Senaste kommentarerna i forumet

Hej igen. Nu sitter jag i soffan och funderar lite på vad jag känt de senaste timmarna. Vemod, lite ledsen och samtidigt glad och tacksam. Trött på dåligt väder och mörker. Lite rastlös. Jag har varit i behov av att göra mycket hela tiden. Haft mkt energi. Hade vädret tillåtit hade jag gått ut och tagit en springtur.

Jag köpte ju en alkoholfri öl och den dricker jag fortfarande. Inser att jag hade ett form av sug. Inte riktigt kanske men nåt liknande. Ville ju inte ha alkohol men jag ville ha det som det gav förut... Ja ni vet, den där inre ron som kommer ibland av A. Känner mig något låg nu för att jag fick den känslan även om den egentligen inte är farlig utan snarare normal för en människa. Att vilja ha ro.

En sån här gång är fysisk aktivitet det bästa för mig så nu ska jag dra fram min crosstrainer.

Kämpa vidare.

Kram!

Du är ingen sämre människa för att du är kär i en missbrukande person. Men dom kanske inte orkar med allt kaos som är runt. Jag vet eftersom jag har en missbrukare i mitt liv. Jag finns om du behöver någon som orkar att lyssna

Nu är flytten över. Nu bor jag i Sverige igen och känner mig lite som en främling i mitt eget land.. men det är ok.
Min nykterhet känns bra, det känns bra att inte ha tvånget hängande över mig nu när vi bor hemma hos svärmor?
Det som känns mindre bra är väl att jag nu efter några dagar här i huset börjar misstänka att det inte bara är min man och jag som är alkoholberoende.. Har ju alltid tyckt att min svärmor är så måttlig. Och visst, det är hon väl på ett sätt, blir ju inte full vad jag märker men varje kväll har det varit vin och en liten whiskey. När vi har diskuterat min nykterhet har hon varit VÄLDIGT noga med att hon får ha sitt ”helgvin”. Bara det att de senaste dagarna inte varit helgdagar väl? Och när jag tänker efter har det varit vindrickande varje gång vi träffats de senaste åren...Min man köpte en liter wiskey på båten och hennes kommentar till mig var att det kan han väl få unna sig...
Denna jävla belöning... Jag blir mest ledsen, han försöker inte ens. Och nu verkar han ha fått någon att dricka med igen.
Jag känner att jag skriver om detta i fel forum men jag känner heller inte att jag hör hemma i anhörigforumet. Jag har ju själv varit föräldern som svikit...
Som kväll efter kväll varit mer eller mindre full.
Inte nu längre men ibland undrar jag vad det spelar för roll när deras pappa fortfarande skapar känslan av otrygghet och ovisshet om hur kvällen kommer sluta...
Så klart vet jag ju att en nykter förälder är bättre än ingen men på något sjukt sätt känner jag mig som den som felar och de (min man och hans mamma) är de som gör rätt, är normala...
De är inte hemma förrän på måndag, lastbilen måste köras tillbaka till det land vi nu flyttat ifrån och jag måste säga att jag tycker att det är skönt. Jag är själv med mina fina barn. Men det är väl egentligen inte så det ska kännas? Lättnad över att slippa se dem dricka. Lättnad över att slippa bli sugen, för det blir jag tyvärr. Det var ett tag sedan men igår kom suget när jag lagade mat, sen kom det när jag skulle slappna av efter all uppackning... Längtan efter avslappningen alkohol ger är ju absolut inte ny, den har jag haft så länge jag kan minnas och min nykterhet beror på att jag helt enkelt struntar i att slappna av. Den känslan har jag valt bort och det ger konstigt nog vila i sig.
Vet knappt längre vad jag ville med det här inlägget. Bara det att jag känner mig lite ledsen. Kanske det vänder?
Kram på er❤️??‍♀️

... enligt mig själv eftersom det känns som jag lever dubbelliv med träning och coaching som en fritidssysselsättning. Helt sjukt men det finns gånger där jag går iväg och leder pass och mitt under passet kan jag längta till vinet som jag ska ta sen. Många av mina vänner vill inte inse hur deras alkoholsituation ser ut. Finns ju "fina" familjer som lever för att alltid leta efter umgänge, fest och dans men nu så ska jag ända på det iaf. Tror många här inne med mig känner igen den hjärtklappning, och svettningar (för oss kvinnor 50+) och ångest. En dag i taget !

Du har smärta i kroppen och misstänker att det hänger ihop med dina alkoholvanor. Du skriver att om det är levern finns fler organ att attackera samtidigt som du funderar på om du dricker för mycket.
Det hörs att du reflekterar kring ditt drickande och om du vill ha det så som det är nu med alkoholen.
Ett steg är att du skrivit här, kanske har du också läst en del?

Fortsätt gärna skriv och läs här på forumet, ibland kan det ta lite tid och man kan behöva skriva flera gånger innan man får svar.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen

Jag ser att du redan fått svar på din fråga i en annan tråd men vill ändå passa på och titta in och säga välkommen!
Hoppas du hittar mycket som blir hjälpsamt för dig.

Fortsätt gärna skriv och berätta hur det går för dig.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen

Du har hittat hit till anhörigstödets forum. Kanske har du läst runt en del och nyligen tagit steget att ge ett tecken här till oss på forumet så vi vill hälsa välkommen.

Hoppas du finner det hjälpsamt och att du tittar in och berättar lite mer om du känner för det framöver!

Varma hälsningar,
Rosette
Anhörigstödet

Tack pi31415 för hjälpen! Nu vet jag att jag kan hitta min tråd igen om jag skulle bestämma mig för att starta en ny. Tack ❤❤

Detta jullov har varit så otroligt mysigt. Vi har gjort många roliga saker. Och nu när det börjar närma sig slutet så blir jag lite vemodig. 1,5 månad av julstämning, julafton, nyår, resa och andra aktiviteter tar slut. Tiden som följer nu är ganska intensiv i det yrke jag har så jag bävar lite inför att börja jobba igen. Men jag måste försöka slappna av.

Jag är i alla fall tacksam för att vi haft sån fin semester.

Idag har vi också haft kul. Och jag köpte faktiskt en alkoholfri öl som jag ska dricka när jag pysslar lite hemma. Vemodet jag har i mig är ett perfekt exempel på när jag brukade dricka förr. Jag har ingen tanke på att dricka men kände ändå att en alkoholfri öl skulle kännas skön. Jag är glad åt att jag faktiskt är väldigt nöjd med att den är alkoholfri och att jag inte önskar att den hade alkohol i sig.

Jag har verkligen fått nog av vintern nu måste jag säga. Längtar så mycket till jag får börja pyssla i trädgården. Jag har lust att gå ut och greja redan nu men det är ju ingen idé ? men jag är så glad över att vi är på rätt sida av året nu!

Trevlig helg allesammans! Och en vit skål!

??

Skulle just vilja skriva alla dina ord.
Är precis i samma sits som du. Nu e d fredag å jag klättrar på väggarna. Tog mitt sista glas i onsdags.

med stormigt känns igen....eller passionerat som man gärna blandar ihop det med! Även lögnerna känns igen! Har haft ett förhållande med man som dricker! Lita på din magkänsla! Önskar jag hade gjort det mycket tidigare! Bra att hon går på AA även om hon (kanske) ljuger om skälet! Är nog extra skamfyllt att vara kvinna och dricka! Som Sisyfos skriver: var håller barnen hus! Hoppas inte de också har det stormigt med henne!

har kommit en bit på nykterheten, Jullan65, och att du funderar en del över det som varit.

Men, du behöver inte trycka ner dig och må dåligt för att du hade ett återfall. För inte bestämde du dig väl hux flux för att börja dricka stora mängder och bli kraftigt berusad under en längre tid? Nej du tänkte väl (eller rättare sagt din beroendehjärna tänkte) att du skulle unna dig något glas, och att du skulle ha kontroll på intaget. Precis som många av oss andra gjort, inklusive mig. Men det fungerade inte, varken för dig, mig, eller någon annan.
Så se det som att du är en erfarenhet rikare, och har mer kunskap om hur beroendet fungerar. Och att du nu är bättre rustad denna gången.

Jag skrev en gång i min tråd att istället för att älta och bittert ångra det som varit, när det gäller ens beroende och drickande, så kan man vända det till något positivt. Det att man skaffat sig erfarenheter och kunskaper om beroendesjukdomen.
Inte kan vi rå för att vi är så funtade, genetiskt/mentalt, att vi gillar den sinnesförändrande berusningen och kan utveckla ett beroende, och inte kan vi med dessa förutsättningar rå för att vi är födda i ett samhälle och en tid, då alkohol finns invävd kulturellt och traditionellt i nästan alla sammanhang och miljöer.

Det stora och positiva är att vi tar tag i vår situation och påbörjar arbetet med, och resan mot, ett nyktert liv i frihet. Lyckas vi med det (och det gör vi ofta), så har vi gjort något stort och positivt för oss själva. Plus att vi på vägen dit måste bryta med samhällets alkoholnorm. Och sedan måste tacka nej till whiskey-provningar, vin-mingel och öl-hävningar x antal gånger under resten av våra liv.

Så tänk positivt och tro på dig själv Jullan65. Du har kommit långt i befrielseprocessen.

Många varma och nyktra kramar

För lite dagbok här.

Den där kraften jag önskade skulle komma efter nyår kunde jag faktiskt plocka fram. Som så många här skriver är det bara jag själv som kan vara den som ser till att jag inte dricker. Ellan skrev om att bromsa i tid (med hänvisni g till att semestervanorna blev en del av vardagen). Jag ville sluta vardagsdricka vin. Jag har klarat det hela den här veckan! När sambon tog sitt vin tog jag min ramlösa. Jag känner mig duktig, stark och stolt! Jag hoppas att jag fungerar som en inspiration för honom också.

Jag märker redan att jag ser människor jag möter i ögonen på ett annat sätt än tidigare. Så befriande att slippa vara fånge under skammen. För 1-2 glas vin nästan varje vardag var inget jag kände mig nöjd med.

Jag kramas med barnen, umgås nära. Min andedräkt luktar inte surt av vin. För det luktar, det märker jag nu när jag avstår själv.

Ellan skrev också om att göra något annat för att inte bli sittande med vinglaset i handen. Och jag har bestämt mig för att återgå till den träningsform som jag trivs med, som jag vet att jag längtar efter och som passar mig. Stolt även över detta.

Nu gäller det att hålla i och hålla ut. Med bestämdhet. För det är lätt att falla tillbaka, det vet jag.

Tack för att ni skriver i alla era trådar. Vet inte var annars jag hade hittat kraften och inspirationen till förändring.

Håller tummarna! Du klarar det här!

Hej hopp!

Jag tror att det är så otroligt individuellt. Kontakterna med vården vill nog gärna säga att det är noll alkohol for you ever again. Det är tryggast så - och för de flesta är det nog bäst så. Men, och det här kanske en del på det här formuret upplever som kontroversiellt, det är inte en naturlag att helt avstå alkoholen för alltid är det bästa för alla som har haft problembeteenden - lättare eller tyngre. Däremot tror jag att man ska vara väldigt uppmärksam på hur sig själv om man börjar dricka lite igen. Hur känns det? 1-3 glas går bra en gång. Sedan en gång till. Sedan kanske det blir 2-4 glas? Eller oftare. Jag har upplevt med mig själv att det är väldigt lätt att falla tillbaka i gamla dåliga vanor - och när man upptäcker att man gör det får man nog ta sig en funderare: kan jag verkligen hantera det här, eller lurar jag mig bara att jag kan det.

Jag ska verkligen försöka denna gången. Satsa på träning och viktnedgång och inte falla för frestelsen att dricka vin.

Hej på er alla,

Bra skrivet av alla på tråden.
Jag vill dela med mig av mina erfarenheteter.
Drickande av njutnings medel har funnits med mig i många, många år.
Idag är jag så trött på alkohol.

Jag dricker i ensamhet. Ingen vet om detta förutom mina 3 barn och därför lurar jag alla. Inklusive mig.

Det viktigaste är att tänka mer på sig själv, vem vill jag vara?
Det är ingen tuff grej för mig att tacka nej inför vänner
Gör alltid det. ....Sen när jag kommer hem så ändras allt och alkoholen bestämmer.
Lever i tysthet och orkar inte med det längre.

Ni är alla starka och bra som kommer till den här tråden.

Tack för att jag fick komma hit.

.....

Då tillhör de kanske den kategori som jag pratade om innan - de med egna a-problem som de inte vill erkänna. Jag gjorde själv likadant - ville att alla skulle dricka så jag kunde göra det obehindrat. Du skriver att du inte drack när du var yngre och ändå hade väldigt roligt, då borde det ju funka att vara med ändå (trist när vännerna inte känner så...)... men, som sagt, man blir ett ”hot” för de som inte vill inse sina egna problem. När de ”talar för dig” att dricka så är det ju eg deras egna drickande de rättfärdigar. Du skriver om resor, det låter ju spännande och utvecklande! Kanske kan träffa likasinnade där?

Hej! Låter som en klok idé, att vara helt nykter en längre tid för att sedan ta nya beslut. Det tar ett tag innan hjärnan klarnar och kan skaka av sig fixeringen vid a. När jag höll upp insåg jag hur mycket jag tänkte på a även när jag inte drack, jag längtade tills nästa gång och stora delar av livet blev en transportsträcka tills nästa gång. Själv har jag testat att försöka dricka kontrollerat många gånget och på nya uppfinningsrika sätt... men det funkar inte för mig (en del längst in kan inte riktigt släppa taget och det är väl en del av det sjuka, samtidigt blir det lättare och lättare när jag tänker efter VAD det är jag vill ha ut av att dricka ställt mot vad jag riskerar). Jag vill ju eg inte bara dricka två glas, jag vill åt berusningen, få tyst i huvudet... och då dricker jag mer än jag tänkt. Det kan gå bra ett tag men sedan faller jag igen. Nu kör jag utan. En dag i taget. Hoppas du hittar din väg! Kram

När jag läser min tråd så ser jag att jag var nykter i 8 månader..... känns sorgligt att jag återigen började dricka. Ska försöka förlåta mig själv, men jag kan inte se att jag hade/har andra problem, som jag kan skylla på . Alltså , det är jag som beslutade mig för att dricka. Drog mig undan forumet, och utnyttjade inte mina redskap. Vips, så var adjävulen där och pockade på. Det är väl så det funkar då, med återfallen. Jag tyckte jag klarade mig själv och sänkte garden. Struntade i det som egentligen var viktigt för mitt mående . Då kommer det sakta smygande tillbaka, helt enkelt. Förstår lite vad många nyktra alkoholister säger. Att det aldrig blir en självklarhet. Och att det kan ses som en stor ynnest, under att man får vara nykter. Jag ska försöka komma ihåg att tänka på detta, en dag i taget. Nu jobb hela helgen och jag väljer nyktert 24 h. Kramiz

Jag har försökt minska min konsumtion av vin. Under julhelg och nyår var jag helt nykter men därefter har jag druckit en flaska vin flera gånger i veckan igen...inte så att jag fått minnesluckor och förlorat omdömet helt men på tok för mycket. Det är som det inte räcker med mindre än en flaska vin åt gången...att det inte blir mer beror på att jag inte köper hem mer. Blir så besviken på mig själv att det är så här med mig....att jag inte klarar att hantera drickandet samt att jag känner en stor sorg att inte få dricka mitt vin.
Har haft ledigt från jobbet under julhelgerna o börjar jobba på måndag igen. På måndag tänker jag ta nya tag och försöka vara helt alkoholfri en tid framöver.
Wish me luck ?

Jag är i samma sits som du och skäms att betätta att jag jobbar som lärare. Jag fungerar perfekt på jobbet o har inte en enda sjukdag på hela förra terminen. Dock anser både min man och mina barn att jag dricker för mycket. Ska försöka ta tag i det nu.
Hoppas du lyckas bra.

Tyvärr vet jag att de kommer tycka jag är trist och säga varför då? Du som är så sportig, smal och aktiv. Du behöver inte sluta dricka säger de. Förmodligen inser de inte själva att de dricker för mycket. Men jag måste sluta dricka och feströka, annars kommer jag inte att överleva 2018. Helt sant. Att säga att det här blir roligt är ju att överdriva en smula men det känns roligt att vi blir några stycken, en dag i taget

Det är mycket som inte går din väg nu du är i en väldigt tuff situation och behöver stöd och hjälp. Du har förmågan att kunna söka den och modet att berätta hur du har det. Nu funderar du på att söka hjälp akut och vill höra lite om erfarenheter här.

Nu beror det lite på vart i landet du är, ibland är det uppdelat så alkoholen är på ett ställe och psykiatri ett annat, ibland är det under samma tak. Är du orolig att du kan ha risk för svår abstinens är det bäst att först ringa en beroendeakut/beroendemottagning.

Samtidigt vet du ju bäst hur du mår, och vad du helst skulle vilja ha för stöd nu. Att skriva här var ett steg för dig, bra gjort!

Det finns stöd och hjälp att få när du vet vad du vill ha och du kommer må annorlunda även om det inte känns så just nu.

Om du vill läs lite under vår "akut-flik", där finns lite kontaktuppgifter och kanske något som kan vara hjälpsamt i ditt beslut vart du vänder dig för stöd:
https://alkoholhjalpen.se/akut

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Förlåt Stingo, men nu måste jag jubla över att ha fått syn på LN härinne. Så kul att se dig igen.
Fick för mig att jag skulle söka reda på din tråd och såg att du gjort inlägg nyligen. Återigen detta tjatande om Tolle ?, men jag hittade en länk till en film i din tråd, till just Tolle och gav det en chans https://www.youtube.com/watch?v=foU1qgOdtwg
Och gisses... han pratade om att leva i nuet och hur man kan åstadkomma det i stunden. Jag är så kass på det. Jag vet att jag behöver och han gav några knep. Och vet ni vad... om man jobbar hårt på de tekniker han gav, då kan man också tysta den inre domaren, för om man lever i stunden så betyder varken förflutet eller framtid någonting. Å när jag skriver det, så ställs det på sin spets.., och MÅL etc som är så viktigt också, men då får man nog vila i "det är vägen som är mödan värd".
Och alla ni som har svårt med nuet... ge filmen och kanske även böckerna en chans. Jag har det största förtroende för alla kloka människor härinne som rekommenderar Tolle.