Senaste kommentarerna i forumet

Jag har två appar om att sluta dricka.
Den ena ger uppmuntrande kommentarer och visdomsord i princip dagligen.
Idag var det "Setting goals is the first step to turning the invisible into the visible".
Det tyckte jag om.
När du sätter upp mål, gör du det osynliga synligt.

Du ska vara glad och tacksam du har ett bra fungerande liv utan honom, som du säger kanske du kom lättare undan än vi som har barn med dessa mänskor. Att veta man klarar sig utan personen, både ekonomiskt, socialt och jobbmässigt är nog viktigt för en snabbare återhämtning när det väl tagit slut. Men du ska för all del inte gå runt och tycka du kom lätt undan, allt du upplevt har varit jobbigt nog ändå och att jämföra sig med andras livsvägar gör en oftast bara deppig på sätt eller annat.

Så gå med huvudet högt, var nöjd du klarar av att hantera just din situation! Solsken på vägen! ?

Väldigt mycket bättre utan, och precis som du skriver känns livet lite lättare om man kan leva här och nu. Tittar man för långt fram blir det tungt!Tack för dina tankar Morgondag
Kram???

Jag kommer att starta upp en blogg . där jag skriver om vad som händer i mitt liv. Där går min särbo under namnet mannen i mitt liv.
Jag kommer att lägga upp blogg namnet här bara jag kommer igång.
Mannen i mitt liv ringde för snart 2 timmar sedan. Han märkte nog att jag ringde upp honom vid 18.00 tiden.
Han har börjat sitta ute och supa så min mamma är förbannad för att hon skämms. Hon tycker att jag borde skämmas och att jag kommer att missta mitt jobb eftersom han sitter i parken o super.
Varför skulle jag missta mitt jobb som jag började för snart 2 veckor sedan. Det är inte jag som är full.

Jag känner så igen mig när du berättar om din ångest och din självförakt. Jag känner samma sak. Jag har insett att jag är en person som inte kan dricka. Detta insåg jag först på allvar i lördags så jag har inga råd att komma med, med du - vi klarar det här! Kämpa på och kom ihåg att du är värdefull!

Ja, tror det är en framgångsnyckel oavsett om det handlar om att inte dricka eller att leva sitt liv. D v s att lägga energi på nuet, och att vara i nuet. Jag får heller ingen energi av att säga till mig själv eller andra att jag aldrig mer kommer att dricka eller att jag valt att leva resten av mitt liv som nykterist. Däremot tror jag detta skulle vara oerhört skönt på många sätt såklart. På ett sätt gör man det lättare för sig själv genom att säga: Jag har slutat att dricka alkohol (för att jag märkt att jag mår så mkt bättre utan).
Kram!

som ger sig till känna i mitt inre nu? Eller det är kanske samma sak. Det spelar inte så stor roll, alkohol tänker jag inte dricka i alla fall. Jag vågar inte riktigt erkänna för min man att jag känner nåt sorts sug heller, för bara fyra dagar sen så torkade han ju upp mina spyor.

Du är duktig som kämpar du med! Är du som jag, bara några dagar nykter eller började du sin resa tidigare?

Hej
Jag är ganska säker på att du är inne på en mycket farlig väg. Just nu kan det fungera med en flaska vin per dag och arbete och andra åtaganden. För många av oss alkoholister har till slut alkoholen tagit överhand det är vad du riskerar. Klarar du att sluta i tid besparar det dig mycket lidande. Med ett mer än 50-årigt missbruk bakom mig vågar jag påstå detta.
Det viktigaste beslutet är du redan inne på nämligen att inse problemet. Grattis. När det gäller att sluta eller minska drickandet är detta forum utmärkt och alkoholhjälpen har vad jag förstår också möjligheter till telefonkontakt.
Lycka till!
vänligen
Ikaros

.... som du vet vad du behöver göra. Ett extremt viktigt beslut, som handlar om liv eller inte. Du är värd att må bra, och inte dras längre ner i dyn. Kram och styrka till dig!

Vad underbart! ?

?❤️

Vad fina ni är. TACK!

Vad glad jag blir av dina ord.

Det är verkligen en sjukdom.
En hemsk sådan, det betyder INTE att man ska dalta eller pyssla om den med alkoholproblem men det kan hjälpa en att förstå det obegripliga och kanske även förstå varför inget man gör tycks hjälpa.

Har tyvärr inte läst något du har skrivit så jag känner inte till din situation. Jag vill ändå säga: Glöm inte dig själv. ❤️
Alkoholen fördärvar din anhörige och den ska INTE få dig också.
Det blir ju lätt så eftersom att alkoholproblem drabbar många runtomkring på olika sätt.
Sömnproblem.
Oro.
Övervakande.
Stress.
Och så vidare.
Inte en härlig tillvaro. ?
Ta hand om dig. Det är det viktigaste du kan göra.

Kram

Det känns som jag har så mycket sorg i kroppen så jag skulle vilja bara sätta mig och gråta och gråta,
låta tårarna flöda och försöka hitta vad det är som gör min sorg.
Men jag gömmer mina tårar biter mig i läppen så jag får sår, mannen ser inte mina tårar, kan inte visa honom
dem, på mötet kommer några få tårar, då jag håller in dem, svullen insida av läppen är det jag får.
Vad är det som händer mig??
Men det som är skönt i allt elände så tänker jag inte dricka som det känns just nu så aldrig mer.
Men jag ger bara löfte till mig att det blir inget de här 24 timmarna som jag har framför mig.

en lång och varm tröstekram till dig Gunda? / mt

Har läst hela din tråd och ville bara skicka en styrkekram till dig!

Förstår att det gjorde ont i mammahjärtat ❤️ Känner igen det från min egen separation från barnens pappa. (Dock helt utan missbruksproblematik.) Jag hade skött 80-90 procent i 14 år med barnen. Plötsligt skulle deras pappa sköta 50 procent. Det gick sådär. Men jag lät honom göra misstagen, och han steppade upp rejält efter ett tag. Försök att coacha sonen i att ställa krav på pappan, istället för att det ska komma från dig.

Det är nog bättre att du är lite mer stabilare i din nykterhet innan du slutar röka. Det är alltid klokast att göra en sak i taget. Sluta med nikotin är ingen baggis! Typ värsta missbruket.

Där har du svaret.

Bryt kontakten! Han måste reda upp det där på egen hand, eller gå under. Det är inte ditt ansvar. Svintufft, ledsamt och otroligt sorgligt. Men det är nog absolut nödvändigt tyvärr. Fortsätt berätta här hur det går!

Sorgen och ångesten river i mig, är så fruktansvärt ledsen men vet inte riktigt vad det står för. Var på
AA möte och det var inte så många där, men delningarna var tankeväckande och verkligen värt all
lyssna på, men samtidigt blev jag så fruktansvärt sorgsen, har nog mycket sorg i kroppen, som jag på
något sätt måste få ur mig.
Vad är det som gör mig så ledsen?? Körde hem och såg nästan inte vägen då tårarna rann och regnet strilade
på fönstret.
<3

Hej, det gick bra, förutom att jag hittade en öl som slank ner, men eftersom det bara fanns en så blev det inte mer. Håller mig sysselsatt men suget blev ju inte bättre efter den ölen. Har långt till systemet. Det är både på gott och ont. När jag handlar så handlar jag mycket eftersom det är så långt dit. Men tyvärr så dricker jag ju upp allt på en gång . Men nu måste jag åka in till stan snart och då vill det sig mycket om jag ska hoppa över att gå in på systemet .

Och jag är väldigt medveten om att jag är lyckligt lottad i de här trista sammanhangen. Han flyttade in i min lägenhet, och lika enkelt flyttade han ut. (Hade knappt några möbler med sig, det mesta är mitt.) Han har aldrig gapat eller skrikit på mig, inte heller varit våldsam. Han gick direkt när jag bad honom (han fick dock sova ruset av sig först). Jag har god ekonomi och klarar mig själv. Vi hade "bara" varit ihop i 1,5 år, och vi behöver aldrig mer ha kontakt med varandra pga gemensamma barn tex. Jag har goda vänner som stöttar mig till hundra procent, och som jag kan ringa mitt i natten, som jag varit hundra procent ärlig mot. En av dessa ringde jag i mars när detta hände första gången och hon sa efter en stund: "fan vad jobbigt, men så jävla mycket värre det hade varit om du hade flyttat in hos honom 15 mil bort. Då hade jag fått panik!" Och det är väldigt sant. Dessutom har jag via min arbetsgivare tillgång till en jätteduktig kbt-psykolog som lotsade mig igenom den värsta fasen för ett halvår sedan, och som jag har ny tid hos nästa vecka. Jag är priviligerad, och medveten om det.

Totalt personlighetsförändrad när jag drack alkohol. Det blev värre med åren! Jag hamnade i fel säng, levde rövare! Nykter är jag städad, rolig och har hög moral! Har tre fina barn och bestämde mig en dag att nu är det nog!
Skriv och läs här på forumet! Många kloka som visar vägen fram utan alkohol.

Att se långt fram är en fälla för mig. Att lova att bara ta ett beslut varje dag är fullt tillräckligt. Att dricka alkoholfritt vin hjälper med!
Om det blir för tufft att jag inte kan lova mig själv att vara nykter så lovar jag att inte dricka för barnens skull.

Kram alla där ute!