Senaste kommentarerna i forumet

I min tråd.dax att vända blad.
Där beskriver jag rätt ingående mina funderingar.

I min tråd.dax att vända blad.
Där beskriver jag rätt ingående mina funderingar.

Är jag sugen på att dricka vin? Jaaa, det är jag. Åt middag på hamburgarhak med gubben ikväll, massa folk som drack vin. Suck, jag ville också ha ett glas rött! Så bara just därför kan jag ju inte få det. Dock bättre idag med tankarna på att smygdricka tetrapak vin. Har inte känts lockande. Nu är jag dock helt övermätt, med magen full av sötpotatis pommes, så nu är vinsuget lika med noll.

Hej ❤

Sisyfos tack för din omtanke. Jag ska börja äta D-vitamin. Och fortsätta att vara ute mkt. Jag har tur för i mitt jobb är man ute mkt så de få soltimmarna som kommer kan vi fånga oftare än de som jobbar inomhus jämt. Det kanske är min räddning....

Jag har haft en bra vecka. Nedstämdheten är tyglad även om jag vet att det räcker med ett par dåliga grå regninga dagar för att jag ska bli nere igen.

Jag har skapat väldigt sköna, trevliga och mysiga rutiner denna vecka. Vaknar lite tidigare än vanligt för att ha en lugn morgon. Hinner mysa med barnen när de äter frukost (jag äter innan de vaknar). Sedan när vi åker till deras skolor så försöker jag ta vara på den turen.... prata och skratta medan. På kvällen kan det variera men jag försöker plocka undan lite så det ska vara fint nästa dag. Tvingar inte mig själv att storstäda kl 19 på kvällen om jag inte absolut känner för det. Hmm det där sista övar jag på ännu förresten. Men det är mitt mål att försöka slappna av mer hemma. Jag sitter nästan aldrig still och njuter av livet. Men när jag gör det så säger ofta mina barn "äntligen sitter du med oss!!" Och så kryper de upp bredvid mig. Det är ju värt mer än ett städat hem. Gud... trots att jag skriver detta och menar det så tänker jag på att jag ska ta fram dammsugaren en snabbis. Men jag ska faktiskt försöka att låta bli. Det kommer nytt smuts imorgon ändå så jag kan lika gärna vänta tills imorgon.

Igår höststädade vi gården. Det var så kul!! Vi hjälptes åt hela familjen i flera timmar. Det var som terapi. Detta älskar jag! Har börjat längta efter att bo i lägenhet mitt i stan som jag gjorde förut men igår påmindes jag om hur härligt det är med naturen direkt utanför dörren. Men jag tror att jag kommer att vilja flytta till lägenhet nångång igen. Nära till aktiviteter i stan (bio, café osv). Fast å andra sidan... att ha en baksida att ligga i solen på är inte fel... (om sommaren erbjuder sol till skillnad från denna).

Vilket oroligt tråkigt pladder att läsa ? men det är skönt att bara skriva... för det är trots allt sådana här banala tankar och planer som leder till om man mår bra eller inte... Och som påverkar hur man tar beslut kring exempelvis alkoholen. Får jag ur mig sånt här strunt så pustar jag ut lite. För ibland räckte sånt här surr i min hjärna för att jag skulle vilja tysta det med vin. Sluta grubbla och planera över de minsta små sakerna som man inte ens vet om man lever till att få se.

Att tysta surret. Det var det jag försökte göra med alkohol. Nu skriver jag bort det istället hoppas jag.

Förresten morgondag... siesta låter inte dumt. Eller vila iaf. Det är nåt jag ska försöka göra mer av... vila.

Kram till er alla och ha en mysig kväll!

Dagens kloka ord från min app:

Your past is not your potential. In any hour you can choose to liberate the future.

mår du idag då?

Men det gick vägen att låta bli att ta ett stopp på systembolaget. Ägnar nu kvällen till att läsa och laga matlådor.

Jag tror du är på väldigt god väg att lyckas och skulle ett glas slinka ner så kan du alltid börja om nästa dag.

Kände att det var dags att skriva någon rad igen.

Har varit helt nykter snart 7 månader.
Och jag mår såå bra.
Visst har varit riktigt kämpigt och är det än idag vissa stunder. Suget har ändå inte försvunnit. Helgerna är såklart jobbigast när kompisar och ibland sambo ska ut på galej.
Känns som att man blir deprimerad då för att man själv inte kan dricka och fara på party.

Men så får man bråka lite med sig själv och säga att du klarar ju inte av det, gör något annat och det har gått bra hittills även om jag vart riktigt nära att slinka dit någon gång.

Men som sagt jag mår bra och har kontroll utan alkohol i kroppen.
Och kommer fortsätta kämpa för ett bra liv, utan alkohol.

Hoppas det går bra för alla kämpar här inne, jag håller på er alla!

Du är absolut inte ensam.
Jag har både druckit alldelens för mycket och för ofta.
Med riktiga blackouter och totalt hjärnlöst beteende som följd.

Försökte ett tag att verkligen ta kontroll och dricka mindre men det fungerade inte för mig, tillslut spårade det igen.

Har varit helt nykter nu drygt 6 månader och jag mår otroligt bra!
Visst det är inte lätt, suget kommer titt som tätt, speciellt när alla kompisar eller sambo ska ut på galej.
Men man får försöka påminna sig själv om alla dåliga saker det fört med sig att dricka och att man inte klarar det.
Vi är alla olika och vissa av oss klarar inte av alkoholen, jag är en av dom.

Försök hitta andra saker att göra, kanske träna? Det hjälper mig.

Lycka till.!

Kram

När du upplever mycket abstinensbesvär så är det bra att ta hjälp av en beroendemottagning eller motsvarande. Det är onödigt att lida i onödan om du kan få lite hjälp att hantera det obehag som abstinens innebär. Om du någon gång har upplevt allvarlig abstinens så kan det vara farligt för hälsan att sluta dricka tvärt. Du kan läsa mer här: https://alkoholhjalpen.se/akut#abstinens

När du har tagit dig förbi abstinensen så ligger det mycket i de tips som du har fått. Att ha en period helt utan alkohol gör att du får nya erfarenheter och en styrka att hantera svårigheter längre fram oavsett om du är osäker på vad ditt långsiktiga mål är.

Vänliga hälsningar
/magnus
alkoholhjälpen

Idag borde hon få brevet och jag är jätte nervös för hennes reaktion!

Kan du lägga bort telefonen?
Åtminstone för några timmar tills du känner dig stabilare.
Svårt när man är inne i en karusell av dåligt mående och en vilja att vara till lags.
Men kanske det hjälper.

Fantastiskt starkt av dig på konferensen. Jag känner igen sammanhanget så väl och hur det ska supas hela tiden, dricker man inte hamnar man utanför.

Som sagt, imponerande!

Gråter just nu. Känns som att världen håller på och rasar.
Min mamma smsar och bråkar med mig. Det har hon alltid gjort eftersom hon är psykiskt sjuk.
Det är jobbigt att bli attackerad ifrån två håll. Y som vi kan kalla alkolisten i mitt liv för ringde 14.45 Varför vet jag inte. Han har i alla fall inte varit på jobbet. Det enda som jag vet är att drift ledaren på hans jobb har varit på honom. Och det är mitt fel.
Jag tror inte att han har varit på jobbet.
Jag vet inte om jag vill ha honom eller gå vidare . det är förtidigt att säga det enda som jag vet just nu är att jag måste hitta styrkan för att komma vidare.
Det enda jag vill är att få vara i fred.

Han är inte alkoholist.
Han är en mer självständig typ av man som klarar sig även utan mig.
Och det har satt igång nya processer i mig som jag inte var beredd på.

Det var först då jag förstod hur sjuk jag var i medberoende.
Jag skulle styra upp honom mot mina mål så att det skulle bli som jag ville.
Att han ville andra saker och hade egna mål ingick inte i min plan..

Har du träffat en ny man som också är alkoholist?

Visst kan man leva med en alkoholist.
Om man vet vad man vet innan man vet på något sätt.
Att älska en människa med missbruk handlar ofta om att man själv måste lära sig att stå på sidan.
Att inte alltid ha rätten att ställa krav som om man levde i en relation med en icke beroende.

Man måste vara beredd på svängningar,både sina egna och den man lever med.

Men jag ångrar inte en dag med min alkis som jag levde med i 20 år.
Vi gav varann oerhört mycket,men det var slitigt på många många sätt och jag önskar att jag hade varit bättre förberedd på hur jag skulle må,framför allt efteråt.
När man är i en karusell av dåligt samvete,skuld lättnad oro och ro.

Det är där man borde ta ställning inför nästa relation.
Vill och orkar jag detta en vända till?
Vad berodde på mig och vad berodde på missbrukaren att det tokade till sig.
För man stirrar sig gärna blind på att det är den som dricker som begår alla felen.
Så är det naturligtvis inte.

Men som de säger i alanon
Du orsakade inte missbruket som anhörig.
Du kan inte bota missbruket.
Du kan inte kontrollera missbruket.
Lätt som en plätt att ta till sig :-)

Tack Fredde!
Fortsatt trött och ofta rastlös, irriterad. Känner mig som en tråkigare person utan.

Det är svårt att skiljas från människor man har haft i sitt liv, och som man lärt känna.Ibland är valet ens eget ibland någon annans.Det är nog bra att känna sig ledsen och låta sorgen lämna kroppen, som sonen sa till mig igår. Tidigare var känslorna bedövade av alkohol.Jag grät då också men hade glömt det nästa dag..Både skratt och gråt blir mekaniskt på något sätt med a i kroppen. Likadant med alla känslor och sinnen. Ingenting blir äkta utan bara överdrivet eller känslokallt..Bastuplanerna ändras litegrann.Jag vill att snickaren som ska hjälpa mig gör det med känsla..Därför avvaktar jag med ett erbjudande jag fått från billiga men okända snickare..Viktigare att det blir bra än snabbt. Kan nog stämma på flera saker i livet...

Man kan leva med risken för återfall.
Det man behöver för att orka är att tidigt sätta upp gränser för sig själv. Du kan till exempel bestämma dig för att inte acceptera att hon tar återfall tillsammans med dig, att hon genast söker hjälp vid återfall, att hon alltid är öppen om sitt drickande eller planerande av att dricka, mm. Eller så älskar du henne precis där hon är oavsett om hon dricker eller ej, allt är upp till vad du själv känner att du kan leva med.
Om ni planerar att skaffa barn måste du fundera över om du gör det för din egen skull och i värsta fall - om hon inte kan hålla sig nykter - om du kan och vill ta hand om barnen själv. Allt detta i öppet samråd med henne.
Jag har varit tillsammans med en man - nu separerat sedan ett halvår på mitt initiativ och ej alkoholrelaterat - som redan när vi träffades visste om att jag drack för mycket. De tio första åren utvecklade jag fullskalig alkoholism, var på avgiftning, behandlingshem, han var med när jag fick delirium och ep-anfall. Ändå skaffade vi senare fyra barn tillsammans, som jag har tagit hand om och gör fortfarande. Han satte aldrig upp gränser, reagerade aldrig på mitt missbruk, och vet du, jag önskar att han gjort det!
Men, visst kan man leva med och älska en alkoholist. Det krävs en hel del mer, antar jag, och kanske blir tillvaron inte lika stabil.
Håller med Ullabulla i att du själv måste komma fram till hur du vill göra.
Kram

och tips vi kommer med blir ju lite som att hälla vatten på en gås.
Du är tvungen att själv komma fram till ungefär liknande saker som vi kommit fram till.
Men det är ju pga att vi är ute på " andra sidan"
Jag menar inte att du är dum eller obildbar på något sätt.
Bara att man är tvungen att gå stigen själv.
Det hjälper inte att vi varit där före dig.

Du är tvungen att smälta och processa allt som varit och vad som ev kan bli.
Av dig själv.
Av det vi ni har haft,osv

Men fortsätt jobba med dig själv om du vill.
Du blir kanske lite mer stärkt inför nästa relation och ser fallgroparna snabbare.
Många av oss hamnar i likadana relationer igen.
Både för att de känns bekanta och trygga.
Också för att vi inte lagt ned tillräcklig möda på att förstå oss själva och varför vi faller in i likadana mönster om och om igen.
En del "lär" sig aldrig.

Andra är snabbare att klippa tråden om de märker att de är på väg att trilla iväg åt samma håll igen.
Så fortsätt gärna läsa och skriva.
Det har i alla fall hjälpt mig att komma en bra bit i vägen mot att förstå mig själv bättre och veta vad jag behöver och vill i längden.

Tack Bedrövadsambo ? Idag känner jag mig nedstämd och deppig och allt känns bara jobbigt och det känns som jag bara vill lägga mig i sängen och dra täcket över huvet ? Hoppas allt känns bättre imorgon.

Jasmine .. önskar dig igen All Lycka Till .. jag kommer att följa dig och din resa -- Vit och Lycklig.

Här kommer lite pepp som jag har hämtat från Äntligen fri ... ord som jag har läst och blivit inspirerad av under min långa och krokiga resa :
Idag har jag 600 dagar som nykter.
Det är faktiskt inget märkvärdigt. För det är ingen kamp längre.
Jag vill helt enkelt inte dricka. Inte ens när livet känns pissigt, och det gör det naturligtvis ibland.
Jag har fått så sjukt mycket mer i nykterheten än vad jag räknade med.
Jag förväntade mig iofs ett tråkigt liv utan alkohol, men fick något helt annat ..

Ja de här orden har hjälpt mig mycket , och det stämmer .. även jag har fått ngt helt annat ,
ett helt nytt liv .. hoppas att de kan hjälpa dig också ..
Kram Lerigen

Att tänka att jag får visst dricka, men jag VILL inte! Jag slipper. Åh, så bra, detta kommer hjälp mig massor att tänka så! ❤️