skrev Mirabelle i Ett ärligt försök!

Använda vinet som stötdämpare när andra beter sig illa mot oss... I wake up with good intentions, but then idiots happen. Den känner jag igen. Det känns absurt att vi har gått på den niten. Att skaffa sig alkoholproblem löser ju inte att andra beter sig illa, kräver det omöjliga osv. Ändå har de där vinglasen känts som lösningen. Märkligt. Nåja, nu stirrar vi sanningen i vitögat, så vi har inga bra ursäkter att fortsätta lösa problem med att skaffa oss fler problem... Kram på dig!


skrev Tanten75 i Ett ärligt försök!

för mig att komma på det där med andras problem, men förra veckan blev det glasklart!
Skönt med ett till ”verktyg i lådan”.
Någon skrev om H A L T... det är något jag också börjat tänka på!??

Ha en fin kväll!


skrev Mirabelle i Tillbaka igen

Varje dag utan alkohol är en stor vinst :) Till och med varje glas du inte dricker är en vinst. Sömnen rättar till sig så småningom. Jag kände mig allmänt tilltufsad första två veckorna. Det går över.

Det verkar ju som om din väninna iaf har haft vissa betänkligheter ang ditt alkoholbruk... Ganska stora betänkligheter skulle jag tro, eftersom hon vill avkräva löften innan resan. Det är inget de flesta gör lättvindigt. Så vet jag ju inte hur frispråkig din vän är förstås. Kanske är hon en sådan som säger vad som helst till folk, men för de flesta är nog ämnet ganska tabu. Jag har två vänner som i princip alltid blir aspackade de två ggr om året vi åker bort tillsammans ett gäng. Resten av gänget blir mer och mer obekväma ju fullare de blir. Vi går och lägger oss när de har nått apstadiet. Men ingen säger något till dem om att det blir rätt jobbigt...


skrev Mirabelle i Vart går gränsen?

Känner igen tankarna, tvivlet och dividerandet inombords... Revolten mot det rekorderliga... Njutningen i att trotsigt vara helt och hållet oduktig i några timmar. Trixet är väl att lyckas åstadkomma den känslan utan att dricka alkohol. Du gör ett fantastiskt jobb med nykterheten! Kram


skrev Maja07 i Vart går gränsen?

...mig, precis som ni skriver! Att man är så jävla duktig jämt, på jobbet, som ensamstående med två tonåringar, tränar, glad o positiv, social osv. Då kan jag väl få släppa loss, bara vara jag, ego, flörta, festa och ha kul....
MEN, konsekvenserna blir ångest, hjärtklappning, vågar inte visa sig ute, svag, rädd, helt enkelt värdelös.
Är det verkligen värt det? För några timmars berusning? Nej, jag har äntligen fattat att det inte är det.
Dag 5 och fortfarande stark. I morgon avskedsmiddag för en kollega som ska sluta, vin kommer serveras och hade det varit för två veckor sen hade jag längtat. Efter vin och berusning. Men inte nu. Det känns nästan spännande att beställa in alkoholfritt bara för att se hur jag klarar en kväll nykter i glada vänners lag. Och om jag får ett sug när jag väl sitter där...?


skrev Maja07 i Vart går gränsen?

...mig, precis som ni skriver! Att man är så jävla duktig jämt, på jobbet, som ensamstående med två tonåringar, tränar, glad o positiv, social osv. Då kan jag väl få släppa loss, bara vara jag, ego, flörta, festa och ha kul....
MEN, konsekvenserna blir ångest, hjärtklappning, vågar inte visa sig ute, svag, rädd, helt enkelt värdelös.
Är det verkligen värt det? För några timmars berusning? Nej, jag har äntligen fattat att det inte är det.
Dag 5 och fortfarande stark. I morgon avskedsmiddag för en kollega som ska sluta, vin kommer serveras och hade det varit för två veckor sen hade jag längtat. Efter vin och berusning. Men inte nu. Det känns nästan spännande att beställa in alkoholfritt bara för att se hur jag klarar en kväll nykter i glada vänners lag. Och om jag får ett sug när jag väl sitter där...?


skrev Ikaros i Om att leva - Fragment

När de vanliga dagarna staplas på varandra kan jag undra över meningen med livet. Jag känner att jag vill ha mer av något men oklart vad. Det känns som om där finns något bortom bergen som jag längtar till. Och ändå kan jag tänka att detta är förmätet. Jag har en relativt god hälsa nu när jag börjar repa mig från lunginflammationen och ryggbesvären har blivit mindre påträngande. Och ekonomin är bra och mina barn och barnbarn har det bra. När livet flyter på och jag inte har några större problem lyckas jag hitta existentiella sådana.
Men jag glädjer mig åt att vår lilla foxterrier kommer till mig varje morgon och vill bli klappad och kelad med, livet är nog egentligen inte svårare än så.
Ikaros


skrev Pomperipossa i Är det han eller jag?

Tack för fina reflektioner!

Visst handlar det om en krock mellan mina och hans värderingar, av vad som är normalt eller okej.

När jag hade läst igenom vad jag själv skrivit kom jag att tänka på att vi kanske inte skulle göra rätt i att aldrig någonsin dricka något inför barnen heller då man i så fall inte visar dem att ett glas vin till maten inte är farligt.
Jag hade ormfobi när jag var ung och den jobbade jag på när jag fick barn för att inte föra den vidare. Lite samma sak med detta tänker jag nu...? Varför vill jag föra min rädsla och något restriktiva syn på ”normal” alkoholkonsumtion vidare till dem?
Det var ändå skönt att ni bekräftade att det i slutändan handlar om hänsyn både från min och hans sida.
Vi kämpar vidare och försöker hitta en kompromiss och en gyllene medelväg.


skrev JennyM i På G - äntligen

Ikväll blir det dags för tolfte mötet med min lilla grupp. Tänk att jag redan gått 6 veckor - yessss!
Kallar det min ”lilla” grupp eftersom några gått vidare till del 2 i behandlingen, men även några som inte fortsatt komma. Vi får ju så klart inte reda på varför de uteblir, men det är ledsamt att tänka att de ev valt alkoholen istället
Vi blir slumpmässigt testade för alkohol, både utandningsprov och kisseprov. En del har tagit ett ångestfyllt återfall, och vi pratar i gruppen om hur och varför det hände. Väldigt lärorikt.
Imorgon semester och iom det: ett litet test för mig. Jag vet att jag inte kommer dricka, men jag undrar lite hur det känns med en helnykter semester. Det var ju ett tag sen man var på en sån ?


skrev Jasmine i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

Tack för det! Min tid kanske också kommer...

Hoppas du har haft en bra dag!?


skrev Jasmine i Ett ärligt försök!

Vad fint du beskriver hur andras känslor och handlingar får oss att ta till A. Vilket bara är ett straff för oss. Först ska vi stå ut med andras påhopp eller dylikt och sedan ångesten efter A. Nä, bättre med någon annan strategi där vi blir vinnare. Du gör det bra- heja!

Jag tror också att det är En röst i natten?

Och inget fel på din grammatik?

Hoppas du får en avkopplande kväll?


skrev Karinas i När säger levern stopp? Snart 30 och livrädd för leverskador. Kommer jag att dö?

JennyM. Tack för utmaningen. Det har varit uppfriskande att ta en paus, känner mig mycket mer positiv i livet och hittat nya saker att se fram emot, blivit roligare att vakna och gå upp om mornarna. I helgen har jag en bjudning i planerad sedan länge och känns nästan lite konstigt att jag ska dricka några öl. Det blir iaf 21 dagar. Och sedan tänkte jag ta en paus igen för det var inte så svårt som jag trodde. Sparat 2520 plus pengar för 3-4 besök på lokal.


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

- inte mina problem!

Detta diskuterades nyligen i en tråd. Tantens? Om någon är jobbig/beter sig dumt, varför ska då jag skynda i väg för att bedöva mig? Tyvärr är det så det oftast har varit, för mig och för många andra här, efter vad jag kan förstå. Bra att det togs upp, det fick mig att tänka efter lite extra.

I mitt arbete ingår att ibland ta mycket obekväma beslut. Senast i dag blev jag påmind om hur tufft det är att ha det ansvaret. En minst sagt upprörd människa ställde mig mot väggen och ifrågasatte mitt beslut. Jag försökte som vanligt att agera professionellt i stunden, men jag är inte mer än en människa inuti. Det är klart att jag tyckte att det var jobbigt, precis som det brukar vara. Vill trots allt att det ska kännas, jag vill inte bli en robot som känslokallt spottar ur sig det ena efter det andra utan empati.

Nåväl, för att komma till saken... För bara några månader sedan hade jag agerat på känslan av orättvisa och personligt påhopp genom att korka upp så fort jag fått chansen. Döva alla sinnen. En kort stunds känsloflykt. Men inte i dag! Jag försöker möta det jobbiga ärligt, nyktert, äkta och det funkar förvånansvärt bra. Jag vet att jag har tagit rätt beslut och tror att den andra innerst inne vet att det inte fanns någon återvändo.

I dag räknade jag ut att det är 25 dagar sedan jag rörde alkohol och suget har varit obefintligt. Tack och bock för det! Ropar dock inte hej än... Har envisa tankar som snurrar i hjärnan, men återkommer till dem en annan gång. Om jag fortsätter räkna dagar från när den ärliga kampen började är jag uppe i ca 130 nyktra av ca 135. Inte illa pinkat...

Långt och lite ostrukturerat inlägg, som ofta när jag skriver här. Är lärare i botten och språkränderna går aldrig riktigt ur. Skönt att hitta ett ställe där jag kan strunta i att prestera grammatiskt korrekt. Jaja, den som läser det här har väl tagit sig igenom textmassan i alla fall...

Be careful out there! (Minns någon vilken tv-serie?) Kram till er alla ♡


skrev PimPim i Otroligt

Välkommen tillbaka! ?
Du grejar detta... sikta på en dag i taget ?? Själv är jag på dag 24 och ikväll somnar jag nykter. Likaså imorgon.
Att jsg lyckats hittills beror på att jag inte har något vin hemma och att jag undviker glasbanken!
Jag har varit på tre olika tillställningar där jag varit nykter och då har jag valt att köra! Det har varit mina tre bästa strategier hittills! ??✨

Lycka till!
Kram PimPim ?


skrev PimPim i Jag hoppar vidare hit :)

...när man får jobba med driftiga och kompetenta arbetskamrater och ska man dessutom leda dem framåt är det ett stort plus. Är också ledare över en grupp som är väldigt blandad där en av dem är motvalls och negativ hela tiden. Och det påverkar gruppen i stort. Jag ser alla möjligheter som finns och problem är till för att lösas - hon är min raka motsats! Men jag har lärt mig slå dövörat till men är rädd att exploderar en dag. Tack och lov har jag chefer som jag kan ventilera hos och de vet ju hurdan hon är.
Jag kanske kommer hamna i en svacka med tanke på den personliga resa jag gör och då är jag rädd att min bägare rinner över och att jag får psykbryt på människan när hon sitter där och gnäller. Mitt hjärta börjar dunka bara av att sitta här och skriva detta ???

Kram på dig ?


skrev nydag2018 i Hjälp

Om folk som funderar på och stressar över att hinna handla innan systembolaget stänger, när man ska få dricka osv.. Såna tankar hade jag också förut, jämt. Med en känsla av lätthet kan jag konstatera att de tankarna är borta. Ibland kan jag fundera på om jag ska dricka något men inte alls samma panik, stressande och planerande och den största skillnaden är att om jag nu skulle vilja ha ett glas, men att det inte blir så, då gör det absolut ingenting. Förut om jag inte hann handla innan de stängde så blev jag jättesur och arg och var det sen hela kvällen.. Det är väl ett bra tecken att tankegångarna ändrats får man anta? ?


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Det är så skönt att höra att det finns andra som känner som jag... Innan jag hittade forumet levde jag i tron att jag var ganska ensam om att pimpla vin i det fördolda. Skönt att du slipper abstinensen- just nu vill jag bara ha en tidsmaskin och förflytta mig några månader framåt när jag förhoppningsvis känner det där lugnet som flera beskriver. Jag ska klara det den här gången!! Det är min andra dag (skulle egentligen börjat 1/4, men "misslyckades" tyvärr.. alkoholen har en mycket större makt över mig än jag egentligen vill erkänna) och idag är jag nykter!!

Kram till dig PimPim och alla andra där ute!


skrev PimPim i Ett ärligt försök!

...ser du djupt in i dina ögon! Och där finns en fin själ och den är jag tacksam över att du delar med dig av här i framgång och motgång! Tack ✨??✨

Kram PimPim ?


skrev PimPim i Tillbaka igen

Jag är också ensam - ingen som vet!
Egentligen bara barnen men de har inte sagt eller påpekat något nu under den nyktra period jag haft. Jag är bara glad och stolt över mig själv att jag lyckades ta mig igenom abstinensperioden som faktiskt var jobbig med all huvudvärk efter dagligt vinsurplande i mååånga års tid.
Men jag mår ju så mycket bättre nu och är mer levande och kärleksfull till mina barn och min pojkvän. Vill och vågar inte dricka vin igen. Alkoholfritt funkar och så går det vara framöver ✨

Vi får vara glada att forumet finns helt enkelt ?

Kram PimPim ?


skrev PimPim i Adjö till vinet

Välkommen tillbaka! Detta fixar du galant! Vinet är visst mångas bästa förändiska opålitliga vän och visst är det svårt att göra slut...
Ta hand om dig!
Kram PimPim ?


skrev Jasmine i Minska mängd och antal tillfällen

Löpning är bra för att må bättre... i alla fall för mig.

Förstår känslan med uteserveringar förknippat med A. Du är stark som står emot!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

.. vet om att jag tycker mitt drickande är ett problem.. mitt största problem faktiskt.. Det känns svårt att inte kunna dela det med någon, men det går bara inte. Jag måste klara det här ensam, med er hjälp. Skönt för dig Vinäger att du har din man som stöttar!

Min vän sa häromdagen att hon ska ordna en resa för välmående med sina vänner. Hon sa lite diskret att jag bara fick följa med om jag inte drack så mycket.. "Det är ingen partyresa". Så kanske folk i min närhet ser, men inte säger något. Jag sa till min vän att det inte var någon risk, att jag har dragit ner på min alkoholkonsumtion för att må bättre. Kanske ska säga nästa gång att jag inte bara dragit ner, utan ska var vit.. på obestämd tid.

Idag är jag trött och nere... har två stora påsar under ögonen och malande huvudvärk. Sov inte trots sömntabletter... Men, hoppas sömnen rättar till sig efter ett tag, verkar vara så när jag läser andra trådar.

Jobbar inte idag, blir promenad med ljudbok (som någon tipsade om här.. ljudbok alltså), städning, träning, matlagning och en massa längtande efter mina barn.

Önskar er alla en fin (vit) onsdag!


skrev Amanda igen... i Min vilja kämpar!

Tänka om och tänka rätt... det är inte lätt Miss B❤️ Men jag tror du är något på spåren, att sluta med alkohol är inte bara att sluta hälla i sig något som inte är bra för en, det handlar om så mycket mer. Att sluta vara och göra som man brukar, förändring på många plan. Det gäller nog att hitta det där som är så mycket värt att man bara inte KAN dricka eftersom det skulle göra att man förlorar det. Jag har gjort det och det är vad som hindrar mig varje gång jag vill ta det första glaset. Hitta det inom dig, du är värdefull det vet jag! Och hitta ett sätt att röra dig framåt, kanske finns det möjlighet att vidareutbilda sig inom ditt jobb? Ge dig själv viktiga uppgifter där det inte finns utrymme för alkohol. Vi behöver få förverkliga oss själva, ett arbete vi måste utföra på egen hand men ändå inte känna oss ensamma. Var delaktig i ditt eget öde för det är du, vare sig man vill eller inte. Jag önskar jag kunde ge dig en kram... Du har ju kunnat sluta tidigare, du kan även denna gång, det gäller bara att identifiera det som fick dig att börja igen och inte gå den vägen igen. Inte så ”bara”, det vet jag men ett måste!! Var din egen skyddsängel, visa dig själv nåd och omsorg, det är så viktigt! Du är värd mer än att sitta bakis på väg till jobbet en onsdag, jag känner det du känner för jag har suttit där du sitter så många många gånger. Och det är förödande för vår självkänsla och livsvilja. Det man känner är självförakt och det förintar oss!!
Kom igen Miss B, hitta ditt värde, det finns inom dig men alkoholen gömmer det från dig!
Jag finns här iaf❤️
Kramar Amanda???‍♀️