Senaste kommentarerna i forumet

Påsken har än så länge gått bra. Bästa på länge.
Tror det kan vara så att mannen fått insikt och kanske druckit färdigt. 14 dagar idag. Det blir bättre och bättre dag för dag. Själv känner jag mig stark. Nej jag tänker inte glömma bort mig själv. Jag behöver ta min plats och göra mina val. Känner att jag i så många år valt bort mig själv.
Kanske vi i framtiden kan göra gemensamma val som båda vill..
En dag i taget ??

inte om det är vetenskapligt bevisat men så många har vittnat om det och det finns många kommentarer här på forumet om att man tar igen det man förlorat på att inte dricka under en period. Inom AA menar vi att sjukdomen alkoholism är progressiv, kronisk och dödlig. Att den är kronisk och dödlig är väl ingen som betvivlar längre medan att den ökar fast man inte dricker inte accepteras bland alla. Jag har haft vänner som klivit på skiten igen efter år i nykterhet och utan undantag har de startat på samma nivå som de klev av på och sen på mycket kort tid ökat konsumtionen något grymt. Vännerna har slutat på tillnyktringen och tvångsvårdats ett tag och faktiskt tagit sig bort från supandet igen, alla utom en som dog i återfallet.

När jag var aktiv och tog mina stunder av spritfrihet för att få tillbaka lugnet så var det lika för mig : När jag drog igång körde jag vanliga dosen men var "tvungen" att öka på efter några dagar för att uppnå full (!!) effekt. Det otäcka är ju att när jag vände min toleranskurva (vilket kräver lång och trogen "tjänst" ) de sista åren av mitt krökande så behövde jag inte så mycket för att gå igång men jag hävde i mig samma antal klunkar som när jag tålde mer = Fyllan kom brutalt och väldigt snabbt = Fara för överdosering.

När jag kom till stadiet att smyga med drickandet var jag rätt långt nere. Då började jag prioritera bort allt, precis allt, som inte hade med alkoholen att göra. Jag blev en mästare att mickla med pengarna så de skulle räcka, se till att inga helger förstördes genom folk hemma eller vara bortbjuden, alltid se till att ha sprit hemma och då gömt på fler ställen ifall ett ställe skulle avslöjas. Det är ett heltidsjobb att vara alkis....

Jag är rätt övertygad om att jag idag inte skulle överleva ett återfall.

Att säga ifrån när man blir erbjuden, bra jobbat. Det är lite lustigt, att vi tror att andra bryr sig så mycket om vi dricker eller inte fast det egentligen inte spelar så stor roll för dem...

Nä, alltså min man vill inget illa. Han skulle nog också må bättre om jag drack mindre och har stöttat mig förut i detta. Jag tror det är för att jag blir så arg när han säger till typ "säg inte åt mig vad jag kan eller inte kan göra!" så egentligen har han väl typ sagt till men aldrig allvarligt. Alltså sitta ner och berätta vad han känner typ.

En plan måste du bara ha om du vill:). Men, kan vara svårt att uppnå en förändring utan plan? Liksom om du vill börja springa, eller sluta äta godis, göra en utbildning... allt har man oftast en plan för.

Alkohol är ett gift som är mer beroendeframkallande än ämnen i chips (även om skräpmat också är beroendeframkallande). Antar att det är därför det är så mycket svårare att låta bli...

Har din man någon fördel av att du dricker? En annan anledning till tystnad skulle kunna vara att han är konflikträdd.

kan du tar rygg på mig:-) Nästan 40 dagar utan A nu och det har blivit ett mönster där vardagarna funkar jättebra, nykterheten på morgonen alltid en hit, men helgerna är ett större bekymmer där tankarna på A ständigt smyger sig fram från fredag eftermiddag och sedan likadant lördag. Jag skulle tror att jag kan hålla tråkigheten stången på vardagen genom att göra olika saker, men på helgerna är det svårare. Jobbigt att det inte klingar av mer än vad det gjort. Viktigt i alla fall att leta upp min tråd och dokumentera var jag befinner mig, inte minst när jag nu är nykter. Vi "gamlingar" får önska oss och förstås alla som strider lycka till!

Som rubiken säger... en plan. Är så jävla trött på planer som inte håller. I alla fall "planen" är att sluta slentrian dricka sådär en onsdagskväll. Varför är just alkoholen så svår att hålla igen på? Inte som att jag går och äter chips till frukost, lunch och middag bara för att jag vill det - men alkohol kan jag inta typ närsom och hur mycket som helst. Visst, jag håller igen (för det mesta) innan skoldagar för annars skulle jag inte ens klara av det, men annars är det fritt fram. Vet att jag skrev det förut men varför säger inte min man något? Skulle egentligen vara skönt om man fick det bekräftat. Jaja... sluttjatat om detta nu. Ska dricka te...

Är nu inne på sjunde dagen som nykter och klarar mig bra. Men mitt alkoholbeteende skrämmer mig, tänk att sjunka så djupt, så fast och samtidigt tänka att det inte är någon fara. @HittaVilse, ja, det var skönt att få skriva ner mina mörkaste hemligheter, få ur mig dem så att någon fler vet, så att jag inte kan upprepa det. Jag har inte varit på AA än, men har kollat upp platser och tider.
Insåg idag att vi har haft den lugnaste mysigaste helgen (vi brukar inte kunna vara hemma hela familjen tillsammans utan bråk) på flera flera år och förstår nu att det är för att jag inte har börjat dricka långt innan lunch varenda dag. Skrämmande men skönt att snabbt se vinsterna av mitt beslut. <3

Tack <3 ska försöka skriva här mer även om det känns lönlöst och upprepande.

Min kompis ville ses på ett glas vin ikväll. Jag sa att vi gärna kan ses, men det blir cola för mig. Cola är också gott, sa hon och så var det inget mer med det. Heja mig?

Innan jag skilde mig tänkte jag som du- åh, vad skönt med egentid! Att läsa, träna etc. Men, efter barnen blir bara ett vakuum, svårt att förklara.

Förstår precis! Bra där! Så ska jag också säga....

... är vi vita tillsammans...

Förstår den känslan så väl... Men, som sagt, jag kom till en gräns igår och överträder jag den kommer jag aldrig att förlåta mig själv. Jag bara MÅSTE sluta dricka. Skriv här även om du inte har vita dagar!!! Dricka mindre hjälper också! Kram

Jag har inga som helst planer på att berätta för någon utomstående om mitt problem med drickandet. Min man vet att jag tycker jag dricker för mycket och det räcker så. Möjligtvis kan jag berätta för de närmsta vännerna också när och om jag känner att det är dags.
Berätta på jobbet? No way, inte en chans! Där om någonstans kommer dom där kommentarerna och förmaningarna att komma. Dom klarar jag mig bäst utan. Om någon där undrar varför jag inte dricker på personalfester el aw så kommer jag bara säga att jag fokuserar på träningen och kosten och dricker inte då det drar ner på resultatet, vilket inte är en lögn men inte hela sanningen men å andra sidan varför ska de veta allt? De kan jag säga åt släkt och övriga vänner också ingen kommer tycka det är konstigt.

Vill inte heller vara styrd av A... men ibland känns det utom min kontroll. Ångest - dricka - ångest - dricka etc etc etc. Vet ej om jag kan vara helt vit den kommande veckan pga av stress, ångest, sociala events osv. Kan vi ta det senare? Haha, du ser. Så jävla korkad. Men lycka till du <3 vita dagar är allt jag vill ha också.

Kalla det egentid för 17! Alla böcker jag skulle läsa, serier jag skulle se, promenader jag skulle gå!

Strecket luckrades upp för mig nån gång kring 3 veckor, sedan började jag se det fina I det lilla- nåt knepigt recept, ett oväntat möte..

Jag började rensa ut skåp och få koll på min ekonomi med en app.

Äta nyttigt och meditera. Det lilla.

Tänk: om livet bara blir bra då alkohol är inblandat, vad är det för ett jäkla liv?

Håll ut!

Det bara känns så just nu. Stor kram!

Har förresten läst i din tråd att du vill dricka mindre, men inte sluta helt. Jag har försökt det en tid, men igår spårade det. Jag vill inte längre vars styrd av A. Om du kan tänka dig några vita dagar kan vi försöka hjälpas åt?

Jag har bestämt mig för att bara vila idag, äta godis och se på TV. Trots att jag har massor att göra. Kan packandet vänta tills imorgon?

Ja, för alkoholen och typ allt. Men det är ju ångesten som kommer av att dricka för mycket, som vi båda har. Borde egentligen packa men jag orkar inte. Min tolerans är sjukt hög just nu. Skrämmer mig lite...

Jag mår inte heller bra... ligger i soffan och deppar. Längtar efter mina barn och får ingenting gjort. Mår dåligt efter för mycket vin igår.

Varför mår du dåligt? Vill du berätta? Svag? För att du inte kan motstå A eller tänker du på något annat.

Du behöver givetvis inte svara om du tycker det är för privat. Kram!!

Ja, jag får ta en dag i taget och skippa smygdrickandet?

Jag tror du (eller var det någon annan...?) har skrivit i din tråd att livet är som ett långt rakt streck utan alkohol, inga toppar och inga dalar. Lite det jag menar med tristess. Samt att alla mina vänner utom två umgås med alkohol. Du vet, man går ut och tar ett glas vin, äter middag med vin, går på uteställen och dricker drinkar etc. Jag har bara mina barn varannan helg, vad ska jag liksom göra om jag inte kan umgås med vänner på mina barnlösa helger? Så vandrar mina tankar...

Lever i en lite diffus relation med en man som inte dricker (hans största fördel), men vi ses inte utan barn. Det gör att jag är ensam under barnlösa helger, men kan inte dejta andra. Och nu, som sagt, kan jag inte heller träffa vänner. Ja, du hör vad synd det är om mig?Snyft.

Ha en fin dag!?

Åh, där är du ju!!! Har undrat till och från hur du mår. Det känns bra att höra att du blir sedd och att du lika glasklart som tidigare kan identifiera känslor och tankar och tillåta dem att finnas.
Tänker ofta på sådant du skrivit till mig när jag kände mörkret sluta sig runt mig. Det hjälpte mig.
Fint att du finns❤️❤️
Kram!???‍♀️

Hej Jasmine, hur mår du?

Jag mår skit idag. Tänker att "såhär kommer det att vara resten av livet" inget blir bättre. Jag är en för svag människa.