Senaste kommentarerna i forumet

men i mitt fall har jag överkonsumerat alkohol i många år och det tar nog ett tag innan min kropp återhämtat sig. Tänk att för varje dag du inte dricker så kan din kropp återhämta sig lite mer, och till slut kommer du må bra. Bättre än du mår nu. Alkohol lurar ju hjärnan också och skapar må bra känslor så innan kroppen börjar skapa dopamin själv är det helt naturligt att vara nere. Jag sover mycket, försöker liksom sova ut dagarna om jag kan. Men även om jag är trött så är jag klarare i huvudet. Sen är jag stolt över mig själv att jag inte dricker. Blev din dotter glad när du hämtade henne igår? Är det något som du känner blivit bättre sen du slutade med alkohol?

Igår gick det bra utan vin, men lite ovant. Jag tror att många som jag umgås med gillar att dricka ( inte nödvändigtvis alkoholister ) så jag ska försöka umgås med dem på ett annat sätt än på lördagskvällar. De som inte har samma problem som jag vill gärna dricka några glas på fredag/lördag och nu i början ska jag inte ha vin hemma tänker jag. Jag får hitta andra sätt att träffas, Bjuda på söndagsmiddag tex, då är det inte konstigt att jag inte dricker, träffas med barnen i skogen på fm, ta en promenad med bästa kompisen vid havet.

Normalt sätt gillar jag alkoholfri öl och vin mycket, men jag har faktiskt inte druckit det heller sen jag la av, skönt att det kan hjälpa dig Jasmin! I veckan som kommer ska jag unna mig en massage. Ska bli härligt. Kram på er! ❤️

Hej knaskatten!
Har kommit fram till samma beslut! Nu får det vara nog! Är faktiskt orolig för att till slut köra slut på organen! Blir Så förbaskad på mig själv att jag tillägger mig till det!
Vi kan hjälpas åt om du vill! Använda forumet som en mötespunkt varje dag och hjälpa varandra!

Hej knaskatten!
Har kommit fram till samma beslut! Nu får det vara nog! Är faktiskt orolig för att till slut köra slut på organen! Blir Så förbaskad på mig själv att jag tillägger mig till det!
Vi kan hjälpas åt om du vill! Använda forumet som en mötespunkt varje dag och hjälpa varandra!

och skönt att du mår bra och känner att det är rätt! Försök bygga upp ett litet försvar mot när han vill ha dig tillbaka! För det är nog mer regel än undantag! Och räkna också med att du själv kanske får stunder av tvivel på om du gjorde rätt! Låt dessa stunder passera utan att handla, sitt lugnt i båten! Det blir bättre!

Hej! Du kämpar och ger efter kämpar och ger efter. Jag har gjort likadant i flera år men i juni läste jag en missbrukare som skrev att Alkoholism är en sjukdom, du måste deala med den varje dag. Det fick mig att inse att jag aldrig mer kan inta alkohol för då skulle jag hamna på ruta ett och resan och kämpandet hade varit förgäves. Bra ide att ta bilen till festen då är det självklart att inte dricka. Jag drack alkoholfri rose och Panach som är alkoholfri citronöl (riktigt gott). Jag tror att du måste släppa tanken på att du skall dricka efter en viss tid. Ta makten över rösten som säger att du ska ge upp. Säg till dig själv "I helvete heller att jag lyssnar på dig" Tyvärr så tillhör du liksom jag och alla de som skriver i detta forum de som inte klarar av att dricka lagom och bara vid festligheter. Man måste sluta helt. Du kan göra det, för du vill och är redo. Du skall bara bemästra rösten/begäret som vill få dig att misslyckas. Jag Hejar På Dig :)

varför du vill va ihop med honom, vad skulle du sakna, vad vill du inte vara utan. En tanke bara! Du skriver att dina känslor har svalnar, du känner inte att du är hans livs stora kärlek, han super och har högsta prio på det och annat! Finns det nåt som är viktigt och som håller dig kvar? Även om man inte vill bo ihop och ha barn kanske man ändå vill känna att det är en person som viktiga saker skulle funka tillsammans med. Någon att lita på helt enkelt!

skäms för att prata med andra! Tror de gör vad de kan och försöker prata med honom och trycka på! Men är ju det som gör detta problem så svårt, ingen annan kan få en alkoholist att förändra! Verkar inte spela någon roll vad andra säger och gör, kan hjälpa för stunden! Skall det bli en långsiktig förändring så måste de verkligen vilja själva och de måste vilja väldigt mycket! Tycker du gör en enorm insats för dina barn, skönt för dom att ha dig som mamma!

Hej Pidde
När jag läst din tråd fastnar mina tankar på begreppet alkoholist. Jag tror att det är olyckligt att många ser det som att man passerat en gräns och/eller att man har ett arv som gör att man är annorlunda. Det finns människor som i princip aldrig klarat av att dricka med måtta och jag är definitivt en av dom. Men sedan finns det andra som en lång tid klarat att hantera alkoholen för att sedan dricka för mycket. Och sedan finns det faktiskt dom som dricker för mycket men ändå inte låter alkoholen ta över. Och sedan finns det dom som osv. osv.. Listan kan göras lång.
Jag tror att vi lägger för mycket energi på att tänka kring detta i stället för att bara fundera om alkoholen ställer till problem för mig själv. Gör den det skall man givetvis inte dricka eller åtminstone dricka så litet som det nånsin är möjligt. Och klarar man inte att hålla måttan med alkohol skall man givetvis inte dricka. Detta oavsett om man vill kalla sig alkoholist eller inte.
Ja, detta var mina tankar kring din tråd.
vänligen
Ikaros

Tack för det.
Har antabus utskrivet, men det sket jag i att ta efter någon vecka.
Jag vart ju så dålig när jag drack.
Jag tror jag lär ändra mkt annat i livet samtidigt/bryta mönster.
Jobbar nu som ett svin med eget företag sen super som ett svin.
Jag har nu insett att det håller aldrig.
Barnen far illa. Bor i en liten by. Snacket går såklart.
Kan man tro att det är dumt att både sluta dricka samtidigt som man börjar röra på sig?

Hej
Gratulerar till att du genom din insikt skrivit här. Du har därmed tagit det första och kanske det svåraste steget mot nykterhet. Jag rekommenderar att du börjar med att läsa och skriva här och därefter tar en mer aktiv extern kontakt. Vårdcentral, alkoholpoliklinik, alkoholrådgivning, AA, Länkarna, kyrkan , NTO eller något annat som du tror passar för dig. Det finns nämligen inget recept för att bli nykter eller minska på drickandet utan var och en får nog söka sin väg. Men, min erfarenhet är att det alltid finns en väg ut ur alkoholberoendet.
Ja, detta är vad en gammal fyllhund har att säga.
vänligen
Ikaros

Tolkar dina rader som du redan fattat det enda rätta beslutet. Din särbo verkar vara rätt långt gången i sitt beroende. Du kan inte 'rädda' honom. SÅ gör det innan du blir alltför medberoende, det blir inte lättare om du väntar.. Lycka till!

... att du bryter nu och har bra planer för närmsta dagarna. Ja, kanske kan du läsa dina starka rader i början av tråden, detta med simmandet och ditt kämpande. Ett annat verktyg som borde kunna hjälpa dig är väl kanske också att du tagit tag i din livssituation väl, d v s skilsmässan. Vet inte om den gjort dig starkare och mera ärlig mot dig själv.
Sen undrar jag vad i själva hösten som tidigare har gjort att du sett den perioden som risksituation. Förstår detta med tävlandet såklart. Själv tycker jag nästan att hösten är den bästa årstiden. Inga prestationer som sommaren kan innebära, dessutom med alla sina möjligheter att dricka. Löpningen blir som fräschast på hösten tycker jag (själv har jag problem med vårallergier...)
Hur som helst så är väl din omgivning mer medveten om detta och lova skriva några rader om a-djävulen håller på att kollra bort dig. Läs vid dessa tillfällen alla starka inlägg du skrev om din tid i helvetet och att nästa gång kan bli den sista.

Stor kram!

Rädd och skaver.
Ord som jag plockat upp under läsningen på forumet.
Mitt nya liv gör mig rädd ibland.
Mitt nya liv skaver ibland.

Varför?
Är det allt det osäkra utom min kontroll som gör mig rädd.
Är det allt det nya som inte hunnit sätta sig som skaver.
Det är nya skor jag går i och de kanske måste få skava?

Jag kanske måste få vara rädd eftersom jag hittills gått gamla väl beprövade stigar.
Men hur vila i det?
Hur ge mig själv lindring och ro i det?
I det som är nytt och oprövat
Ej undersökt och verifierat och framför allt:
Inte kontrollerat.

Det ska ullabulla försöka ge sig själv tid att undersöka.
Hur vila i det som är svårt att vila i men som jag ändå vill vara i och aktivt valt?

Jag skulle vilja att någon räckte ut sin öppna handflata och sa:
Här Ullabulla,här kan du få bo och vila.
Jag grejjar det här och du kan slappna av nu.

Fick det hos min nygamla kärlek igår. Somnade på hans bröst framför tv:n.
Det händer inte i Ullabullas värld.
Hon somnar inte,ever.
Och framför allt inte på okänd mark,i nytt territorium.

Kanske ett tecken på att våga släppa taget.
Våga tro och våga ha tillit till att även andra människor kan få bära mig ibland.

har jag anmält ! Jag kan inte anmäla direkt under tråden som man kan göra på andra inlägg ?? Nån mer som ser det ?

Men i vilket fall så rullar det på och jag har i dagarna blivit påmind om hur mycket enklare svåra problem är att hantera om jag inte tar det första glaset. Det händer saker i världen som jag blir oroad över och det är sorgliga saker som tränger på. Inte så att det drabbar mig fysiskt men det rör runt i min skalle och jag kommer ju ihåg hur jag behandlade det i mitt tidigare liv. Alltid enklast att dränka sorger och bekymmer. Att det i bakfyllan hade växt och blivit hundra gånger värre tänkte jag aldrig på.

Jag var förvånad och tacksam när mitt känsloliv började återvända en bit in i nykterheten. Ibland skrämde den mig men oftast njöt jag av att återigen fungera som en "vanlig" människa. Nu när det rör på sig känslomässigt så tar jag tacksamt emot min kropps reaktioner och är inte rädd för det. Att gråta är förlösande och stärker även en gammal gubbe som jag. Ni som är nya, var inte rädda för era känslor, tacka och ta emot att ni fungerar som ni ska. Känn in det som händer, utforska ert känsloliv, upptäck ert nya liv. Jag vet inte om jag har fel men jag tror att det verkar vara så att vi som gått ut i nykterhet och jobbat med oss själva har så mycket enklare att hantera vårt känsloliv ? Vi har varit nere i skiten med allt vad det innebär och växt upp ur dyngan och ser att vi idag inte har nåt att skämmas för, alla fel är redan gjorda.

Idag är det "Den suicidpreventiva dagen" med arrangemang runt hela landet. Eftersom jag har haft vänner/bekanta som tagit den vägen ut och jag själv varit snubblande nära så känner jag lite extra för det jobb som utförs. "Våga fråga" har blivit lite av mitt mantra. Många törs inte fråga för de är rädda för svaret.
http://spes.se/?p=3717

Sköt om er där ute och ta inte första glaset ♥

har jag anmält ! Jag kan inte anmäla direkt under tråden som man kan göra på andra inlägg ?? Nån mer som ser det ?

Men i vilket fall så rullar det på och jag har i dagarna blivit påmind om hur mycket enklare svåra problem är att hantera om jag inte tar det första glaset. Det händer saker i världen som jag blir oroad över och det är sorgliga saker som tränger på. Inte så att det drabbar mig fysiskt men det rör runt i min skalle och jag kommer ju ihåg hur jag behandlade det i mitt tidigare liv. Alltid enklast att dränka sorger och bekymmer. Att det i bakfyllan hade växt och blivit hundra gånger värre tänkte jag aldrig på.

Jag var förvånad och tacksam när mitt känsloliv började återvända en bit in i nykterheten. Ibland skrämde den mig men oftast njöt jag av att återigen fungera som en "vanlig" människa. Nu när det rör på sig känslomässigt så tar jag tacksamt emot min kropps reaktioner och är inte rädd för det. Att gråta är förlösande och stärker även en gammal gubbe som jag. Ni som är nya, var inte rädda för era känslor, tacka och ta emot att ni fungerar som ni ska. Känn in det som händer, utforska ert känsloliv, upptäck ert nya liv. Jag vet inte om jag har fel men jag tror att det verkar vara så att vi som gått ut i nykterhet och jobbat med oss själva har så mycket enklare att hantera vårt känsloliv ? Vi har varit nere i skiten med allt vad det innebär och växt upp ur dyngan och ser att vi idag inte har nåt att skämmas för, alla fel är redan gjorda.

Idag är det "Den suicidpreventiva dagen" med arrangemang runt hela landet. Eftersom jag har haft vänner/bekanta som tagit den vägen ut och jag själv varit snubblande nära så känner jag lite extra för det jobb som utförs. "Våga fråga" har blivit lite av mitt mantra. Många törs inte fråga för de är rädda för svaret.
http://spes.se/?p=3717

Sköt om er där ute och ta inte första glaset ♥

Väldigt härlig läsning en fin söndagsmorgon!!!?? Jag blir så glad och hoppfull när jag läser om din och din dotters reparerade relation! Jag har tänkt ofta på hur mycket alkohol förstör relationer, då menar jag inte totalkrascherna, de som aldrig går att fixa. Utan jag tänker på de som är så vanliga tyvärr. Den du beskriver att du hade med din dotter när du drack. Spänd och fylld av besvikelse. En relation som balanserar på en skör tråd..
Men relationen till mina barn oroar mig inte längre, trots att jag "bara" har ca 7 veckor på kontot...känner mig stark och glad!! Att sluta dricka är uteslutande det bästa jag någonsin gjort, det ger allt men tar ingenting. Inte mycket i livet funkar så... Njut av din fina söndag med din dotter❤️ Jag hoppas jag också får bo över hos mina barn när de blivit så gamla att de har ett eget hem och att jag får göra det med glädje och kärlek! Utan alkohol ökar chanserna drastiskt...
Många kramar❤️❤️

Du har även gett mig många kloka ord under min resa, så jag vill bara skicka en stor varm kram. Du finns i mina tankar!❤️

En jobbig sak är att jag stör mig mer på min fru nykter. Vi mår bäst ihop lite salongsberusade och tjafsar inte alls med vin i kroppen. Men när nyktra tiden blir längre märker jag att det skaver mer. Hon dricker mindre nu också då jag drar ner mot noll.

Vaknar upp, lite disigt väder.Befinner mig hos min dotter i Norge.Utsikten från fönstret är bedårande..Havet breder ut sig nedanför. Huset ligger i lummande grönska..Om detta hade varit för två år sedan, hade jag varit lite på spänn.Jag hade vetat att så fort dottern hade fått chansen ,hade hon frågat när jag skulle söka hjälp mot mitt drickande..Hon och jag hade varit säkra på att jag varit full på hotellet på kvällarna efter konferansen jag varit på..Hon hade varit osäker på om jag kunde låta bli att dricka i hennes hem..Hon hade varit maktlös och ledsen över situationen..Idag vaknar jag nykter, har gjort så länge..Det finns inget emellan mig och dottern som skaver..Allt är utrett och friskt.Vi kan skratta och prata tillsammans.Jag har fått en mycket värdefull gåva av henne till mitt hus.Igår fick jag ett fint verktygsset av min fina svärson i present, som jag behöver när jag fixar i huset..Livet känns lugnt och harmoniskt just nu..Kram på er och fångade alkoholen er i sitt grepp igår så tänk på att det går att ändra. Det är när vi slutar försöka förändra någonting som är destruktivt..

Tack och lov att det är söndag. Tack och lov att vi inte släppt spriten fri i vårt land. Nu finns det ingenting hemma och jag behöver inte välja. Ingen bomb i skåpet.
Nej, det får inte bli ett race till. FÅR inte.
Morgondag, din mening är så träffande. Början på slutet. Precis så går det till. Inte kaboom - katastrof, utan en smygande början med enstaka dagar som blir fler och oftare för att det "gick ju bra".
Ja, det gick alldeles utmärkt igår. Mår helt ok idag. Kroppen känner mest av alla cigg jag rökte...Och vad fick jag ut av det? Inte ett smack!
Dag för dag nu. Vecka för vecka. När är nästa fara? Veckan är säkrad med barnen hemma, jobb, möten och en tävling på torsdag. Lördagen avsatt för fest - vilket för mig betyder att jag inte kan dricka, tack och lov för involvering av nätverket!
Svåraste dagen blir fredag. Eller inte. Kom på att dottern ska på träning på kvällen och jag kan erbjuda mig att köra.
Ex-maken ringde just och frågade hur jag mådde, visste att jag drack igår. När jag svarade att jag mådde bra och sedan, fan, det är ju inte bra att jag gör det, sa han att då mår du ju inte bra...Nä, just det. Fysiskt, kanske, men inte psykiskt. Rädslan hördes på min röst. Jag är rädd. Det är bra att jag är det. Rädslan är befogad.
Vill inte till botten den här gången!
Vad har jag för verktyg som jag inte hade innan?
-Fler vänner som vet hur illa det är och att jag inte ska dricka en droppe.
-Ännu fler bevis på att det går fortare utför för varje tillfälle och att det tar vid där jag var senast oavsett hur lång den nyktra perioden varit.
-Ingen möjlighet att dricka när jag inte är ensam eftersom alla i min närhet skulle märka det den här gången.
-Sist hade jag inte forumet. Vet ännu inte hur det hjälper när jag precis tagit ett återfall, men hoppas kunna använda det.
Hur har riskerna ökat?
-Vissa helger är jag helt ensam när barnen är hos ex-maken. Tidigare var det inte så.
-Årstiden. Hösten har alltid varit en stor fara. Inga tävlingar, ökad stress när semestrarna är över, nedstämdhet när mörkret kommer.

Inte fan ger jag upp nu. Vet ju hur man kommer tillbaka.

Har du tittat efter annat jobb..Det kan vara kreativt att bara kolla upp om det finns något annat som inte är så krävande. Jag jobbar för kommunen och har bytt många gånger under åren.Flera gånger pga stressiga eller oorganiserade arbetsplatser. Bara att se sig om kan göra situationen annorlunda.Prata med dina arbetskamrater och fundera kring om det finns uppgifter på arbetsplatsen man kan göra annorlunda eller lättare? Det finns också tricks för att göra hushållsarbetet lättare. Te x mer mat i ugn. Allt du steker kan du steka i ugn i en form. Wokgrönsaker, potatis, kött, fisk mm.Det sköter sig själv och ni gör annat. Jag köper endast svarta strumpor till mig.Behöver aldrig leta eller para ihop.Till barnen kan du köpa tex 3 olika färger, underlättar väldigt. Inga skjortor eller blusar som ska strykas..Dvs alla kläder i strykfritt.. Det finns säkert massor med andra tips på tex nätet. Jag har alltid prioriterat att läsa böcker. Lägger hellre tid på det.Därför har mitt hem alltid varit lättstädat.Dvs inga tunga mattor eller svåra matterial. Bort med allt som inte används , släng trasiga saker och ge bort eller sälj projekt som blir stående.Allt detta gör att jag inte lägger särskildt mycket tid på hushållet. Allt som barnen kan vara med på ska du ta med dom i, men det gör du säkert redan❤ Det går bra för oss nu lim med vår nykterhet..Därför är det jätteviktigt att inte livet för övrigt blir för tungt..Hoppas du och familjen får en fin Söndag..kram..

Men vad jag tycker är att du ska sluta hoppas på något över huvud taget, försök sluta bry dig om hur han mår... Det är SVÅRT, men det går :)
(och att han hällt ut spriten i vasken betyder troligtvis ingenting, finns ju mer sprit att skaffa...)

..och jag ska kämpa idag med. Tänker köra samma koncept som igår. Träffade även exet en stund igår, för första gången på länge utan solglasögon o halstabletter..kändes så bra
Ha det alla Ni!

Då va det plötsligt söndag, igår hade jag en liten tanke på alkohol!
Den första på tre veckor, men slog bort den och det va lugnt.
Idag har det gått tjugotvå dagar sen jag sett med mina öl och mådde gött.
Nu ligger jag pigg i sängen och mår ennu bättre ?

Jag tror att vi är många som ibland hopas på stora förändringar när vi äntligen släpper alkoholen.
Att vi direkt blir piggare och gladare. Men när jag läser kommentarer så är många väldigt trötta och inte så glada, och jag funderar på varför.

Googlade på alkoholkollen och andra ställen och det står bara att energin brukar komma tillbaka...
Så vad har mer förändrats förutom alkoholen?

Mer eller mindre mat? Snacks? Motion?
Förstå min fråga rätt jag vill inte komma med pekpinnar utan försöka förstå.

Tycker ni alla kämpar så starkt. Berätta hur det gick igår!