skrev Vinäger i Minska mängd och antal tillfällen

Många bra reflektioner och analyser av livet. Något många av oss behöver göra. Vad, när och varför?

Sedan gäller det att hitta fallgroparna. Vilka är mina triggers? Hur ser jag dem i tid? Slutligen strategier för att inte falla. Vad kan jag göra för att undvika dem?

Emma är bra att ta rygg på, utstrålar ett lugn och en stabilitet som är inspirerande.

Ha en fin dag! ♡


skrev Vida i Vida

Lever i tacksamhet nykter en dag i taget. Var på två AA-möten under Påsken. Har börjat stegarbete med en AA-väninna. Jag dricker inte alkohol, men alkoholen finns väldigt mycket i mina tankar. Är det för att min man dricker? Eller är det för att jag ägnar mig mycket åt AA? Känner inget sug.


skrev Vinäger i Lite tankar kring A och olika förhållningssätt till omgivningen

Speciellt det där med att berätta eller inte och i så fall för vem/vilka. Ett ämne som ploppat upp i flera trådar nu. Själv är jag så dubbel i frågan. Tycker verkligen att det är bra att berätta, men klarar det inte själv. Bara min man vet. Självklart ska alla göra som de tycker, men jag undrar över mitt eget motstånd, varför det är så stark. Det är väl den där Skam som spökar...

Ha en fin dag, alla kämpar! ♡


skrev Vinäger i Jag hoppar vidare hit :)

Ja, då är vi två som tränar. Håller med dig i att lugn och rastlöshet byter av varandra i känslotillståndet. Men nu när jag provat ett tag kommer lugnet allt oftare. Så kör på med träningen, det ger resultat. Önskar dig en fin vecka och hoppas att allt faller på plats på jobbet. ♡ Kram


skrev Vinäger i Nykterist och alkoholist i en kropp

dig en fin vecka och att du får må lite bättre. Tungt, även om man är medveten om att det är en del av livet. I vissa delar av landet ska det äntligen bli plusgrader. Hoppas på tidig vår där du bor. ♡ Kram


skrev Vinäger i Vart går gränsen?

Tycker att du redan utstrålar ett lugn i nykterheten. Det smittar av sig. Kör på! ♡


skrev Vinäger i Ärlighet varar längst 2.0

Hopoas du får ny energi när ni är på plats och kommit till ro i nya huset. Försök att se det som en nystart. Visst gillade du att odla och pyssla. Kör så det ryker med det eller något annat du är intresserad av. Önskar att du får må lite bättre nu. ♡ Kram


skrev Vinäger i Tillbaka igen

på obestämd tid. Så säger jag/vi redan innan alkholen kommer fram. Så jag fegar lite, vill verkligen inte berätta för någon. Det viktigaste är att min man vet. Ändå tycker jag att det är bra att man inte hymlar om det. Lite dubbelt det där... Tack för de fina orden i min tråd. ♡ Ha en bra dag!


skrev mulletant i Att lämna någon man älskar...

Hoppas många läser. Vi har mycket att lära av varandra vi som klafsar i medberoendeträsket... oavsett om dagsläget är i nån dypöl eller i utkanten. Väldigt svårt att förstå för den som inte varit där, så tror jag. Därför är vi så viktiga för varandra. Tack! Och Glad vår? / mt


skrev miss lyckad i Ett ärligt försök!

Du har kämpat på bra med dig själv och nykterheten..Med mycket gott resultat..Självinsikter, och bättre mående..Varm kram?


skrev HittaVilse i Adjö till vinet

Själv drack jag vin på påskafton. Det var och kändes okomplicerat. Men jag vet ju att det inte är det egentligen... Så det blev sju spiknyktra veckor och en kväll med vin. Nu blir det nyktert igen. Jag är i alla fall stolt över att jag inte drack idag och att jag igår kokade sås på det som fanns kvar så att det bara blev lördagen...


skrev HittaVilse i Möte med vården

Och framförallt, lycka till! Vi är flera i din situation. Ingen chans att jag tar mig till sjukvården för att söka hjälp nu!


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

142 dagar...

Tja, allt lunkar på. Varit bortrest över påsk, och inga tankar på alkohol. Reste med sällskap som inte heller brytt sig mycket om alkohol, och inte drack något alls när jag inte gjorde det.

20 veckor alltså, snart fem månader. För några nätter sen kunde jag tydligt minnas de svettiga nätterna med ångest och sömnbrist. Nu känns inte obehaget lika nära. Lite synd att inte tydligt minnas det där, det som är det bland det värsta man genomlider med den här drogen...


skrev Emma79 i Minska mängd och antal tillfällen

Lycka till, ta en dag I taget, det blir bara bättre och bättre?


skrev Maja07 i Minska mängd och antal tillfällen

Jag har hittat din tråd! Sååå bra. ? Jag känner igen mig i så mycket, bl.a. denna eviga fokusering på vinet. Måste hinna på bolaget, nej fan dottern ska ju på fotboll 17.30, hinner jag då? Sen ska hon hämtas och då måste jag vänta med det härliga första glaset...osv...
Vinet har gått före barnen!!! Fy fan...Barnen ska vara prio ett, inget annat!!
Dag 3 och är fortfarande superpeppad. Upprepat mantrat ALDRIG vin i veckorna och ALDRIG med barnen typ 200 ggr idag. Sedan hoppas jag ju att det leder till ALDRIG mer vin, men tar en dag i taget! Kommer fortsätta gå in här och inspireras av Emma och alla andra härliga människor! ☀️?


skrev Mirabelle i Min tanketråd

Det håller jag också på med fram och tillbaka. Jag MÅSTE inte ha alkohol, men tar väldigt gärna till det som quick fix. Och jag mår inte bra av det. Vi har rätt att må bra, precis som du skriver. Härligt att höra att du är så beslutsam och har kommit en bit på väg med att återerövra din hälsa! Fortsätt så :)


skrev Ansa i Min tanketråd

Du ger skäl till ditt nickname???!
Yes, nu kör vi april också. Jag är inne på drygt tre veckor och stressreducerar, tränar, läser och sökt professionell hjälp.
Vi har alla rätt att må bra!
Kram?


skrev Framtidshopp i Min tanketråd

Vad farligt det är egentligen när hjärnan börjar snurra. Det är nog otroligt lätt att tankarna försöker övertala en att bara ta ett glas.

Idag insåg jag att jag hamnat där. Jag var inte sugen men tankarna snurrade ändå.
- Om det gått såhär pass “lätt” att avstå en månad, har jag verkligen problem då?

Ja! Jag har problem. Mitt problem är ju inte att jag inte kan avstå utan att jag har svårt att sluta när jag passerat en promillegräns motsvarande 2-3 glas vin på kort tid.

Jag kan ta en öl. Jag kan ta en cider. Jag kan ta ett glas vin. Kan jag ta tre? Nej. Har jag druckit stora mängder i perioder? Ja. Har jag gjort saker jag ångrat på fyllan? Ja. Har jag riskerat liv och hälsa på fyllan? Troligtvis, det är mycket jag inte minns. Har jag riskerat mitt äktenskap på fyllan? Ja.

Ja, jag problem. När jag dricker för att döva en känsla eller för att orka eller för att våga. Då har jag problem. Är jag beroende? Nej, det tror jag inte. Jag måste inte ha alkohol.

Nu reder jag sakta men säkert ut orsakerna till mina starka känslostormar, jag stressreducerar vardagen, tar hjälp av proffessionella och tar tillbaka min hälsa.
Jag gör alternativmedicinska reningskurer och har till och med promenerat några dagar i rad.

Jag SKA må bra! Jag har RÄTT att må bra! Jag har MÖJLIGHET att själv skapa min FRAMTID.

Nu ska också april bli vit.


skrev Jasmine i Möte med vården

Så jobbig din situation verkar vara... Men, skönt att scoalen lade ner anmälan och verkligen skönt att ditt ex backade upp dig! Vi får hjälpa dig här på forumet! Jag kommer för övrigt aldrig att söka vård efter att ha läst dina inlägg...

Hur mår du idag?


skrev Mamma till tre i Reflektion

Vill bara först säga tack, tack att du delar med dig från ditt perspektiv och vad du upplevt! Jag är så glad för din skull att du tagit dig ur detta!

Det här med att vända sin toleranskurva, att inte tåla samma mängd längre. Är det kroppens sätt att säga nej? Jag visste inte om detta, helt nytt för mig. Jag trodde att man bara blev mer och mer tålig, har nog inte tänkt längre... Är ju hursomhelst jättefarligt! Jag hoppas att man man kommer fortsätta utan A, men är långt ifrån säker...

Min mans smygande har gjort mig otroligt osäker, söker och söker men hittar ingenting. Tror att jag på något sätt vill hitta någonting för att kunna ”sätta dit honom”, vilket jag förstår låter hur tragiskt som helst... jag misstänker bland annat att han har gömt i vår grannes garage som vi har full tillgång till (svärföräldrarna). Hursomhelst förstår jag att mitt sökande och eventuella nya finnande varken gör till eller från, jag kan inte kontrollera detta. Det gör så fruktansvärt ont bara, att se någon man älskar göra så här mot sig själv, sina barn, familj...

Ofta glömmer jag att det är en sjukdom och är så arg på honom! En vän sa att han förmodligen gör det han kan, att han inte med mening sårar, men kan inte låta bli ändå, att emellanåt bli så fruktansvärt arg, ledsen och bitter över hur det utvecklat sig.
En speciell situation fick min bägare att rinna över, någonting som i mina ögon var så fel som det bara kunde bli. Det var läggning för barnen och min man skulle läsa för ett av dem, innan han gick in hämtade han först en 7,5 som han satt och drack av medan han läste. Jag skällde ut honom efter noter medan han hävdad att det inte var något fel med att ta en öl. Men nej, inte då, den där stunden är inte för honom, det är för barnet. Just då hatade jag honom. Och också för att han försökte göra samma sak kvällen efter.


skrev miss lyckad i Äntligen fri!

Bra jobbat! Att leva som nykter känns i alla fall för mig lättare med tiden..Du verkar också ha hittat ditt friska sätt att leva ett fint liv..Vilken smart idé att ta emot hjälp när den erbjöds..Vilken tur vi har..Livet är för kort för att supas bort..Stor varm kram på 2-årsdagen ⭐️⭐️