huvudet. Den viktiga men O så försummade frågan ”Vad vill jag egentligen?” har börjat att cirkulera. Om vi separerar får han flytta. Så har inte kollat nytt boende men faktiskt sorterat källarförrådet i ”hans och mitt”. Gjorde det relativt omedvetet så som sagt, något sker i hjärnan...
Vid min sambos återfall sa jag bara som det var att han måste bli nykter för våra barns skull oavsett hur det går för oss två. För blir han inte det går jag ifrån honom och tar barnen. Och han får se dem under övervakning eller pissprov. Det skrämde nog honom mest. Pröva den!
Tänk lite på dig själv ibland, hur vill DU leva DITT liv?
Kram!
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
God kväll (eller strax godnatt).
Jag ligger i sängen och är helt slut. Imorgon ska vi iväg rätt så tidigt och det känns så befriande att jag kan det och vill det. Det är lätt för mig att tacka ja till att göra saker tidigt. Jag ska ju inte vara bakis. Jag ska dessutom cykla en mil dit vi ska. Utan problem. Om det inte regnar förstås... ?
För många år sedan nu brukade jag ställa in saker ganska ofta för att jag var bakis. På senare år slutade jag planera in saker istället... så jag slapp ställa in. Sedan överkompenserade jag istället på andra sätt. Jag gjorde mycket aktiviteter med mina barn nästan hela tiden för att jag ville vara en bra mamma. Det är jag iof glad för... att jag faktiskt inte försummade dem. Jag försummade "bara" vänner och mig själv.
Men nu kan jag cykla en mil en tidig lördagsmorgon utan att känna att det är jobbigt eller att jag gör det fast jag hellre vill dricka. Jag behöver inte känna att jag OFFRAR en fredagskväll med vin för att inte riskera att bli bakis på lördagen. Jag vinner nåt annat genom att inte låta vin styra min fritid.
Sedan är det faktiskt väldigt fantastiskt att veta att jag inte tillför min kropp något gift. Jag behöver inte tycka att motion är meningslöst pga att jag ändå dricker bort hälsan. Det är inte meningslöst att äta kosttillskott eller dricka nåt nyttigt etc. Det är det väl förstås aldrig. Men om man dricker känns det ju som att man ger sin kropp en smäll (alkohol) och sedan en klapp (nåt nyttigt) och sedan en smäll igen följt av en klapp. Men nu är det inga smällar. Bara fina klappar.
Ofta om jag är ute och går och jag möter nån som är ute med hunden och samtidigt röker så brukar jag tänka att det är ett sånt slöseri på en sån fin promenad med frisk luft att dra i sig cigarettrök istället för friskt syre. Slöseri på en promenad. Så är det med alkohol också. Känns som slöseri på hälsan och livet.
Nu somnar jag nästan och har knappt känsel kvar i händerna av att skriva liggande i sängen såhär.
Hoppas ni alla får en fin nykter helg!
Kramar!
skrev Ikaros i Han ska få en rejäl snyting....
skrev Ikaros i Han ska få en rejäl snyting....
Hej
Skönt, tänkte väl något ditåt.
Ikaros
skrev Ellan i Trebarnsmamma på Antabus..
skrev Ellan i Trebarnsmamma på Antabus..
Hej och välkommen hit!
Jag är mamma till två och numera en nykter alkoholist. Skammen jag upplevde tidigare var brutal men nu är den mer hanterbar. Jag kan aldrig förändra det som varit men jag gör idag allt för att inte hamna där igen. Vi finns här om du vill dela med dig, ha stöttning eller bara skriva av dig.
Kram
Ellan
skrev Emma79 i Tillbaka igen nu är det allvar...
skrev Emma79 i Tillbaka igen nu är det allvar...
..föräldrar att jag lagt av, och patadoxalt mig blev de oroliga.
De borde väl varit oroliga när jag drack?
Jaja, tycker också att du ska hälla ut den där flaskan- ska den användas till matlagning kommer den stå där I åratal!
Ha en fin helg ?
skrev Nykteristen i Alkohol, ångest och ett liv
skrev Nykteristen i Alkohol, ångest och ett liv
Tack för ditt inlägg. Mitt fundering är faktiskt inne på d, d där sista ultimatumet....redan imorn! Jag orkar inte mer, gör verkligen inte d och jag vet att jag skulle orka med två barn....den första är inte svår på något sätt, d är ju han och jag o varit hela tiden ändå. Som ensamstående men ändå inte du vet!
Han håller på att sätta ett så djup spricka i mig denna gången att jag inte vet om det går att reparera om d går för lång tid innan han säger att han vill börja med Antabus igen om han nu ens kommer säga d, jag tvivlar starkt.....lika stark kärlek som jag har till mina barn verkar han ha till sin alkohol, dvs ända in i döden!
Hur har din tid under denna månad varit med din man? Hur har dina tankar gått? Kollat nytt boende?
Jag gick på samtal förra året, stärkte mig mkt men den tiden finns inte längre att kunna göra d på.....jag vill inte lämna sonen för länge själv med honom. Jag har två jobb och skolan att fixa. Jag måste på nåt sätt fixa detta själv, helt själv o d ska gå! Det bara måste d....jag är iallafall glad att man kan skriva här!
Jag har i allt detta heller ingen att prata med alls om det, då min familj skulle bli så arga på mig att de nog nästintill skulle backa. Kompisarna skulle i värsta fall fly undan då de inte orkar mer heller och vad gör man då som ”utomstående” jo går därifrån.....flyr problemet som inte är deras. D går bra när hon inte har med honom eller pratar om problemet då är d okej!
Jag skulle bara på nåt sätt vilja visa honom hur sjukt ensam han kommer vara tillslut när alla backat undan från honom och lämnat honom med sin alkohol att supa ifred!
skrev Emma79 i Måste förändra mitt drickande..
skrev Emma79 i Måste förändra mitt drickande..
...såklart!
Veckan innan jag slutade ( 66 dagar sedan ) var jag med om en liknande grej. Hade fixat helglunch vinet låg på kylning, det fanns öl också- och så bad gästerna om vatten!
Lyckades övertala dem till en skål så flaskan kom på bordet, och mitt lugn lade sig.
Efter lunchen klunkade jag matlagningsvinet ur Tetran.
Sedan hällde jag en öl i en stor temugg o klunkade.
Ja, det låter som jag var väldigt törstig.
Läs gärna min tråd I “förändra ditt drickande”. Där står allt.
Forumvännernas guidning ur den första förvirringen (“Jag ska bara dra ner lite...”) så många Kloka råd o puttar I rätt riktning.
Mitt råd till dig är samma som jag fick: sluta ett tag. Ta dag för dag men ge det en tre månader. För att med nykter hjärna utvärdera fad fan du höll på med.
Jag börjar nu efter 66 dagar inse det riktigt sjuka I mitt beteende, och jag har ingen lust att hamna där igen. Har inget sug efter alkohol. Är lugn som en filbunke.
A-jävulen släpper greppet efter ett tag och middagar, AW, grillfester och allt annat går hur bra som helst utan alkohol. Jag känner mig inte ens tråkig utan fräsch o cool ?
Lycka till!
skrev Sabina i Alkohol, ångest och ett liv
skrev Sabina i Alkohol, ångest och ett liv
Ställ ultimatum! Familjen eller alkoholen! På med antabusen igen!
Jag ställde detta till min man för ca en månad sedan. Har varit tillsammans i 13 år och har två små barn. O.r.k.a.r i.n.t.e m.e.r. Han har sagt att han väljer oss men nu är det upp till bevis.
Jag har även sökt hjälp för mitt medberoende och faktiskt nu i min terapi börjat fundera på om jag verkligen vill ha honom eller bara så gärna vill ha en familj.
Trots att det är stentufft med en nyfödd skulle du nog få det enklare själv än med ett fyllo vid sidan av. Tänk också på din son. Semestern du planerar med barnen kanske är en början på din egna resa?
Styrkekramar!!!
skrev JenniferZ i Hög på min egen förmåga.
skrev JenniferZ i Hög på min egen förmåga.
Hej!
För oss var det enkelt att få hjälp i Sverige. Förutom att väntetiden till logoped var nästan 1 år... Men sen fick vi snabbt hjälp, hon skrev ansökan om resurs till förskolan och det beviljades direkt.
Nu bor även vi i utlandet... I kombinationen av att vår som blivit betydligt bättre i talet och jag blivit livshotande sjuk så bestämde vi oss för att unna oss något år utomlands. Min man kan få uppdrag i andra länder.
Här har vi det fantastiskt. Men det finns ju ingenting som liknar det sociala skyddsnät som finns i Sverige. Jag åker hem regelbundet för min vård, och vår logoped har lärt upp mig i vilka övningar jag ska göra med vår son. Pga min sjukdom är jag helt sjukskriven och har därför tid. Han går på en svensk förskola här, och det fungerar fantastiskt. Troligen pga att det är en jätteliten skola, med mycket personal.
skrev Ellan i Antabus imorgon
skrev Ellan i Antabus imorgon
Hej,
Jag fick hjälp vi arbetsgivaren och kom till behandling för dryga två år sedan. Det var sista livlinan för mig eller droppen som fick bägaren att rinna över. Men det var också då det vände. Behandling, eftervård, provtagning, AA-möten och så var jag igång... men idag är jag så tacksam för allt detta. Jag ser idag hur sjuk jag blev av alkoholen. Jag tappade bort mig själv helt och hållet och mådde fruktansvärt dåligt psykiskt.
Kände jag skam? Absolut men också en lättnad över att finna en lösning. Har du möjlighet att få behandling så ta chansen. Ju mer trygghet och verktyg runt oss desto större möjlighet till en stabil grund. Så tänker jag.
Stor kram
Ellan❤️
skrev Ellan i Tillbaka igen nu är det allvar...
skrev Ellan i Tillbaka igen nu är det allvar...
Grattis till en ny erfarenhet! Sprit i present, jo jag tackar?
Detta är ju en situation som kan uppstå om inte omgivningen vet om vår inre kamp. Hur hantera det? Intressant är ju att jag tror att många tackar och tar emot av ren artighet. Vi vill inte göra andra ledsna el besvikna... precis så är jag också. Stöter sig inte gärna med andra. Men egentligen bör vi ju för vår egen skull tacka nej, eller? Jag förstår dig Radar77. Det var en present... men ändå. Varför prioriterar vi ofta/alltid andras mående före vårt eget? Som ibland kan handla om liv och död. Nu var just denna situation ett exempel men detta är något jag brukar fundera på.
Vänta inte, släng skiten!!!
Kram
Ellan
skrev rabbitgirl i Tillbaka igen
skrev rabbitgirl i Tillbaka igen
Du kämpar så hårt :) Jag ler lite när jag läser dina tankar om hur sugen man blir, hur känns det, hur tufft det är att stå ut.
Alla måste gå igenom detta, en tuff resa.
Det som jag upplever som bäst med att inte dricka är att bli befriad av tankarna på vin. Att inte bli besatt av dem. Att inte vänta till fredag, eller en månad eller 90 dagar.
Idag är det fredag. Jag är ensam hemma och skulle kunna lätt dricka vin. Jag har inte ens haft en tanke på det.
Och jag vill inte göra det för att jag vet att besattheten av tankar på vin skulle komma tillbaks.
Lycka till Jasmin!
skrev John-Erik i Dag 15- dags för tredje veckan
skrev John-Erik i Dag 15- dags för tredje veckan
Att vara till nytta.
Då kan du ta 4 x 500 mg. redan nu. P-syra.Men vänta till i morgon och ta inte allt på en gång.
Inga biverkningar. Du kan ta upp till 20 Gr. men man ska inte utmana.. så
Försiktighetsprincipen hela tiden så glöm inte detta.
B-5 pinkar du ut oavsett mängd. Man kan aldrig bli förgiftad således. Fortfarande.. Drick mycket vatten oavsett.
När det gäller alla kosttillskott så kan man ju inte hålla strikt på allt. Det blir för mycket helt enkelt.
Skriver senare hur jag gör. Återkommer min vän...
John
skrev FinaLisa i "Resan" är inte över..!
skrev FinaLisa i "Resan" är inte över..!
Ååh, jag ska hålla alla tummar!!?? Kramar till dig och voffsen??
skrev Blivande optimist i Detta håller inte längre...
skrev Blivande optimist i Detta håller inte längre...
Usch, det låter som om du har det riktigt besvärligt. Jag har läst massor här och det känns bra och inspirerande på alla sätt att läsa om alla öden och viljan att sluta. Stort lycka till!
skrev Elise64 i Dag 15- dags för tredje veckan
skrev Elise64 i Dag 15- dags för tredje veckan
... då har jag läst om p-syra, som är B5-vitamin, när jag läser ser jag många symtom hos mig som tyder på brist av B-vitamin. T.o.m. grått hår... har alltid varit blond... nu sista månaden grå hårig i hårbotten? har beställt... till hösten kommer jag vara pigg och frisk...folk kommer inte känna igen mig?tack min egna medicinman.
Det där har jag aldrig varit med om... även om jag har jobbat väldigt intensivt i perioder. Var rädd hen- det finns inte så många sådana chefer. Och, viktigast av allt- var rädd om dig själv. Men, det verkar som om du är på väg mot ett bättre mående, diagnoser eller ej.. Önskar dig en fin dag i solen (om det är soligt där du bor..) <3