skrev anonym14981 i Botten

Oj, vad tiden går. 13dgr nykter. Har ju haft lite hjälp av maginfluensan:-). Faktum är att jag har kommit lindrigt undan, hitintills . Tänker att jag kravlat mig upp så många ggr nu, att det ska bli svårare, eller rentav omöjligt att åter vara på banan. Samtidigt har jag ju lärt mig hur a fungerar hos mig, och kan se och tom hindra mina asug emellanåt. Behöver nog gå i ganska strikta led ett tag framöver och tänka på mig. Mat, motion, arbete, vila i lagom mängder. Oroar mig lite idag, men det får bara vara så. Jag tänker iallafall vara nykter 24 h till. Utan antabus idag, då jag får magkänningar av dom o i samband med magsjukan blir det nog inte så bra. Avvaktar till imorgon då kroppen återhämtat sig mer. Kram alla kämpar och igen, tack för pepp o stöd?


skrev anonym14981 i Ett ärligt försök!

Åh härlig läsning, och tänk på att det inte finns några ”måsten”. Vi tar 24 h i taget( funkar faktiskt till allt) kram


skrev Virrpanna i Andra dagen...

Igårkväll var en fantastiskt bra kväll, med läsk och ostbågar, en hel natts sömn nu utan ångest eller svettningar. Så jäkla skönt att vakna utvilad, pigg, ha ork och humör för dagen. Detta är nog sånt man ska pränta in i minnet tills den dagen då ett sug efter A kommer. Hade fruktansvärd abstinens igår eftermiddag.


skrev Sorensdotter i Skam & skuld

Tack för ditt svar & jag har nu varit härinne & läst. Jag är långtifrån ensam men ändå känner jag mig som mest ensamma i världen. Att läsa allt som skrivs är nyttigt men samtidigt gör det så fruktansvärt ont. Det startar igång massvis med känslor som jag inte vet hur jag ska hantera, jag vill inte heller känna just nu. Men det går ju inte heller att fly. Sedan han sa att han ville skiljas i måndags så har han inte ens pratat med mig. Det är något som jag har svårt att förstå.. Jag skuldbelägger mig ännu mer. .


skrev anonym14981 i Upp från botten

Kom igen bara, du är en erfarenhet RIKARE?


skrev anonym14981 i Är det alkoholen?

Ja 1vecka-10dgr brukar jag vara abstinent. Sedan blir det bättre kroppsligt, med sömn, humör, ork osv. Är ju olika från person. Och hur mkt/ofta man druckit. Du får helt enkelt ge det tid. Vikten är ju som vanligt... sunda matvanor , sund motion gör att du går ner i vikt.


skrev misty65 i Det har tagit tid..

Hjälper mej. Just det där han väljer alkoholen och du väljer livet. Precis så känner jag. Väldigt mycket som jag känner igen mej i. Men jag lever kvar i mitt förhållande.


skrev Spöketimig i Upp från botten

Känner nu att det kanske var bra med ett "bakslag" i fredags. Jag är inte de minsta sugen och känslan av att må bra är guld värt. Jag behöver inte fundera på bolagets öppentider eller om jag ska ha rött eller vitt. Jag lägger tiden till träning och bra kost. Kilorna försvinner och jag sover bättre (äntligen!)
Det kommer garanterat komma bakslag igen men vetskapen om att jag kan skaka av mig nederlaget och gå vidare känns stärkande.
2018, en kickstart so far?


skrev anonyMu i Sällskap som pressar.

Så bra att det kanske var till lite hjälp. :-)

Jag kom på en sak till som jag brukar säga och som verkligen är sant - att "jag mår mycket bättre utan alkohol". Det är väldigt svårt för andra att argumentera emot det. Blir det följdfrågor på det, så säger jag att jag "prövade att plocka bort alkoholen och mår så mycket bättre och därför har jag inte funnit någon anledning att börja igen. Lite tråkigt ibland, men helt klart värt det." Då brukar det komma mumlande medhåll eller mumlande om att det hade de själva aldrig fixat eller velat. Det blir lite mer av en tankeställare, för det flesta vet ju ändå innerst inne att man inte mår särskilt bra av alkohol. Då är det också lättare att stå för sitt val, man känner sig tom med lite bra.

Och vet du Pippis - det bästa av allt - det är helt sant! :-D

En annan sak. Du skriver att du är i en ny stad. Vilket guldläge att bryta med gamla mönster och vanor! Jag flyttade också ganska snart efter jag slutat dricka. Ny stad, nytt hem, nytt jobb, nya bekantskaper. Det är ett väldigt, väldigt bra läge att samtidigt bryta med alkoholen. Jag lovade tex mig själv att aldrig dricka i mitt nya hem och det har jag hållit. Jag har haft ett återfall på en semester utomlands, då jag tyckte att det var en klok idé att pröva lite efter två år (inte fullt så klok idé i praktiken kan jag säga), men i övrigt har jag hållit mig vit. Tror faktiskt att allt det nya runt omkring varit en stor hjälp i detta.

Kram på dig


skrev aeromagnus i Har mitt liv äntligen vänt?

Varit i Riga efter nyår nu. Bara strosat runt och njutit. Snart jobb och tyvärr är det lika rörigt där som på mitt gamla jobb. Planerar för vår sommarsemester i Kroatien.


skrev Huskatten i Blandade känslor

Tack Nyttan, för att du tog dig tid att svara!

Fast sorgligt att höra att du är i en liknade, och svår sits.. Med egna alkoholproblem som man tar itu med, och så en omgivning som inte gör det. Eller som vill leva på som vanligt. Jag menar gränsen mellan ett större bruk, missbruk eller beroende är en smula flytande.

Dessvärre tror jag att det i längden är svårt att själv ta avstånd från ett överbruk av alkohol och leva med den som inte gör det. Man retar sig så förbaskat på ruset! Det där onödiga och rent av själviska i att söka alkoholfylld upplevelse utan tanke på den som med viss möda valt bort den utvägen.

Inte för att det var någon större möda för min del. Eller, kanske ändå? Under en 10-årsperiod så höll jag på att pröva och ge upp i omgångar. Vacklade fram och tillbaka, med egen vilja, alkoterapeut och antabus. Frivilligt. Min man hade under samma period hamnat under sin arbetsgivares vilja till rehabilitering. En ofrivillig nykterhetssträvan komplett med "kontrakt", regelbundna blodprover, kontakter med beroendecentrum och till slut, en månad på behandlingshem.

Ett fruktansvärt övergrepp då han aldrig misskött sitt jobb, varit onykter på jobbet eller vid bilkörning. Det hjälpte ju inte att han skötte sig emellanåt heller! Så han skötte sig ibland, protesterade och drack för övrigt. Han blev ofta besviken men kunde inte riktigt acceptera att enda vägen ut var att leva nyktert, en längre tid. För mig blev hans upplevelse en rejäl tankeväckare. Jag ville verkligen inte hamna i samma sits. Och det blev en del av min drivkraft att ta itu med mitt beroende.

Men här är vi nu. I ett rejält dödläge. Där jag anser att alkohol, för oss fyllerister, måste bort först - innan man kan göra något åt det andra. Och han, antagligen vill att vi ska ha det bra tillsammans - för att hans ka klara av att göra något åt sitt drickande. Ingen ger sig! Ingen hittar vägen ut.

Jag hoppas att du och din man hittar vägen till ett samförstånd. Alkohol i lagom mängd, och rätt sammanhang som går att leva med. Men inte "in your face" regelbundet. Det blir för tufft.
/Cecilia


skrev Äntligen fri i Nykter – så gjorde jag

Jag hade fettlever. Min lever var helt återställd efter 6 veckor. Perfekta värden idag.
Men gå gärna och kolla upp dig. Och prata ut. Då sover du gott sen :)


skrev Victory i 2018

Ni har rätt Styrbjörn och Miss Mary Poppins. Ska gå till beroendecentrum och ska fortsätta skriva av mig här. Känns lite läskigt. Tänk om jag blir avslöjad?

I natt sov jag bra. Dock kom jag på nu på morgonen att jag drömde att jag köpte vin. Väldigt konstigt!

Ja, dejta utan att dricka är ju tyvärr väldigt svårt. Handlar ju inte där om berusning men finns ju inte en mer passande aktivitet än att ta en eller två drinkar när man ses första gången. Man kan ju dricka alkoholfritt men tyvärr är vi ju programmerade på det sättet i samhället att dricka alkoholfritt är udda och känns som man behöver en bra förklaring för det. Att säga att man är gravid funkar ju knappast på en dejt, haha. Har ni kanske några förslag?


skrev Nyttan i Nykter – så gjorde jag

Tack för att du delar dina erfarenheter - jag hänger på - jag ska också nå 1000 dagar nykter! Som du skriver -
”det nyktra livet måste upplevas”.
Det tar jag med mig idag.
Stor kram


skrev Vita jordgubben i Det vita livet

Vad roligt att ni hänger på! Det känns mindre ensamt då. Jag sov bra i natt! Jag börjar oroa mig för suget i helgen, mannen ville göra oxfilé och min hjärna reagerade naturligtvis med en gång med "åhå, rödvin", det finns hemma men det är inte mina flaskor och jag ska inte ha något alls. Får hitta på något annat gott. Det blir en prövning men jag har klarat det förut så jag klarar det nu med.

Mirabelle: Jag har varit sjukskriven två gånger för depression, jag tror att det var förlossnings/utmattnings första gången och sen tror jag att jag fasade ut anti-depp-medicinen för fort andra gången. Äter fortfarande anti-depp men planerar att sluta de närmsta åren, i luuuugn takt denna gång. Jag har fått lära mig en hel del om stress och hur jag ska lägga upp mitt liv för att inte hamna där igen. Förvirring och känsla av att inte ha kontroll är ju ett tecken på att det är för mycket för kroppen, vad bra att du inte lägger på alkohol också. Jag använde alkoholen som självmedicinering ett långt tag, tror det var det som i längden gav ett beroende hos mig. Ta hand om dig...

Vi går in i dag 4! :-D


skrev Nyttan i Har jag äntligen druckit klart?

Följde dig en tid 2016 utan att kommentera. Du vet vad du ska göra! Du är stark och behöver inte alkohol i ditt liv!


skrev Rukko i Förtvivlad

Ska verkligen försöka leta upp bra hållande strategier den här gången hittade en ljudbok som jag tyckte hjälpte ett värt att prova när det känns jobbigt den heter Drick mindre alkohol med av Rolf Jansson finns på storytel
Kram??


skrev Nyttan i Ingen tvekan

En märklig, härlig och annorlunda känsla har infunnit sig. Jag är ren från alkohol. Kroppen känns, trots min förkylning, helt annorlunda idag än vad den gjorde för en vecka sedan. Kroppen är lättare, inte så spänd och mina tankar känns på något märkligt sätt lättare.
Idag började jag inte här på Forum. Var nästan på väg att glömma Forum men så kom jag på det - jag ska fortsätta skriva här och fortsätta läsa i trådarna så att jag inte plötsligt drabbas av högmod igen och tror att jag kan smaka alkohol i något festligt sammanhang. Det är bara att glömma, att spärra och att öva på mitt; nej tack!
Det drar ihop sig till min ”anställningsintervju” och jag blir nervös bara jag skriver ordet. Jag vet inte riktigt vad min chef har tänkt sig - bara att hen tänkt och har provat mig hårt det senaste halvåret. Jag kan inte riktigt föreställa mig vad som skulle kunna ligga framför mig mer än att jag förstår att det kan bli allt jag någonsin drömt i i yrkeslivet. Nykter har jag blivit och det är en förutsättning för att klara jobbet jag haft det senaste halvåret, nykter är en förutsättning om arbetet blir permanent och/eller tar en liknande form.
Om en vecka sitter jag på väg till intervjun som är en heldag. Det svindlar innanför mina ögon, det susar i mina öron och det pirrar i min mage. Knäna skakar och kallsvetten bryter fram i mina händer. Så här får det inte kännas om en vecka. Jag har lite att göra med mig själv utan alkoholen att fly till. Alkoholen som dövar rädslan av att inte räcka till, inte vara tillräckligt smart eller inte ha rätten att ta min plats. ”Skomakare bli vid din läst!” Mormors ord som etsat sig fast i mig och som varit på tapeten i varje omgång terapi under åren (totalt ca 100 timmar). Möts av min chefs ord vid förra ”intervjun”; ”Man får den plats man förtjänar”. Detta efter att jag tyckte att jag brett ut mig alltför mycket och nästan bad om ursäkt för det. Nu mår jag inte så bra längre - nu mår jag lite illa och det susar svagt i mina öron. Jag är inne i kärnan av mitt missbruk och min flykt. Tårarna är nära - det som varit lämnar jag bakom mig, mormor visste inte vad hon sa till mig, hon menade inget illa. Det var bara så hon växt upp och hon förstod inte bättre när hon upprepade den gamla ramsan som säkert hade hållt henne på plats. Så jag lämnar det bakom mig, jag lämnar mormors bitterhet bakom mig och hennes miserabla liv bakom mig. Detta är mitt liv och jag vill leva det till fullo - jag tar min plats som jag förtjänar.
En vecka har jag på mig att hela mig så pass mycket att jag kan manifestera mitt egenvärde tillräckligt för att klara av intervjun nästa vecka. Inom mig vet jag redan att jag blir perfekt för jobbet!


skrev Snorpan77 i Nykter – så gjorde jag

Hello
Misstänker att jag fått förstorad lever av för mycket alkohol under längre tid. Kan jag hjälpa min lever genom att helt sluta dricka eller måste en läkare titta på det?


skrev misty65 i alkoholisten i ett nötskal (lista för medberoende)

För mej är det bra att läsa. Känner igen mej. Får mej att förstå att jag inte är ensam. Hjälper mej mycket.


skrev Rukko i Förtvivlad

Hej och tack så mycket jo jag ska läsa på och kolla medicineringen det här forumet verkar ju kalasbra ??
Kram ??


skrev Pi31415 i Nykter – så gjorde jag

nykterhet och frihet Äntligen fri.

Tack för din inspirerande text. Och jag håller helt med dig att efter en inledande fas i nykterheten där det krävs ett hårt och seriöst arbete för att lägga en fungerande grund för att bevara nykterheten, så infinner sig till slut detta härliga tillstånd då man är befriad från sug, negativa känslor, förrädiska tankar, etc.
Ett liv i frihet.

God fortsättning och lycka till med ytterligare ett nyktert år Äntligen fri. Ja, lycka till även med kärleken!


skrev Äntligen fri i Äntligen!

Kämpa.
Mot suget.
Sömnen kommer till slut :)
Och det kommer bli en lugn sömn precis som dina dagar blir lugna. Men det tar lite tid. Håll ut bara ?


skrev Pi31415 i Tre år idag

till 3 år i frihet, och tack för att du delar med dig av alla de positiva effekter som nykterheten för med sig.

God fortsättning och lycka till på ytterligare ett nyktert år Alkoholist Javisst!


skrev Äntligen fri i Nykter – så gjorde jag

Dagarna tickar på och det mest fantastiska är att man fått nya ögon. Ser Världen annorlunda idag. Kan observera utan skuld.

Suget försvann för 1000 dagar sedan när jag fick nog. Ett mirakel. Utmaningen idag ligger i att leva nykter. Att leva i alla känslor nykter. Att bli besviken, arg, glad, orolig, euforisk, ledsen, förhoppningsfull utan att bli just full.. man känner sig som en tonåring emellanåt. Dessutom är jag nykär. Oj vad det händer saker nu. Så mäktigt..

Kampen mot alkoholen var jobbig. Den är jobbig. Den är jobbig ständigt den första tiden. Jag kände sorg, saknad och skuld i månader. Men. Det. Går. Över!

Känslor går över. En nykter jobbig kväll följs alltid av en nykter bra morgon. Tänkte alltid på det i början. Speciellt när man satt med arbetskamraterna som drack undan. Min tid är i morgon tänkte jag och jag gick upp extra tidigt för att träna. Idag är jag vältränad. Som alkoholist gör jag ingenting halvdant ;)

Kan inte förklara hur bra livet kan bli som nykter. Det måste upplevas. Hoppas hoppas hoppas att fler ger det en chans. Man måste igenom de första 3-6 månaderna bara. Men var inte orolig, det går snabbare än man tror. Och det är möjligt! Det finns en lösning..

Kämpa på nu alla där ute. Ni har himlen runt hörnet!

Kram från mig