Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Grattis till huset :) Det blir ett bra livstidsprojekt. Hus och trädgårdar blir aldrig färdiga. Så snart ett hörn är i ordning, så är det dags att börja rusta och omskapa något annat hörn... Det blir nog superbra för dig som blir rastlös i vardagens slentrian. Det är inget fel med att vara sådan. Vissa har högre kapacitet och energinivåer. Det behöver få utlopp. När livet går för långsamt, omgivningen segar sig fram, eller det inte finns en kraftansträngning att bita tag i så blir man lamslagen av den där känslan av rastlös meningslöshet... Och alkoholen blir så lätt en flykt från det. Nu har du ett stort projekt att sysselsätta dig med, och det kan mynna ut i hur många småprojekt som helst. Äntligen tillfredsställelse för den rastlösa själen som behöver något att se fram emot :)

Ditt nick bådar ju gott, bara det! Du ser problemet, uthärdar känslorna av otillräcklighet och skam som den klarsynen för med sig. Klart du kommer fixa att leva nyktert. Det är en process att sluta dricka, precis som det var en process att börja och att utveckla ett problem. Handen på hjärtat, tyckte någon att alkohol var fantastiskt gott och välgörande för själen på första försöket för XX antal år sedan? De flesta fick nog öva för att lära sig uppskatta rusdrycker... Och nu får vi öva på att uppskatta livet utan rusdrycker... Allt blir grådassigt, trist och trögt utan alkohol, till en början. Medan hjärnan skriker efter sin bedövning är det svårt att hitta glädjeämnen att bli ärligt förtjust över. Det här är min helt hemsnickrade teori (jag har massvis av sådana gällande allt mellan himmel och jord) så ta mig med en nypa salt. Jag tror fullt och fast att människan inte är skapad för att vara olycklig, utan att vi naturligt dras mot det som är vackert, lustfyllt, glädjande, meningsskapande... Vi är skapta för att njuta av livet. Problemet just nu är att alkoholen blockerar detta sökande efter livets goda, eftersom alkohol har varit det enkla svaret så länge. Det kommer inte att vara så för alltid. Hjärnan och själen måste få tid att lära om. Tid då vi avhåller oss från alkohol och ger våra sinnen chansen att upptäcka annat som kittlar vår själ och återuppväcker vår entusiasm över livet. Det händer kanske inte idag eller imorgon, eller enns under de närmsta veckorna. Men jag tror fullt och fast att en dag så upptäcker vi att vi njuter av livet igen och att själen spritter av glädje över de småskaliga, enkla ögonblicken i vardagen. Allt har sin tid. Just nu handlar det om att stå ut och hålla ut. Livet, så som vi vill leva det, väntar runt nästa krök. Kram

Idag skulle besök anlänt till oss, och de skulle stannat över helgen, men de valde att hålla sig hemma eftersom influensan härjar här. Jag är lättad. Inte så att jag inte vill umgås, men en box vin brukar ingå. Det är liksom en vana sedan många år tillbaka. Eftersom vi inte träffas mer än ett par ggr om året pga avstånd, så blir det liksom mycket "tradition" över umgänget. Det sker på ett visst sätt, helt enkelt. Och det skulle väcka en del bekymrade frågor om jag plötsligt avviker från manuskriptet. Det höll faktiskt på att bli ett planerat återfall av alltihop. I mitt huvud hade jag redan gett upp kampen och ställt in mig på att dricka vin och hålla masken. Ryggradslöst va? Nå, nu behöver jag ju inte våndas över det på ett tag. Kanske har jag samlat mer mod till nästa gång...

Även jag tar till mig av dina kloka ord. Tack.

tack för era ord..

Nordäng67- jag Känner så väl igen det där med fina ord, framtidsplaner och mycket snack..
Jag har lovat mig själv att enbart ge en chans till. Och hoppas jag kan vara stark om/när det blir baksteg.
Men jag är så ny på det här, aldrig haft någon nära med alkoholproblem. Så vet inte vad jag har att vänta mig..
Han var nykter 11 dagar efter nyår, sen sprack det och sista chansen pågår nu..
Vi bor ju inte ihop (vägg i vägg grannar) och jag vet att han har större chans att lyckas om han får hänga inne hos mig större delen av tiden.
Men- för mig är det viktigt dels med egen tid, egen tid med mina barn, och inte minst att han Klarar av att vara nykter ensam.
För jag vill INTE hamna i att han är beroende av mig.. Jag vill ju ha en man som står på egna ben..
Hänger detta ofta ihop med alkoholberoende?
Har din karl accepterat erat avslut? Hoppas du får en ljus tid framöver! Kram

Mona 62-
Det är ju just så, att även min man är underbar.. Men- anar att din karl likväl som min inte alls är lika underbar när andedräkten stinker alkohol,
när han börjar dilla om saker och ting, eller när det första han gör när barnbidraget kommer är att handla på bolaget...
Ibland är det enklare att se hur andra "kan" göra, än att se vad man själv "borde" göra..
Jag vill bara råda dej- tänk på Dig. och på ditt/erat barn.
Barn borde skyddas från en vardag med alkohol..
Kram

Och så skickade jag iväg ett kärleks sms om löften och kärlek, inget svar än. Men vet hur han fungerar, han vill att jag ska längta, han vill att jag ska förstå att det är jag som har fel, han vill dra ut på det för att visa att det är han som bestämmer. Egentligen, så känns det inte som jag väntar eller längtar efter ett svar, jag inser ju egentligen djupt nånstans där inne att det är dömt att misslyckas, tar fram minnen av hur elak han har varit och hur ensam jag har känt mig i förhållandet. Hur han bara tog mig föregivet. Hur många gånger jag har suttit brevid honom och sett hur han har fyllt sina Ikea glas till bredden med rödvin och blivit så full då han pissar på sov rums golv och fotpallar.

75 dagar.

Träning och hälsa går bra, känner mig piggare och går ned i vikt. Och då inte heller några större problem att inte dricka något.

Men det är märkligt hur hjärnan fungerar. En fantasi jag kan ägna mig åt är just att slippa ta hand om allt. Ta hand om jobb, ekonomi, mig själv, hälsa... Med syftet att istället leva i stunden och i dekadens.

Och som vanligt, de positiva effekterna av ett uppehåll är ju enorma. Hälsa och kondition förbättras snabbt, sömn och engagemang för allt i livet ökar, massa pengar över som annars försvinner så lätt i dekadensen. Och mina små hörn, hur kl 20-22 på en vanlig vardag är öppen för så mycket småprojekt eller en snabb tur till en kompis eller ut på stan.

Och att slippa bakfyllorna... De ångestfyllda bakfyllorna, med en kropp som inte vill äta eller sova, och som fryser och svettas om vartannat.

Nu framåt i livet! :)

Ja, livet blir men en helt annan kvalité utan giftet. Träning är en viktig nyckel även för mig. Fortsatt lycka till på din resa!

Visst är det så, om jag inte löser helhetsproblemet lär det aldrig funka. Men det är ju inte särskilt enkelt att lösa det när man aldrig tar tag i det utan alltid flyr. Visst vore det bättre att fly till gymmet eller på promenad, kortsiktigt kommer jag försöka göra detta. Varje nykter dag blir iallafall en vinst, 1 dag nykter per vecka är bättre än 0 och 2 är ännu bättre. Satsar så till att börja med.

Tack Manda för dina värmande ord och peppning ? Är glad och tacksam att vi kan hjälpa varann att hitta styrkan när man vissa dagar känner sig svag. Igår snubblade jag till lite och drack 4 öl och nu i efterhand kunde jag lika gärna varit utan dom för det var inte speciellt gott.Jag kunde druckit mer men jag hade ingen lust så det räckte med dom. Idag har jag ingen baksmälla bara lite seg och trött. Nästan 5 veckor klarade jag av att vara vit så kroppen har ju fått tid att läka och återhämta sig i lugn och ro i alla fall och det är ju bra? Härligt att höra att du känner dig starkare i dig själv för det gör ju att du lättare kan stå imot den lille alkojävlen? Hoppas du mår bra och ha det så gott? Kram

Inte tänka på allt "man inte borde" samtidigt. Var vänlig mot dig själv... Det ligger i människans natur att vända sig mot förtryck och göra revolt, så gör inte misstaget att vara för hård mot dig själv. Då blir det för lätt för a-hjärnan att kamma hem enkla poäng sen när hen låtsas vara snäll. Lycka till med fredagen och helgen!

Jag blev så upptagen med fredagsrutinen att jag glömde det viktigaste... Fantastiskt bra jobbat Virre! Du har kommit så långt på väg mot livet så som du vill att det ska se ut! Verkligen galet bra :) Du gör mig stolt! Kram

Efter jobbet firar jag fredag med en långpromenad, helst 10 km. Sedan ett långt bubbelbad på det, med hemma-spa-lyx. Ansiktsmask, peeling, doftoljor... levande ljus utmed badkarskanten... Body shops body butter. Sedan har jag massvis med serier på Netflix som väntar. Kanske en flaska alkoholfritt bubbel, men mest troligen Loka. Om jag är spänd i kroppen sätter jag mig i min massage-stol och låter den knåda på för kung och fosterland. Så firar jag fredag numer :) Lycka till med din fredag!

Plågsamma, men praktiska... De funkar som en försäkring. Ditt undermedvetna har räknat ut hur du ska hållas på rätt spår :) Min familj är helt sänkt i influensan, så jag vet vilket helsicke du går igenom. Här har vi haft tre dygns feberyrande som helt saknar sans och reson, svimningar, diarréattacker... you name it. Jag själv blir bara halvsjuk, i vanlig ordning.Inget som inte går att fixa med bomullstussar i näsan och några febersänkande piller, och så kan man köra på. Men den här gången lägger jag mig istället. Återhämtning. Det är det jag jagar just nu. Andningspausen ger oss tid att planera hur vi ska gå till väga med avgränsningen av ansvar på jobbet...

Tack för raderna. Odette ta en timme i taget om det krisar. Alfons idé om ”jag ska bara ” är bra oxå. Ska bara dricka vatten , ska bara ringa en vän, ska bara gå en kortpromenad. De akuta suget lättar rätt fort . Så går tiden o det blir bättre. Och mirabelle, tänk vad viktigt det är att inte skuld och skambelägga oss, det är ju oxå en fälla konstruerad av adjävulen , om vi går in i den måste vi ju dricka för att vi inte är värd annat.... nä idag ska jag gå rakryggad hela dagen. Rakryggad och nykter. Kraaam

Tack mirabelle!
Jag ska sätta gränser för mig själv yrkesmässigt och jag har alla chanser i världen att styra upp.
Fortfarande helt hysteriskt sjuk i vidrig influensa. Drömde inatt om massa olika pinsamheter som alkoholen varit inblandad i. Vaknade med ångest men var nog bra att min hjärna påminde mig om allt negativt.

Dag 4 slutade med totalt en folköl, vilket för mig är helt galet bra! Jag lade mig pigg och stolt! Det har inte hänt på flera år! Idag är det dock fredag...den viktigaste vin-dagen! Hur kan man fira fredag utan vin?? Jag får försöka lägga upp en plan under dagen...

Här har du en till mamma som smyger med vinet vilket slutade med minst en flaska/dygn...usch vad man skäms! Jag tycker dock att vi ska vara stolta över att vi vet att vi vill ändra vårt beteende och vet vad vi måste göra. Det är faktiskt inte alla som gör det...exempelvis mina föräldrar som lät mig och min syster leva i total misär. De vågade inte ta tjuren vid hornen och vågade inte kämpa för sina barn, men det vågar vi!! Att vi ens försöker ändra detta är en vinst i sig! Det är ingen lätt kamp vi kör.

Nu kämpar vi på och fortsätter vara bästa föräldrarna!

Kramar!

Idag känns det bättre . Känner mig aningen mer motståndskraftig idag. Ska iväg och träna nu. Hoppas och tror att hon inte hittar på nåt om att jag kanske ska åka ett antal mil extra för att besöka Systembolaget för lite fredagsgodis. Tur att man bor en bra bit från närmaste bolag. Det blir ju lite besvärligare att skaffa hem det. Men ibland har avstånd ingen betydelse. Men nej jag vet ju hur det blir. Handlar mycket för att vara säker på att det inte blir för lite och sen dricker upp alltihop ikväll och vips är morgondagen och söndagen m.fl. dagar förstörda. Neej. Neej. Neej!!
Ska handla en massa annat godis istället så det så ! Man borde inte det heller men en sak i taget. Kanske tulpaner också.

Vad bra att du har hittat hit! Kanske har du redan hunnit läsa andra anhörigas berättelser och säkert sett att dina frågor är det många som delar.

Tillitsfrågan dyker ofta upp, då många anhöriga känner att deras tillit till den närstående som dricker eller tar droger krossas. Detta ofta pga att löften har avgivits som inte hållits. Eller att förväntningarna på sig själv eller en annan person kanske varit för höga, och man kan inte leva upp till förväntningarna.

Så jag kan tänka mig att det smärtar i dig nu och jag tycker du ska ge dig en stor klapp på axeln för att du söker hjälp och input från andra i din situation! Huruvida du kan lita på honom eller inte, det är inget vi kan veta något om just nu. Tillit växer genom att en person agerar på ett sätt som överensstämmer med vad de säger under lång tid. Han har påbörjat en förändring och gått till företagshälsan, den är en bra början! Sedan får framtiden utvisa om du kommer lita på honom igen eller inte.

Du skriver att du känner dig arg, ledsen och besviken. Förutom att skriva här på forumet, har du fler tankar på vad du kan göra för att ta hand om ditt eget mående så de negativa känslorna inte tar över i ditt liv?

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack!! Nu laddar jag inför en nykter helg.
Förra helgen var nykter, och helgen dessförinnan. Nu kör vi?

på blötsnö?!

Tack för era svar!! Känns så otroligt skönt och veta att man inte är själv med dessa tankar.
Vi har ett totalt alkoholfritt hem. Min sambo är all in för att stötta mig och självklart dricker inte han heller någonting nu. För att stötta mig. Men häromdagen blev det skygglapparna på, jag ”halkade in” på systemet och köpte en flaska vin... Känns som ett riktigt jäkla bakslag.
Men men, som Mary säger, Idag är vi nyktra?
Vet bara inte vad jag skall göra av rastlösheten, trots massor att göra.
Vill verkligen inte vara en sån här mamma. Vill kunna släppa alla tankar på alkohol och njuta av fredagsmyset med soffhäng, nykter.

Jag vill först och främst applådera ditt försök, vad jag förstår var ditt första som höll i två veckor! Utan att försöka kommer du ingenstans, utan att återvända till vanan lär du dig inget. Nästa gång kommer du komma längre!

Jag skriver som medberoende med en mor som är alkoholist. Hon försöker dölja att hon har börjat dricka igen men jag känner henne och hennes beroendepersonlighet för jag har ärvt den av henne. Hon skötte sitt krävande jobb inom resebranschen i nästan 15 år men till slut hann verkligheten ikapp. Som den alltid gör.

Har du och din sambo talat om att ha ett alkoholfritt hem? Där han inte dricker när ni umgås? För mig var det lätt att inte dricka med morsan när jag visste att hon skulle vara hemma och på senare år när jag hälsade på några dagar. Det gjorde att hon drack mindre under den tiden i alla fall. Med det stöd du beskriver att han ger och vidare är villig att ge bör det vara lätt även för honom att avstå.

Sammanfattningsvis kommer du lyckas längre nästa gång du försöker sluta, du vet ju att du klarat två veckor. Då kan inte tre eller kanske t.o.m. fyra veckor vara mycket svårare.

Lycka till!

har det varit och är i perioder. Jag har en depressiv tendens minst två gånger per år ungegfär det är sen höst fram mot jul. Sedan kan det komma åter sen vår ett par veckor. Sitter inte i så länge då.
Haft problemet sedan 2001 efter en skjillsmässa med min ungdoms kärlek.
Vi hade levt ihop i 34 år så det gjorde ont och saknaden finns kvar kan sakna och längta efter något som inte finns. Der som fanns är borta.
Det lämnar en tomhet och sorg som är svår att ersätta.
Efyer några år träffade jag en ny man vi blev förälskade och gifte oss
Dwt gick för fort han var inte den man jag trodde så jag har blivit besviken.
Han hade ett annay säty att nuttja alkohol än mej.
Han drack i princip varja dag inte mer än 2 st 5,6 per kväll mwn ändå. Till slut drack jag .2-3 glas vin på kvällarna.

För mej kändes det som om kärleken dog bort och jag ökade mitt riskbruk.
Upplevde mej fångad. Men hade lovat kärlek och trohet.Blev lite dessperat och olycklig.
Arbetet höll mej uppe hade ett intressant ansvarsfullt arbete vilket jag älskaxde.

Vände det veckoluga vin drickandet till noll och har åter fått ett normalt drickande 2-2,5 flaskor i veckan. Tycker om min man och han tycker om mej och visar uppskattning.
Jag har tänkt mycket på mitt x och jämfört det är inte bra inte rättvist och inte snällt. Så jag förstår att jag sårat honom otaliga gånger.
Hatar mej för det och att jag inte älskar fullt ut götr att jag tappar kraft. Kraft driver ger glädje och stimulans mening
När den inte käns i mitt bröst blir jag trött viljeös tappar drivet tappar meni ge. Med allt.
Ävem om alkoholintaget nu är rimligt igen så händer det att den tempotärt öka ibland nån gång.
Men vi har gett varandra ett löfte så vi har sagt att vi tar nya tag igen får se om vi kommer upvp ur skiten.
Hatar mej själv för att jag velar inte säjer som jag tycker och tänker egentligen.

Har kanske inte samma problem som andra här mem hänher kvar föt lärt mrj mycket
Tacc för ordet