Senaste kommentarerna i forumet

Att relationen är över och att den man älskar valde alkohol är mycket tung att ta.
Även om man förstod att det troligen skulle sluta så.
Jag hoppas du vågar ge dig själv chansen att öppna upp in till känslolivet och att det får göra ont.
Det är befriande och läkande också,förstås..

Jag tycker du känns stark och beslutsam.
Inte sån velpotta som jag som hade så oerhört svårt att släppa taget.

Du sätter ord på hur jag funkar. Det går bra så länge jag analyserar drickandet hela kvällen, men så fort jag slappnar av går det åt skogen.
Ska minnas det den här gången.

Tack för era kloka ord. Jag har bestämt mig för att aldrig mer dricka då jag insett hur beroende jag är. Så jag har ingen tanke på att kunna dricka normalt.Men det är som att jag blir radiostyrd ibland. Ikväll blir vit och resten av livet med.

Tack, Morgondag.
Ska försöka att inte romantisera, utan tvärtom förknippa alkohol med något negativt och sorgligt. Just nu känns det lätt, men jag vet att utmaningarna kommer.
I dag gick jag upp tidigt och tränade. Så skönt!

Jag hänger på din resa! Ska oxå försöka en vit månad! Är bjudna på kräftskiva på lördag men jag tänker köra!

Nejdå, planerar inte att ge upp... Men, jag trodde att jag skulle må bättre av att sluta. Visst, jag minns allt jag gjorde kvällen innan och jag skickar inga sms och meddelanden som jag ångrar. Men, i övrigt mår jag inte bättre... ännu..

... detta med att hjärnan glömmer allt negativt efter ett tag, är mänskligt. Av den anledningen är detta forum och det man skrivit när man mått dåligt guld värt. Eller att ta fram listan med alla negativa konsekvenser man skrivit och 'satt på kylskåpet' så att man påminns.

Sen låter det ju tråkigt om du bara sitter inne och har just tråkigt. Finns massor med saker man göra. Återuppta en hobby, motionera, umgås med vänner utan alkohol, gå en kurs o s v in i oändlgheten. I början tror jag det är bra att unna sig saker man tycker är kul eller tycker om. Jag har ätit lite väl mkt sötsaker sen jag slutade (en sak i taget...), men balanserar upp det med riklig motion.
Så ut och gör ngt kul :-)!

Min hjärna säger alltid efter tag att - nu kan du fixa det, nu har du kontroll över alkoholen! Det är inte så farligt!

Jag har aldrig tidigare funderat på att sluta helt, detta är första gången som jag insett att jag har ganska allvarliga problem. Det har eskalerat sista året i en rasande fart, fler minnesluckor, mer vin per tillfälle, mer ångest osv. Jag har haft vita perioder tidigare som jag klarat utan problem, men har under de tillfällena dragit mig undan och knappt bjudit över vänner på middag eller gått hem till folk. De perioderna har jag ju haft skittråkigt så klart. Bara suttit hemma och tyckt synd om mig själv. Denna gången kommer jag vara nykter betydligt längre än jag varit förut ( vågar inte säga för alltid än ) men jag ska inte sätta mitt liv på paus bara för att jag inte dricker vin. Jag får väl hoppas att såsmåning tycker både andra och jag själv att det är roligt att umgås med mig och det kan bli party även om jag inte dricker något.

Grattis till mer än 3 veckor! ? Du vann över suget också, som tydligen många av oss får, efter tre veckor. Nu kommer det bara att gå bättre! Kram

Jag känner också av ensamheten, då jag inte heller umgås så mycket med dem
som dricker.
Jag har gått med i AA där har jag fått nya vänner, fina vänner och en sponsor
som stöttar mig i mitt 12 stegs arbete.
kram och hoppas det löser sig.

...., styrka, kraft och djup glädje över att säga och känna: Jag slipper dricka! Jag vill må bra! Jag vill vara fräsch och fri!

Tror d är viktigt hur vi pratar med oss själva kring alkoholen. Jag har såklart haft jättemkt skoj med alkohol i mig. Men jag lovar att man kan ha minst lika skoj utan. Åkte Fritt Fall på Grönan i fredags första gången utan giftet...., wow, vilken känsla, dels upplevelsen, men också att göra det utan bedövning/berusning. Så sörj inte så mycket, se fram emot en spännande och häftig resa som heter livet!

du har rätt i allt du skriver. Jag blev faktiskt lite mindre nere av ditt svar. Tack! Jag får väl helt enkelt känna lite sorg över att jag inte kan dricka och samtidigt känna stolthet i att jag tar tag i min situation innan något allvarligt händer.

Bra jobbat av dig att ha varit nykter i tre månader!

Det du ser behöver inte vara allt. En del med alkoholproblem blir lätt fulla och gör bort sig, andra super mest på hemmaplan när ingen ser. Du får nog prata med vb, berätta om din oro.

Välkomna hit till oss som vågar ta tag i ohälsosamma alkoholvanor! Ja, vi är många som försökt lösa problem med giftet. Många som sugits in i den förljugna alkoholromantiken. Jag hoppas och tror att jag drack min sista öl för snart 3 månader sen. Denna gång är annorlunda, hade väl provat sluta 50 ggr sista 5 åren....
Vad gjorde skillnad denna gång?
1 Ändrade inställning till giftet och den romantik som finns. Man kan ha roligt och må bra på ett genuint sätt utan.
2 Sökte hjälp via en grupp (ej AA) här i Sthlm och fick lära mig en del verktyg. T ex: identifiera och planera för hur hantera risksituationer, ha koll på sömn, mat och motion, skriv upp alla negativa konsekvenser alkoholen ger dig (det blir några...) och kanske också vinsterna, spela hela filmen när du dricker ( kan vara skönt /härligt med 3-4 öl, men sen då..., hur känns det dagen efter o s v).

Ta en dag i taget. Det kan kännas tomt att stänga dörren till en 'kär' gammal vän som bara vill dig illa egentligen. Droger vill ju ta över hela dig och sakta men säkert döda dig.

Lycka till, läs och skriv på detta forum.
Det är sååå värt att slippa dricka! (också ett verktyg, hur du tänker och pratar med dig själv, te x, Jag slipper dricka och kommer att må bra imorgon! Ist f: Oj vad gott det skulle vara med ett glas vin)

På återhörande!

Tvättat massor, och återtagit ännu lite mer av lght. Spår efter spår rensar jag bort efter ex-sambon. Om två veckor ska han komma och hämta resten. Sorgligt men nödvändigt att genomgå processen tror jag. Tömma en garderob, tvätta hans sista kläder i tvättkorgen, montera ner ett köksbord och bära upp mitt gamla ur förrådet. Små, små handlingar som till slut gör lägenheten till bara min igen. Vi har inte haft någon kontakt alls och det gör mig nästan mest förtvivlad nu. Jag bryr mig ju fortfarande om honom, vill veta hur det går med allt. Men det är kanske lika bra att tystnaden består.

Och skönt att din mamma mår bättre. Fint med samtalet med din bror också. I svåra stunder är det ju viktigt att kunna stötta varandra. Och visst är det befriande att kunna berätta.. det kändes så för mej också (när jag "avslöjade" mina problem).
Jag blir glad över du mår bra också. Du är grym! ?
Fortsätt tro på dej själv. Kram ?

Tack för svar! Det är bara en befrielse att prata med människor som upplever samma saker som jag. Jag pratar med vänner och min sambo, men alkohol är någonting helt annorlunda för dom så de kan aldrig helt förstå.

Jag dricker väldigt sällan sprit eller vin utan håller mig till öl och cider. Fungerar rätt bra. Det är de gångerna jag får för mig att ta en shot eller en cocktail som det går utför. Det är inte ofta jag mår som jag mår nu efter en kväll med bara cider. Jag känner ju till allt det du skriver, och tipsen säkrar ju nästan att man håller sig på en bra nivå. Att det ändå ska vara så svårt?

Efter alla incidenter jag upplevt så skärper jag mig ordentligt. Jag dricker ingenting starkt, drar en gräns vid kanske fyra cider. Jag liksom har en inre dialog med mig själv under hela kvällen att jag måste tänka efter, räknar i huvudet hur mycket jag har druckit, beställer vatten och så vidare. Mitt problem är att jag efter en tid slutar att vara lika uppmärksam. Dels för att jag jämför mig med andra. Som dricker en flaska vin på förfesten, folk på krogen som beställer in brickor med shots eller sveper drink efter drink utan att hamna där jag hamnar. Dels att jag helt enkelt glömmer bort hur jag är. När det har gått så bra under en lång period tror jag att jag är botad. Vilket är dumt eftersom anledningen till att det går bra är att jag ju tänker mig för.

Pratade med kollegan idag. Var tvungen. Han sa att jag bara hade varit väldigt full och vi haft kul och kanske kramats men ingenting mer. Det hjälper ju lite men jag har fortfarande ångest. Började prata med sambon om vad som kanske hade hänt och han blev självklart upprörd. Är inte första gången jag är helt transparant och berättar om minnesluckor, att jag inte vet vad som hänt och att jag kanske gjort någonting dumt. Det är så själviskt på ett sätt. Bra att vi kan prata om det men jag berättar det ju bara för att jag är självisk och har dåligt samvete och undermedvetet vill att han ska trösta mig.

Och någonstans tänker jag... Tänk om någonting faktiskt hände? Men kollegan inte vill säga sanningen?

Men någonting måste förändras. På riktigt denna gång. För jag klarar inte mer. Vet inte hur jag skulle hantera om det som hände faktiskt var sant för då skulle sambon lämna och jag vet inte hur jag ska kunna leva med det.

Bra kämpat föresten, alla har sitt att slita med.
Hoppas helgen varit lugn och skön ?

Jag förstår dig till hundra procent. Jag är också alltid rolig och den som får igång fester. Så orolig att vara tråkig och att ha tråkigt och vet att jag också kommer få samma tankar "det var kanske inte så farligt" om ett tag. Nu är jag bara på dag 2, så än är jag peppad. Men jag har slutat förr. Och börjat.
Håll i dig själv och försök komma på allt som är härligt med att vara nykter. Det är kanske dina drickande kompisar det är synd om - de kanske vaknade med ont i huvudet och ångest idag.
Stor kram

Har läst att en del som slutar med alkohol verkar må dåligt en tid efteråt. Har läst i några trådar att det är vanligt då man ju under längre tid dopat dopaminnivåerna via alkoholintag, d v s fått lycko/avslappningskänslor på kemisk väg via nervgiftet alkohol. När man då inte ger hjärnan detta gift känner man sig låg, eller får abstinens.
Det tar ett tag innan hjärnan balanserat upp sig.
Själv kände jag mig inte låg när jag slutade för snart 3 månader sen, men det jag tyckte var såååå skönt direkt var att slippa alla negativa konsekvenser med skiten.
Livet, glädjen, friheten återkommer, jag lovar. Det finns ett riktigt liv bortom den förljugna alkoholromantiska världen, där man känner riktiga känslor och minns vad man gjort.
Några steg varje dag, man börjar återupptäcka glädje och lycka i det lilla och enkla.

Fortsatt lycka på en spännande resa!

Jag är med på min första dag som nykter och mitt mål är att vara vit en månad. För som jag har mått idag vill jag inte må igen och det ska jag ha i åtanke om jag skulle få sug på alkohol igen. Ja nu kämpar vi vidare till ett bättre mående och ett bättre liv på alla sätt:)

Speciellt pressen att inte göra andra besvikna och att man till och med kan ångra att man berättat hur det ligger till. Jag har inte varit utan alkohol så länge, bara 15 dagar, men jag äter vattenmelon, dricker te och kollar på väldigt spännande serier. Och sover. Det tar ett tag innan kroppen återhämtat sig så ha lite tålamod och tilliten att det kommer garanterat bli bättre när du inte dricker - det hjälper mig i alla fall. Starkt av dig att du tagit tag i dig själv och lycka till! kram!

Låter mysigt med nygammal kärlek ❤️ Du ska kanske inte fundera så mycket, utan bara lita på din magkänsla.

Grattis till dag ett, ge inte upp.

Keep up the good work!