skrev Ensammamma i Frågor, tankar och funderingar...

Just nu orkar jag inte ens prata med honom. Håller mig undan och låter min dotter stanna här. Han inser inte själv och nu hävdar han att han är nykter men äter istället morfin och några andra piller mot nervsmärtor. För sin rygg... säger han.
Alldeles nyss kom min 19-åring hemförandes och slängde sig i mitt knä och bara grät. Han hade ifrågasatt sin pappas beteende var på han hade blivit skitarg och bara skrikit som en galning. Han inser inte att han har problem och så länge det är så är det väl tröstlöst gissar jag.
Jag har omgivning som lyssnar, men jag skulle vilja ha någon som kunde stå upp mot honom och "banka" in i huvudet att han har problem och behöver hjälp. Men ingen gör det, jag har bönat och bett till omgivningen om hjälp för barnens skull, men det händer inget.
Jag kommer fortsätta att kämpa för mina barns skull, men jag känner mig väldigt ensam.
Tack för ditt mail och tack för stöd, det betyder jättemycket!


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Mina känslor åker karusell just nu. Det är mycket tjafs hemma. SKa snart gå av min antabuskur. Tagit ut ny burk OM OM OM det slirar. Frugan säger att hon kommer vara nervös, stressad ja allt. Hon hotar att ta ut skilsmässa mm om jag börjar supa igen. Vilket jag inte ska eller försöka. Känns jobbigt att inte tilltron finns. Förstår henne men samtidigt inte. Vill ju ha stöd och tilltro inte beskhet och hot. Kommer att gå på AA igen för att hålla mig än mer motiverad.

Känns ibland som man vill ställa sig framför tåget så omvärlden slipper ett problem. Min lille pöjk betyder så mycket för mig så det kommer jag inte att göra. Är nog för feg för det. 17 månader nu av total nykterhet.

Trivs på ny-gamla jobbet. Eleverna gillar mig och kollegorna tycker det är bra att jag är tillbaka. Känns kul. Har en chef som litar på mig och hon vet om mitt fd missbruk. Mina gamla elever försöker övertala mig och kollegorna likaså men från den chefen är det tyst.


skrev aeromagnus i Antabus

Äter du antabus har du alkoholproblem, annars skulle du väl inte intagit dessa. Alkoholproblem går inte över på två veckor. Skriver detta i all välmening. Gör inte som jag gjorde...... Tänkte likadant och det höll på att bli min undergång.


skrev Manda i Att inte starta om

Vad härligt att du mår bra! Att du sprang tjejmilen på drygt en timme, var ju jättebra! ? Själv hade jag exakt samma tid som året innan (ca 75 min). Men det var inte sämre iaf, och jag är nöjd. Jag har ju åldern också, emot mej.. Men jag tragglar ändå vidare med träningen för att kunna bli lite bättre. Man mår ju så bra av det i längden. Ska vi satsa på bättre tider nästa år!? ?? Sköt om dej. Kram


skrev lizzbet i Har försökt så länge

...Får du i dig alla vitaminer/mineraler du behöver för att må bra? Vanligt med brister efter långt/högt alkoholintag.

Alkoholister utvecklar ofta näringsbrist på grund av otillräckligt födointag och därför att hög konsumtion av alkohol stör matsmältning, absorption, utnyttjande och utsöndring av flera viktiga näringsämnen. De allvarligaste och vanligaste vitaminbrist är vitamin C, B1 (tiamin), B2 (riboflavin), B6 (pyridoxin) och folsyra. Ytterligare brister omfattar vitaminerna A, B12, C, D, E, K och niacin
processen för matsmältning
matsmältningen börjar i munnen där olika enzymer som finns i saliv stöd i att bryta ner maten till näringsämnen som skall användas för att ge energi och upprätthålla kroppsliga strukturen och funktion. Detta delvis smält mat färdas sedan i magen och tarmarna, där ytterligare enzymer som produceras av bukspottkörteln fortsätta att bryta ned maten i mikronäringsämnen. Dessa mikronäringsämnen absorberas av tarmen in i blodbanan och transporteras till levern, som förbereder de näringsämnen för lagring eller distribution till olika delar av kroppen.

Alkohol hämmar utsöndringen av matsmältningsenzymer från bukspottkörteln. Det skadar celler som kantar mage och tarm, blockera upptaget av mikronäringsämnen i blodomloppet och med tiden kan ha en allvarlig inverkan på matsmältningen. Överskott alkohol försämrar också hur den lever och därför lagring och distribution av viktiga vitaminer och mineraler för att resten av kroppen.
Alkoholism och vitaminer
Vitaminer och mineraler är nödvändiga för normal tillväxt och underhållet av kroppen. Brister i ett näringsämne kan leda till brister i ytterligare näringsämnen. Exempelvis hämmar alkoholism absorptionen av folsyra, vilket i sin tur leder till minskad absorption av vatten och andra viktiga näringsämnen, inklusive natrium, glukos och ytterligare folsyra.

Eftersom utöver alkohol stör den normala ämnesomsättningen av fett, fettlösliga vitaminer som A, D, E och K är också malabsorbed. Brist på dessa vitaminer kan leda till blindhet, överskott blödning, dålig sårläkning och uppmjukning av skelettet.

vitamin B1, B2, B6 och B12 är viktig för att upprätthålla korrekt neurologiska funktioner. Brister av dessa vitaminer, vanligt i alkoholister, kan leda till dålig hjärnan fungerar och demens och skakningar, och kan orsaka svåra neurologiska skador och till och med koma.
Slutsats
Vitaminbrist på grund av alkoholism kan få svåra och ibland bestående effekter på organfunktion såsom bukspottkörteln, levern och hjärnan. Det bästa sättet att bekämpa dessa brister är genom att konsumera en tillräcklig kost och avstår från alkohol.

Vitaminer och mineraler är centrala för livets processer i vår kropp. Mineralerna är bärare av energi och tändstiften i livets kemi, medan vitaminerna påskyndar cellprocesser och reaktioner i kroppen. Utan dem får vi dysfunktion – och det påverkar åt båda hållen. Det vill säga näringsbrist och stress påverkar psyket och känslorna negativt – och stress, oro och ohälsosam livsstil skapar näringsbrist.

Människans hälsostatus har tyvärr sjunkit avsevärt under de senaste 40–50 åren, mycket beroende på den industriella maten och den storskaliga odlingen av födan. Detta har skapat en urlakning av jordarna, vilket ger näringsbrist hos människor, växter och djur. Det är allvarligt med tanke på att vår livskraft och läkande förmåga är beroende av en viss närings- och energinivå. Vi står och faller med det – alltså det är en förutsättning för att kroppen och psyket ska fungera väl.

Näringsbrister ger såväl psykiska som fysiska symtom.

Det somatopsykiska får för lite utrymme idag. Nu ser man främst till det psykosomatiska, det vill säga att det är de höga kraven, pressande tidsbrist, stress och så vidare som ger spänningar och sjukdom i kroppen. Men det omvända, det somatopsykiska, är ännu viktigare idag, för med en låg eller undermålig näringsstatus kan varken kroppen eller psyket fungera väl.

Ett exempel är D-vitamin som behövs för många funktioner inklusive ett stabilt nervsystem, bra immunförsvar, normala hjärtslag och hög energinivå. Det produceras i huden vid solbestrålning och vi får det naturligt på sommarhalvåret, men det är nödvändigt att ta tillskott på vinterhalvåret. Brist på D-vitamin kan ge både depression och benskörhet.

Vitaminer, mineraler och örter ingår i naturens apotek. Örter har i hela mänsklighetens historia använts för sina läkande egenskaper och hela 80 procent av jordens befolkning använder fortfarande örter som sitt främsta läkemedel. De hälsosamma örterna har en rad stimulerande effekter på vår hälsa och jag kommer ta upp det i blogginlägg framöver.

Följande symtom kan vara ett tecken på brister av:

Essentiella fettsyror:
torr hud även om symtomen kan variera något: sprickor i fingertopparna, mörkfärgade fläckar i olika nyanser i ansiktet, blandhy som är både fet och torr, skrovlig hud på armbågarna eller nedre delen av benen, torrt och skört hår, mjäll, sår i hårbotten eller håravfall samt mjuka eller sköra fingernaglar som skivar sig.
Även nedsatt hormonproduktion, infertilitet, mer inflammationer, svagheter i centrala nervsystemet, för låg produktion av stresshormoner.

Långsamma kolhydrater:
svängande blodsockernivåer, extrem trötthet på morgon och eftermiddag. Det ger ett sug efter snabba kolhydrater vilket skapar exempelvis huvudvärk, irritabilitet, yrsel, darrningar, depression, matsmältningsproblem, nervösa besvär.

Protein:
sömnig och extrem trötthet, oregelbunden sömn, järnbrist, låg ämnesomsättning, sämre immunförsvar och dålig sårläkning, minskad muskelmassa, ofrivilligt barnlös, för tidigt åldrande, problem med humöret och minnesfunktion. OBS! Brist på protein leder även till ett sämre proteinupptag.

Fibrer:
förstoppning, diarréer, hemorrojder, högt blodtryck, nedsatt immunförsvar, cancer (tjocktarm, bröst och prostata).
De vanligaste mineralbristerna

Zink:
dålig aptit, sämre hudläkning, illaluktande kroppslukt, vit beläggning på tungan, hudförändringar (akne, eksem, bölder, hudsprickor, vita fläckar på naglarna, sträckmärken och bristningar efter förlossning). Zink lagras främst i ögonen och låga zinkvärden kan medföra synförändringar och svårt att skilja på blåa och gröna nyanser. Begär efter salt och kolhydrater vanligt vid zinkbrist.

Järn:
trötthet, energibrist, blodsockerstörningar, nedsatt mental funktion, blek hy, andfådd, dimmig syn, huvudvärk, nervositet, sömnlöshet, myrkrypningar i benen, tarmproblem. Sug efter salt vanligt vid järnbrist. Jag rekommenderar järntillskott från Holistic.

Kalcium:
muskelkramp, svårt att somna in, sköra naglar och hud/hårproblem, blödande tandkött, karies, nervositet, ryckningar i ögonlocken, domningar och stickningar i armar och ben, allergier.

Magnesium:
dålig aptit, irritation, stress– och ljudkänslig, allmän svaghet, kroniskt trötthetssymtom, PMS, vaknar tidigt på morgonen, alla slags kramper, ansiktsryckningar och stelhet, nervproblem, förvirring, personlighetsförändringar. Begär efter choklad vanligt vid magnesiumbrist. Magnesium är svårt att få tillräckligt av i dagens näring, därför behöver många kosttillskott.

Krom:
(utarmas av sockerkonsumtion) hämmar proteinsyntesen samt omsättningen av socker och fett. Är involverat i diabetes, blodsocker, åderförfettning, nervösa besvär, förvirring, ögonproblem som grumlig hornhinna. Brist ger sug efter socker.

Hoppas du mår bättre snart!


skrev Pidde i Bli glad igen utan a

Så kanske det är Berra58. Läser ju om många här på forumet som har det riktigt, riktigt tufft.
Jag har det "bara" tufft. I perioder. Vill kanske inte erkänna att det är på väg utför....
Just det faktum att det blivit mer o mer och regelbundet är riktigt, riktigt illa. Det inser jag självklart.
Tänker som f-n på allt mellan himmel o jord nu. Väger för och emot, familjen, jobbet, hälsan.
Vill verkligen ta tag i tusen saker men känner mej depp. Om än bättre humör än för två veckor sedan.
Ska till läkare för samtal till veckan. Hoppas mycket på det.
Tack för din kommentar. Ha en bra helg!


skrev Ellan i Hur ska jag sluta?

Var stolt över det du gör och njut av umgänget med sonen. Det är både du och han värda.?


skrev Ellan i Har försökt så länge

Hej Rosen,
Vi har nog inte stött på varandra här på forumet tidigare... så hej Ellan här.
Inte behöver du skriva förlåt för att du uttrycker att du mår dåligt. Det är helt ok känner jag. Känslor är känslor och livet är inte enkelt. Vad händer hos dig eller vad är det som inte går att reda ut i ditt liv? Vi finns här för dig i alla måenden.
Kram
Ellan❤️


skrev Sinnituss i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Jag är inte en person som har en massa kloka ord men jag känner för dej. Du fick mig på rätt spår i början med dina kloka ord och jag är väldigt tacksam för det. Jag önskar att jag hade en massa kloka ord för du skulle vara värd vart enda ett av dem.
Jag hoppas på att din son får spriten eller att du häller ut den förstås men jag tycker också att det är svårt att hälla ut.
Hoppas att du får lite hjälp från omgivningen. Konstigt att din ex-man inte reagerade, men så fungerar min man också, ibland förstår han, ibland inte.
Tack för att du delar med dej både då det går bra och när det går sämre. Det är det som gör det här forumet mest lärorikt.
Kram!


skrev Nordäng67 i Frågor, tankar och funderingar...

umgås med sina barn hemma hos dig istället? Försök förklara för honom när han är nykter vad som oroar dig! Allt i från barnens säkerhet här och nu till hur de "fostras" av hans beteende! Min gubbe kan tända levande ljus och sedan bli full och däcka av! Han kan ju elda upp både sig och barnen! Har också frågat honom om han vill att hans dotter i framtiden ska bli ihop med någon som han. Nej blir svaret! Vill du att sönerna ska dricka som Du gör? Nej säger han uppgivet! Men inget verkar bita på djupet! Du behöver verkligen avlastning, hoppas du har människor omkring dig som stöttar!


skrev CK i Skrumplever

Tack <3

De gör ingen levertransplantation då skrumplever av alkohol är en självförvållad skada. :(


skrev Rosen i Har försökt så länge

Mår fruktansvärt dåligt.
Kan inte reda ut mitt liv. Vet inte ens om det är lönt längre.
Sten i fickorna under simturen eller en bergvägg unde bilturen .
Usch, förlåt en jättedeppad människa?


skrev Berra58 i Hur ska jag sluta?

Hej, har hämtat yngste sonen, vi ska vara tillsammans idag.Skäms o säga det men idag är första gången på 1,5 år som jag är helt nykter vid umgänget. Tänker vara nykter idag.Känner en viss stolthet i att kunna umgås nykter.
Ha en bra helg, kram


skrev Gunda i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Inte hopplöshet bara sorg över att alkoholen är så stark.
Skönt stt du skriver och trots allt ger det hopp även om det är i skuggan av ett fall du är i nu. Du är klok trots att livet just nu är hårt för dig.
Be om stöd av din omgivning ensam är inte stark alla gånger.
Skickar styrka.


skrev Ensammamma i Frågor, tankar och funderingar...

Tack för ditt svar! Ja, man är maktlös och jag blir dessutom tvivlande när han manipulerar och "leker" frisk under vissa perioder. Frågar mig själv om jag överdriver eller om jag är alldeles för hård... Samtidigt så VET jag att det kommer att braka igen som det alltid gjort
Även om det är sorgligt att du också känner igen dig så är det väldigt skönt att läsa dina ord och känna att jag inte är ensam. Tack snälla och kämpa på du också!


skrev AlkoDHyperD i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Frisk luft gör gott. Nu är det cykeltur med ex-maken ett par timmar och efteråt kommer jag känna mig fräsch och stark, med mindre risk för att vilja sabba det. Ex-maken, förresten, han som funnits i mitt liv sedan de värsta åren på 90-talet, som vet (eller borde veta) hur allvarligt problemet är. Jag berättade för honom på telefon alldeles nyss om hur jag drack igår och att jag får ta det lugnt nör vi cyklar. Han reagerade inte alls! Jaha, sa han bara, jag drack också igår. Som om det inte var en big deal alls. Fast han dricker på ett annat sätt. Det eskalerar aldrig.
Förväntade jag mig hjälp? För barnens skull önskar jag att han hade frågat om han kunde göra något för att förhindra att jag fortsätter. Förstått allvaret och hjälpt mig inse det själv.
Jag vet att det låter som undanflykter, att vilja att någon annan sätter stopp när det bara är jag själv som kan göra det. Men jag brukar gå att styra in på rätt spår utifrån, svårare inifrån mig själv. Som om jag ställer frågan: är jag värd att hjälpa, är jag värd ansträngningen? Som om mina självdestruktiva beteenden handlar om att få en reaktion från omvärlden - ett bevis på mitt värde.
Jag tror att ett återfall skulle kunna hejdas bara med en kram ibland.
Förlåt, alla ni som håller er på banan, om mina inlägg är demoraliserande. En person som hållit sig nykter hela tiden som aktiv här och som ändå faller kanske skrämmer och får någon att tänka att det är omöjligt. Hoppas inte det. Jag försöker förmedla mina tankeprocesser i syfte att se dem utifrån och kunna tänka annorlunda, hitta fallgroparna och livlinorna. Tillsammans ser och förstår vi mer.
Jag har skrivit mig ur riskzonen förut. Flera tillfällen har det varit mycket nära under det här dryga halvåret. Igår hade jag en tanke på att gå in här innan jag gick till bolaget. Sätta ord på rädslan. Om jag gjort det kanske den där förbannade vodkaflaskan inte hade stått i mitt skåp nu, som en tidsinställd bomb. Och att jag sitter här och skriver nu betyder att jag inte vill dricka den. För jag vet ju hur eventuella kommentarer kommer att se ut. Drick den inte! Häll ut eller ge bort! Använd tiden till återhämtning istället!
Jag vill inte. Och vill. Kan redan känna smaken, känslan, bedövningen, självförnedringen, sorgen som följer när jag ser mig själv i ett ovanifrånperspektiv. Jag har inte kul när jag dricker. Det är inte ens behagligt. Jag tror jag sörjer från första klunken.


skrev Johejo i Frågor, tankar och funderingar...

Du har rätt i att hans beteende är osunt. Jag tycker du gör helt rätt som ställer krav på att han ska vara nykter när dottern är hos honom. Jag har själv lämnat min man för att han smygdricker. Mina barn är varannan vecka hos sin pappa nu och jag oroar mig för att något ska hända dem när han är onykter. Det jobbiga tycker jag är att vara så maktlös. Det är ju inte olagligt att dricka alkohol när man har hand om sina barn. Där jag bor är det först när det händer något som visar på att barnen blir misskötta som de sociala myndigheterna kan och får ingripa. Men då kan ju barnen redan ha tagit skada av det som har hänt. Jag tycker du ska fortsätta kämpa för att din dotter inte ska behöva vara hos sin pappa när han dricker!


skrev Ensammamma i Frågor, tankar och funderingar...

Tack snälla för ditt svar och tack för att du orkade läsa! Jag känner mig så otroligt ensam i det här. Håller på gå sönder av maktlöshet och frustration över att stå emot och alltid vara på min vakt.
Nu efter att jag varit tydlig i skrift och krävt att han ska söka hjälp hör han av sig till alla gemensamma bekanta och förtydligar att han inte dricker något nu. Det är nästan så att jag börjar tvivla själv om jag gör rätt... även om jag innerst inne vet att min dotter inte ska behöva uppleva mer saker nu.
Tydligen har han på grund av värk i ryggen fått ännu starkare medicin utskriven och därför betonar till alla att han nu måste ha en helt vit månad och att jag är den "överdrivna och hysteriska" som tror att han har problem.
Det är som att han vill att han nu ska se "ordentlig" ut. Det är samma visa varje gång jag konfronterat honom, men jag vet också att det aldrig håller. Han faller alltid tillbaka om han nu inte övergår till tabletter istället...?Usch, idag är en dag då jag känner mig så ledsen och maktlös. Hade det inte varit för att skydda mina barn hade jag bett honom att försvinna ur mitt liv och aldrig mer visa sig...
Åter igen, stort, stort tack för ditt svar. Dina ord och att du tar dig tid att svara, betyder otroligt mycket!!


skrev Gunda i Att gå vidare

Går vidare med både med och motgångar.
Ångesten jag känner då vänner tar återfall och faller igenom, skrämmer mig verkligen, jag vill inte falla,
men jag förstår att det är så fruktansvärt lätt att falla.
Alla som varit med i flera år och som ändå inte är säkra i sin nykterhet vad ska då jag
säga som är nynykter och just nu känner att jag aldrig mer behöver dricka. Men att jag
är lika när att falla som alla andra här.
Gud ge mig styrka att klara detta, jag ber en bön för alla mina vänner och mig att
alkoholdjävulen släpper sina klor om oss.
Att detta inte skulle bli lätt har jag aldrig trott, men att det skulle vara så svårt förstod jag inte.
Jag lovar att hålla mig nykter de närmaste 24 timmar, det är det enda jag kan göra och be
en bön.


skrev Ellan i Hur ska jag sluta?

Dag 5, härligt Berra. Det kommer att vända. Nu gäller det att hålla i det du påbörjat så bra. Att ha mod till att tåla, dvs tålamod. Har du en plan för denna lördag? Önskar dig en lugn dag.
Kram
Ellan


skrev Bedrövadsambo i 4 veckor och tre dagar.

Är han i så dåligt skick är kanske sjukhus bästa stället för honom?


skrev Bedrövadsambo i 4 veckor och tre dagar.

Men du har helt rätt. Han måste flytta. Styrkekram ❤️


skrev Gunda i Tappa inte sikte på målet och se verkligheten som den är

Du har gett mig styrka så många gånger och nu hoppas jag att jag kan ge tillbaka till dig.
Du är värd att leva och få njuta av din familj och ditt eget liv.
Du är så viktig för oss alla här också och du är viktig för mig.
Du är värd allt!
Tänker på dig och skickar styrka!


skrev Jojo_ i Jag måste sluta

Skönt att vakna utan ångest! Kram!