skrev Tanten75 i Vart går gränsen?
skrev Tanten75 i Vart går gränsen?
Bra att du kunde dra dig undan! Starkt jobbat!
skrev MondayMorning i Äntligen fri!
skrev MondayMorning i Äntligen fri!
Du ska vara stolt, tacksam, glad, medveten, närvarande, levande, utan skam, utan ångest - vara den livliga galna levande Ellan.
Och vi är så mycket i våra liv. Jag är alkoholist - men jag är också medmänniska, inkännande, öppen, nykter och medveten.
Det är svårt att vara människa, men det är ännu svårare att vara människa med ett beroende. Osjälvständigheten. Tvånget. Det maniska.
Drivet efter mer. Det vansinniga drivet. Likt en narkoman, sa min läkare.
Motsatsen är frihet.
Friheten vi båda upplever - jag ser den som en fin röd skör ballong som jag har fått låna.
Jag måste vara rädd om den. Jag måste vårda den med respekt och tacksamhet.
Varma kramar
MM
skrev Btt i Var god dröj, omkoppling sker.
skrev Btt i Var god dröj, omkoppling sker.
Om du har plats eller i källaren det är verkligen roligt.
Härligt att engagera sej i blommor. och grönt för sommaren. Det går fort fram nu imorgon är vi inne i april ??
skrev Ellan i Äntligen fri!
skrev Ellan i Äntligen fri!
Så kom dagen jag känt har varit på gång. 2 år utan alkoholen, 2 år i frihet, 2 år av självutveckling men oxå en tid av sorg, möta rädslor, ilska, frustration och mycket mer. Tacksamheten är stor. Tacksam och stolt över att jag håller löftet till mig själv. Löftet om att äntligen tillåta mig själv att få må bra. Att för första gången möta det mörka inom mig, ta upp kampen, och ge den lilla tjejen inom mig en röst. Ett steg i taget, en dag i taget och jag stärks med tiden. Jag har stor respekt för vad min beroendepersonlighet kan ställa till med om jag tillåter den att ta över igen. Därför tar jag hand om mig själv på ett helt annat vis idag. Jag är viktig, jag är betydelsefull och jag finns.
Det tog tid innan jag landade i nykterheten. Jag föll gång på gång. Jag var inte stark i min ensamhet. Jag behövde hjälp och när jag väl bad om det hittade jag min trygghet. Behandling, en fantastisk terapeut, AA och en ödmjukhet inför sjukdomen.
Jag är många saker, jag har många roller och positioner här i livet men jag är oxå en alkoholist och det glömmer jag inte. Dock definierar det inte mig som person. Jag är inte längre mina prestationer jag är Ellan. En kvinna full av liv, skratt, empati, kärlek, galenskap och roliga idéer.
Glad Påsk forummänniskor!?
Kram
Ellan ❤️
skrev Liten stor i Det vidare livet
skrev Liten stor i Det vidare livet
Vad är det med kulturen kring at dricka?
Pratade ju igår om att jag slutat dricka och tackade nej till öl/vin hos släkten.
Idag (hos samma gäng)ska du ha snaps till sillen?
Jag - nej tack
De - oj inte ens till påsklunch? Ska du inte ha lite vin eller öl då?
Jag - nej tack jag dricker ju inte längre
Kämpar nu med sug på a och vilja att bara ge upp.
skrev JennyM i På G - äntligen
skrev JennyM i På G - äntligen
44 dagar idag ☺️
Hade utvecklingssamtal i veckan (där jag går på behandling) och de var nöjda med min utveckling. Vilken tur ? vad hade hänt annats?! De sa att de kunde se en ny glöd i mina ögon och det lät ju fint, haha.
Påskmiddag men det blir lugnt. Påskmust och lite Champis (läskedrycken) är det som serveras. Skönt att ingen ska dricka öht.
Mär jag var nere och handlade såg jag att det kånkades lååådor med dryck ut från systemet. Kände inget! Jo, jag kände att JAG mår iaf bra imorgon bitti. Lite skadeglad så där.
Ha en fin påskafton alla ???
skrev John-Erik i Vart går gränsen?
skrev John-Erik i Vart går gränsen?
Emma, fasicken den var tuff. Bra hanterat kan jag tycka. Stressen var nog det som utlöste dina känslor. Härligt att du klarade dig helskinnad.
Hjärnan är den som spökar. Kommer man på hur hjärnan funkar med A så har man nyckeln.
Ha det gott gumman..
Glad Påskafton!
Håller på dig
John
skrev Liten stor i Min tanketråd
skrev Liten stor i Min tanketråd
Grattis till lång period av vita dagar. Känner verkligen igen det där med hur jobbigt vissa saker kan bli (ofta också efter 3-5 veckor vitt) där tankar ofta kommer på att ge efter för mig med. Kämpa på, vi vet ju att det är falsk avslappning som bygger mer ångest i längden?
skrev Tess45 i Var god dröj, omkoppling sker.
skrev Tess45 i Var god dröj, omkoppling sker.
A har den magiska egenskapen att passivisera mig totalt.
Visst, de första glasen kan liva upp städning eller andra sysslor men efter det så är det kört.
Inget blir gjort, helt värdelöst.
Nu vänta jag på att alla ohyggliga mängder snö ska smälta.
Jag vill köra gång i trädgården nu! ?
skrev Emma79 i Min tanketråd
skrev Emma79 i Min tanketråd
Det är helt sjukt, jag vet, been there. Så viktigt att ha någon nära som förstår och kan stötta.
Jag blir alltid lättad när tårarna kommer och konkretiserar alla känslor.
Och man kommer igenom och kommer ut starkare på andra sidan!
Kämpa på, du är långt ifrån ensam ?
skrev majabuut i Bekännelse
skrev majabuut i Bekännelse
Känner igen mig idet hela som du beskriver i din berättelse. Gömma ölburkar på alla slags ställen runt om i lägenheten och gärna öppnade dem i förväg så att det inte skulle höras. Till slut viste man snart inte vart alla burkarna var utan dem kunde hittas av ungarnas kompisar när dem var hemma hos oss. Jag var nykter i 3 månader men fick ett återfall. Nu har jag hållt mig nykter i 3 veckor och det känns så skönt att få vakna upp nykter utan ångest. Jag tror på dig. Ta en dag i taget. Har du gått på några AA-möten? Förutom detta ställe så kan jag rekommendera dem. Det har nämligen hjälpt mig.
Sköt om dig och Glad Påsk!
skrev Emma79 i Det vidare livet
skrev Emma79 i Det vidare livet
Kämpar med dem de här dagarna. Trodde de skulle vara lite lugnare, såg till och med fram emot att träffa dem men inser sen att jag oftast varit rätt mys-lullig när jag haft med dem att göra tidigare.
Nu blir det djupandning och tålamodsträning istället ?
skrev Emma79 i Vart går gränsen?
skrev Emma79 i Vart går gränsen?
Vi hade haft det så lugnt här ute på landet men igår brakade stora släkten in från norr och söder.
Läste just i Tantens tråd om att dricka blir en naturlig konsekvens av andras dramatiska / idiotiska beteende. Att man dricker som reaktion på ett mail, eller en spydig kommentar. Som för att skydda sig mot världen.
Igår byggdes stressen upp hela dagen, jag har aldrig klarat av för mycket folk för många åsikter för höjda röster. Och ingen lyssnar på någon annan. Varför måste jag reagera på det? Varför kan jag inte bara vara? Plötsligt kändes det så självklart att hälla upp ett glas rött, maten kändes meningslös utan vin och jag kände mig mest lost.
Höll på att få en panikångest attack. Fattade ingenting.
Tog mig ut och upp på rummet, försökte koppla bort mig från situationen och få distans. Distrahera mig för att komma tillbaka till mig själv.
Det blev en djup dipp, men inget vin och imorse när jag vaknade kändes allt bra igen.
Det var som att hjärnan för en sekund blev kidnappad igen, alla de vanliga rättfärdigande tankarna spelades upp på en hundradels sekund: om att vara värd, att unna mig och en hel massa annat.
Man går liksom aldrig säker.
Kram på er ❣️
skrev Vinäger i Bekännelse
skrev Vinäger i Bekännelse
Grattis till 6 dagar, vilka många anser vara de svåraste, men framför allt till insikten och känslan av beslutsamhet. Tror att man faktiskt känner skillnad när det är "på riktigt", det finns en ny övertygelse.
Känner igen mig en hel del i din historia, framför allt smygandet. Detta eviga och energislukande smygande. Man ska inte bara få i sig skiten i smyg, utan även handla hem, förvara/gömma och slutligen slänga allt också. Sedan säger en del att vi saknar motivation... Knappast! Det gäller bara att lägga om fokus - och det har du ju gjort. Så himla skönt!
Nu ser vi till att lägga lika mycket energi på att skapa en hållbar nykterhet som vi gjorde på att hålla oss berusade. Med bra strategier och beredskap inför eventuella kommande sug fixar vi det. Jag tror på dig! ♡
skrev Framtidshopp i Min tanketråd
skrev Framtidshopp i Min tanketråd
Fy helvete vad ont det gör när man rider ut en känslostorm utan att döva den med alkohol... I natt har jag använt hela verktygslådan. Först efter ca tre timmar, två propavan, bineural relaxmusik i hörlurar och kramandes makens arm blev jag någorlunda avslappnad men det tog ytterligare tid innan jag somnade. När jag landat insåg jag att jag inte tillåtit mig att verkligen KÄNNA starka känslor de senaste åren. Där och då kände jag att jag en flaska vin skulle ha dövat men jag hämtade inget.
skrev Fått nog i Om att leva - Fragment
skrev Fått nog i Om att leva - Fragment
Intressant ämne det här med skam. Jag har lidit fruktansvärt av skamkänslor i stora delar av mitt liv. En sak jag undrar över är vad som är inlärda känslor och vad som finns i oss från början. Är det arvet eller miljön som spelar största rollen här. I mina ögon finns det skam som gör nytta men också skam som är förgörande. Exempel på nyttig skam kan ju vara när man varit elak mot någon och skäms över det. Det bidrar till att hålla oss borta från sådana handlingar. Sen finns det som du skriver Ikaros skamkänslor som inte är rationella. Vi har inte haft förmågan att handla på annat sätt av varierande orsaker. I de svartaste stunder skäms jag över hela mitt jag. Detta är ju långt ifrån sunt och hotar ju hela ens existens. Läser här på forumet att man måste förlåta sig själv. Hur gör man det? En fin och lugn påsk önskar jag dig Ikaros
skrev Ansa i Bekännelse
skrev Ansa i Bekännelse
Hej o välkommen!
Jag är rätt ny här också. Känner igen mig väldigt mkt i mönstret. Jag drack på samma sätt - lika ofta, men samma konsekvenser.
Nu har jag snart varit nykter i snart tre veckor. Så jäkla befriande!☺️
Första dagarna var iofs jobbiga. Svettades, hade ångest osv. Mem
På ngt sätt rullade tiden på.
Har inte startat ngn egen tråd ännu, men följer, skriver kommentarer och trycker lite hjärtan?.
Börjar varje morgon med att gå in på forumet och känner en väldig gemenskap här, som stärker mig.
Hoppas du får en skön påskhelg med familjen.
Kram???
skrev Liten stor i Det vidare livet
skrev Liten stor i Det vidare livet
Klarade släktmiddag igår vitt (men fler besvikna miner att jag inte drack). Men skit i dom, jag jobbar på min självmedkånsla (sjukt bra ord monday morning).
skrev Amanda igen... i Panikångestattacker under fyllan
skrev Amanda igen... i Panikångestattacker under fyllan
Hej Moasmos!
Jo, på ett sätt spelar det roll.. Du är 22 år och har ett långt liv framför dig. Jag tror du precis som många andra här har en slags allergi emot alkohol... Så kallas det iaf, då det är det bästa sätt att beskriva det. Jag har inte heller haft någon spärr när jag druckit, någonsin... Jag önskar att du ville skriva mer och berätta varför du dricker när du dricker, är det bara på fest tex? Det finns så mycket fin hjälp att få här! Jag har fått hjälp att gå från att dricka tvångsmässigt varje dag till att inte dricka överhuvudtaget. Och jag har ALDRIG mått bättre. Jag är äldre än du, 39 år, men studerar också på universitetet. Eftersom jag är nykter klarar jag det utan problem men hade jag druckit hade jag misslyckats direkt. Nu är jag på väg mot min drömutbildning och jag vet att jag kommer att klara det då min hjärna tackolov inte var helt sabbad. Var rädd om dig och skriv och läs här!!
Kram!!??♀️
skrev Tanten75 i Bekännelse
skrev Tanten75 i Bekännelse
hit!
Jag är också ny här, nykter sen en dryg vecka tillbaka!
Jag har haft mycket hjälp av att vara med här, hoppas du också kommer känna så.
Härligt att du har stöd hemma också!
/Tanten
skrev Amanda igen... i Dricker jag för mycket?
skrev Amanda igen... i Dricker jag för mycket?
Hej! Välkommen hit! Du gör rätt i att reflektera över ditt intag. Där du är har jag också varit, jag lät det fortsätta och tillslut tog alkohol över allt. Jo, jag kunde också sköta mitt jobb och det tillät mig att fortsätta tyvärr... Tills jag under några år drack varje dag, hade minnesluckor i stort sett flera ggr i veckan. På fritiden valde jag bort ALLT som innebar att jag inte kunde dricka. Men jag lyckades ändå dölja det väl fast självhatet och sorgen åt upp mig inifrån. För över ett halvår sedan hittade jag hit och jag har inte druckit sedan dess. Den jag är idag är någon jag aldrig hyste hopp om att bli, idag mår jag väldigt bra, gillar mig själv och mitt liv är på väg mot något fantastiskt! Mina barn mår bra och jag finns där för dem.
Jag trodde jag drack för jag mådde dåligt och inte förtjänade att må bra. Men jag vet nu att jag mådde dåligt och hatade mig själv pga att jag drack... Mitt tips till dig är att ta ett halvår utan alkohol och utvärdera sedan. Det är fruktansvärt svårt men det går, kan jag så kan alla. Fortsätt skriv och läs här, här finns hjälp. Jag har detta forum att tacka för mitt fina liv jag har idag. Du har hittat rätt!
Många kramar och var rädd om dig!! ❤️
Amanda
skrev Adde i Att lämna någon man älskar...
skrev Adde i Att lämna någon man älskar...
för att du påminner mig !!
Din mening " Men viktig insikt: ”tagit på mig ansvar” inte ”fått”! " har jag helt förträngt men sparkade sig upp till ytan nu !
Tack !
skrev Adde i Aleforsgården
skrev Adde i Aleforsgården
kan det finnas en typ av stipendie (inte rätt ord men hittar inget annat just nu) att söka hos behandlingshemmen. Kravet brukar vara att man själv betalar en del av summan för att visa att man är riktigt motiverad och därmed få en mer motiverad inställning.
Jag är själv ateist men har fått ovärderlig hjälp genom att gå på på AA-möten.
Jag vill nästan inte ens kalla det kultur.
Men man har ju varit där själv, trugat och hållt på.
Och så fort någon god vän blivit gravid kände man ” Gud så trist hon kommer att vara i nio månader!”
Får skaffa en sån där ”Spola kröken” T-shirt folk hade på 70-talet ?
Eller bara skriva ”Nej tack!” Med stora bokstäver i pannan.