Senaste kommentarerna i forumet

Tack för bra ord och pepp. Det stämmer allt det där med synapser och tankebanor. Att lära sig tänka annorlunda. Det är väl det som blir min kamp nu.
Jag kan tycka att det är jobbigt att berätta för andra. Hur ska jag göra när jag tackar nej.... Min bästa vän som jag tycker så mycket om är rätt glad i drickat, kommer vi kunna umgås? Det är mycket som snurrar i skallen nu. Jag vet ju att jag mår som allra bäst när jag är nykter. Jag är dock en så otroligt impulsiv människa. Kommer det en bra låt på radion...solen lyser ... vips så kommer suget på att NU ÄR DET FEST!
Men jag ska göra det jag kan. Försöka ska andra vanor... Det är en trygghet att man inte är ensam. Ska följa er väg. Tack.

..nu får jag sitta i sängen... läsa på forumet...dricka te. Just nu är det allt jag behöver. Att läsa hur andra kämpar gör att jag oxå kämpar vidare.

Tack för att ni svarar!
Är bara så orolig för att det inte ska gå. Men med stödet här så kanske ändå. Hoppfull och jätteinställd på det! Jag kommer ALDRIG att gå till en vårdcentral för att få hjälp, så glad om ni peppar mig.
Fenix, nu tävlar vi från måndag!!
Kram

Max igenkänningsfaktor. Men jag har nästan slutat curla min man och det funkar eftersom vi inte har barn hemma som drabbas. Nu är det intressant att se hur har vimsar omkring och blir mer o mer förb*** över sina förlagda saker.

Jag är kvinnan i förhållandet hade fyra barn med mej och han två och vi fick ett gemensamt barn tilsammans/herregud för två år sedan satt hans arbetsgivare krav på nykterhet skickade honom på behandlingshem/ bor ihop/ vi har sju barn tillsammans varav fem har flyttat/ mitt agerande blev nolltolerans i hemmet mor all alkohol har väl gått bra men nu på slutet talar 16-åringen om att han sitter å dricker medan jag jobbar natt ett tiotal gånger/ nu till saken har sagt han får flytta om han dricker här nå mer/ då tog jag bort filtret på honom rasade rakt ned så att säga/ jag har älskat honom i nöd å lust men orkar ej mer igårkväll ddrack han sej fulltyp inför barnen/ min syste hämtade barn/ sagt igen du får flytta får du dricka vad du vill/ men innan han får lägenhet fyfan svårt att vara stenhård det är inte jag Gud måste detta få ett slut nångång...vägrar börja på öppenvård igen har lust att ringa till hans arbetsgivare en ny nu....

Ja AL, var hittar man sitt sammanhang och en äkta gemenskap? Jag har ingen aning. Hade varit skönt att ha vänner som man delade tankar på djupet med.
Måste passa på att tipsa om ett tv program på SVT. The work-gruppterapi med mördare. Hoppas du mår bra. Önskar dej också en bra helg!

Ja, det finns inget piller mot beroende utan det handlar om att jag måste jobba med mig och med att ändra mitt beteende. Jag har ju alltid trott på människans möjligheter att ändra sig själv och förändras.
Läser KBT kursens femte lektion och där hittar jag rådet att utmana min självbild. Är det jag eller min gamla självbild som bestämmer? Jag vill ju inte bli betraktad som en alkis - utan fri, fräsch, nykter och klok människa.
Bra att dra ner alkoholen till högst två glas per vecka och jag hopps det håller.

är sällan ngt problem om man inte druckit riktigt hårt under lång tid, läs Parkbänksalkisar. Vi gör sällskap, för på måndag inställer jag mig på vårdcentralen och tar min antabus, som sedan följs upp på torsdag och sedan två gånger i veckan under lång tid framöver. Inser att jag inte fixar det själv, måste ha hjälp. Har druckit i så många år , och jag är bara så lättad att leverproverna inte visade på några skador. Så jag jublar inombords att jag äntligen ska kunna få leva ett riktigt liv utan den ständig närvaron av alkohol, att tänka på, planera, gömma och självhatet. /kram

Har oxå en man med noll struktur och helt glömsk och förvirrad hjärna!! Halva min dag kan gå åt att hjälpa honom med att hitta nycklar, plånbok och div saker... men det värsta är när han sabbar mina planer, som tex att ta med sig bilnycklarna till jobbet och jag står med 2 ungar som ska till skolan och jag till jobbet... i minusgrader kl 07.30????
Kämpa på!! Kram!

Vilken fantastisk effekt på första veckan! Kul ?

Alltså jag blir så förbannat trött på att alla människor runt mig snurrar och virrar till allt hela tiden. Ungarna är väl en sak... De är just ungar, och har diverse bokstavskombinationer osv som gör det än svårare att organisera sig. Det blir upp till mig att bygga struktur runt dem och hålla hårt på den för att det inte ska bli hej kom och hjälp mig av hela tillvaron... Men så finns det kollegor som är precis lika snurriga och ostrukturerade. Läget snurrar snabbt ur kontroll. Tills jag kommer som en annan general och styr upp. Och så maken min. Suck. Förvirrad professor-typ deluxe. ALLTID lyckas han schabbla till saker så jag får stressbryt. Han behöver inte enns vara närvarande för att lyckas sabba planer. Som ikväll. Barnet med kompis-bekymmer har äntligen blivit hembjuden av en vän. Jag bestämde med mamman att jag hämtar hen hos dem kl 17. När jag kommer hem från jobbet hänger inte garagenyckeln där den ska. För mitt klantars** till man hade ärende in där på morgonen och tog med sig garagenyckeln till jobbet sen. Så jag kan inte komma in till bilen och hämta barnet enligt överenskommelse. Bra första intryck när man försöker hjälpa hen att knyta vänskapsband. Not. De var sjyssta och skulle köra hem hen, så det löser sig. Men hela situationen retar gallfeber på mig, just för att sådant här händer alltid jämt och hela tiden. Jag lägger upp struktur och idiotsäkra planer. Alla andra bara flyter runt i tillvaron och klantar till allt. Så. Jävla. Less. Och om jag inte längtade efter mitt vin innan så gör jag det nu ?

GRYMT! Fan vad bra du är! Hatten av!

Du har så rätt. Det är bara att inse fakta. Har man denna sjukdom så har man och tyvärr går den inte att bota. Det finns bara en väg och det är att göra som du. Sluta dricka helt. Jag vet inte om jag innerst inne trodde att jag nu helt plötsligt kunde hantera alkoholen. Jag tror om jag skall vara ärlig att jag visste vilken väg det skulle ta. Ville bara inte inse. Det gick relativt bra till en början men sakta, sakta gled jag tillbaka i gamla vanor.

Igår var jag ute med jobbet och det var lite spiken i kistan. Började mysa på en krog redan kl 15 för mig själv. Det där med att bara sippa på ett glas försvinner rätt snabbt. Innan middagen kl 19 hade jag fått i mig en flaska. Hur kvällen slutade är ju rätt lätt att förstå.

Fin ångest idag och två avbokade möten. Precis som gamla goda tiden.

Det enda positiva är att jag nu tagit mitt egna riktiga återfall och inser konsekvenserna.

Det finns bara en väg för mig och det är träning och nykterhet.

Jag återkopplar här i tråden om några veckor då jag förhoppningsvis är ren igen.

...gjort av dig att gå med här! Det finns så mycket kloka människor på det här forumet. Tipsar dig om att starta en egen tråd, brukar funka bäst. Lycka till!

En vecka nykter nu, och oj vilken föränding.

Plus:
Full av energi
Bättre hy
Bättre koncentration
Bättre bilkörning
5 kg lättare
1000 kronor rikare
Gladare
Mindre arg
Bättre humör
Ryggvärken har försvunnit
Slutat snarka
Alert
Inte konstant trött
Tittat inte på klockan hela tiden för att se om det inte är wine o'clock snart

Minus
Ingen ventil att stänga av med
Ingen enkel flykt

Minuslistan jobbar jag med att ersätta med annat. Kan nog bygga ut pluslistan till oändligheten.....

Nej det vet hon inte, visst hatten av för ultimatumet. Dock är jag ganska säker på att det inte skulle hända att hon kastade ut mig, hon har redan sagt att jag inte behöver blir helnykterist. Vet inte om hon sager det för att hon inte fattar vidden av problemet eller om hon tycker synd om mig. Dock skiter jag i det, det är inte henne jag ska bli nykter för, det är för mig själv och då indirekt för henne också. Normalt ser dom ju inte när jag krökat till eftersom det antingen sker på resa eller efter att de hon och barnen gått och lagt sig.

Hur som helst, en vecka nu och fler ska det bli. Blir dock en liten prövning nu med en veckas semester med flyg, hotel och allt vad det innebär. Men med motivationen på topp och familjen med ska det gå bra hoppas jag.

Har du hittat nåt bra sammanhang än? Jag vet inte ens var jag ska börja leta.
Hoppas du får en bra helg.

Hej LillaLady!
Din historia högg mig rakt i hjärtat då vi har väldigt mycket gemensamt. Vi människor fungerar ju så, om vi kan relatera känner vi större empati. Du och jag är i samma ålder, har barn, en välpolerad yta och studerar på universitetet....
Jag slutade dricka för mer än ett halvår sedan och att vara nykter har gett mig styrkan och möjligheten att förändra riktningen på mitt liv. Hade jag inte slutat dricka skulle jag aldrig klarat studier på universitetet t ex...
Min pappa drack under min uppväxt och även min faster och farfar har haft problematik men det har inte varit så allvarligt som för dig, dock har ju även jag det i generna. Vi som har dessa gener har fått ett handikapp här i livet och det är något vi behöver vara medvetna om men inte skylla på.
Vi måste också vara medvetna om att alkohol är en smutsig drog som inte spelar rent spel, den triggar oss på många plan och är inte lätt att tas med. Vi är inte svaga och karaktärslösa, vi har bara en fruktansvärt kraftfull motståndare... Precis som Miss Lyckad säger måste vi förstå att det är ett kroniskt tillstånd och det måste vi förhålla oss till resten av våra liv.
Efter graviditeten med mitt sista barn ammade jag bara en månad. Sen slutade jag för jag ville dricka. Det tog inte mer än en vecka så var jag tillbaka i gamla spår och sedan eskalerade det bara. Utifrån kunde ingen se, även om några anade, hur illa det var men den dag jag slutade kändes det som om jag valde mellan liv och död. Men kanske det inte behöver gå så långt?
Jag tror du behöver ta in det du redan vet, att du och alkohol inte är kompatibla. Vi kan helt enkelt inte ta det där första glaset. Punkt. Jag saknar det men jag saknar det numera på samma sätt man kan sakna att vara barn eller ung: då man slapp vuxenlivets alla baksidor. Men det gör ju inte att vi försöker gå i barndom igen eller hur?
Det är ok att sakna och för all del glorifiera men samtidigt måste vi acceptera att den tiden är förbi. Sånt är livet?
Hur slutar man då? Skapa nya modeller i din hjärna. Det kan vi, hjärnan är fantastisk på det sättet, vi är inte som vi är, vi kan ändra på oss.
T ex kan man behandla fantomsmärtor bara med hjälp av en spegel....
Våra tankar är inte något abstrakt som vi inte kan styra, våra tankar och känslor är vi, delar av oss, och när alkoholen kidnappar dem kan vi ta tillbaka dem genom kraften hos just våra tankar. Låter säkert hur flummigt som helst men det är precis tvärtom: det handlar om synapser, nervbanor och celler. Så väljer jag iallafall att se det då det gör det lättare att amputera mitt alkoholberoende.
Inte säkert detta var till någon hjälp för dig men kontentan blir ändå: När vi slipper bördan av alkoholen ökar chanserna till ett bra och värdefullt liv, så enkelt är det.
Styrkekramar till dig, du är långt ifrån ensam i din kamp.
❤️??‍♀️

Verkligen! Jag är jättenöjd, även fast det inte gått många dagar ännu.. Men det kommer bli många :) 7e dagen idag utan alkohol.
Trevlig helg allihopa ?⛄

Jag skulle tro att alkohol påverkar allt och alla funktioner i kroppen på ett mer eller mindre negativt sätt.

För att du är så otroligt intelligent, sånt är skrämmande.
Dessutom nykter, då är du livsfarlig.

Om du kommer till Sthlm så är det en dejt for sure.
En muskulös och en helt muskel-lös :D
Som sagt - klippta och skurna för varandra.

Adde kanske kan gå med han med, om han vågar?

Personligen tror jag inte alkohol är skadligt för tänderna.

En mycket bra fortsättning mot nykterhet är att skriva här..Du är smart, vetgirig och modig..Det behövs för att bli fri från alkoholen..Du har klarat långa nyktra perioder..Hur ska du göra för att fortsätta nykterheten? Hur kändes det när du mådde som bäst nykter..Vad blev det för vinster för dig..Du har ett arv som nästan alla har på forumet . Genetiskt missbruk och beroende. Det sitter i hjärnan och har alltid funnits.På vissa av oss kickar det igång på första försöket..Andra måste dricka i flera år för att bli beroende..Beroendet försvinner aldrig fast vi håller upp i åratal. Det är livslångt, kroniskt..När vi fattar det och aldrig tar det första glaset, då är det fint att leva oftast..Det går att bli fri..Jag lovar..Kram..

Någonting inom mig kände att jag ville höra av mig till dig igen.. ville mest höra efter så du e ok ? Kram .... vi finns här..

Hej! Bra jobbat! Läs här ofta ofta är mitt råd. Genom att läsa tappar man liksom det romantiska tänkandet om A och drar sig till minnes om alla förnedrande, pinsamma, skamfyllda, ovärdiga situationer man befunnit sig i pga A. För mig hjälper det massor. Lycka till o kämpa på.