Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit till forumet!

Jag känner med dig. Din mamma, dina systrar och din dotter är alla viktiga personer för dig. Och det är svårt att hitta fungerande relationer i familjen när alkoholen ställer till det. Precis som många andra familjer där alkoholen har fått negativa konsekvenser så blir det problem vid varje högtidsdag. Då ställs det på sin spets.

Då olika familjemedlemmar drabbas och påverkas olika är det viktigt att alla hittar det sätt som passar dem bäst. Dina systrar har valt att inte vilja träffa din mamma. Det gör att de behöver välja bort sådana familjesammankomster.

Du har tagit ett viktigt och ansvarsfullt beslut, och det är att din mamma inte får vara barnvakt för du vill inte att din dotter ska vara illa om din mamma dricker. Du prioriterar din dotters mående i första hand.

Du funderar på att kräva att din mamma ska genomföra behandling, annars vet du inte heller om du vill fortsätta kontakten. Om du vill göra detta så kan ett sätt vara att ha ett samtal med henne när hon är nykter och framföra din oro och OMTANKE. Att du också berättar din oro för dottern och hur alkoholkonsumtionen påverkar dig. Undvik anklagande och skuldbeläggande. Det brukar leda till försvar och förnekelse.

Genom att berätta hur du känner, att du kanske inte kommer orka hålla kontakten om det fortsätter som nu, så är du ärlig men har samtidigt inte målat in dig i ett hörn genom att ge ultimatum som kanske är svåra att hålla.

Ett ytterligare alternativ som jag kastar fram här, så som man många gånger gör i familjer som har splittrats av någon anledning, det är att man firar 2 gånger. Exempelvis ett födelsedagsfika med systrar, och ett födelsedagsfika med mormor. Julafton med systrar, juldag med mormor. Detta kanske inte alls är en lösning som passar dig, men jag tänkte ändå föra fram dem eftersom att jag vet att många andra familjer gör så.

Slutligen, så hoppas jag att du hittar den väg som gör att du och din dotter mår allra bäst!

Varma hälsningar!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag känner igen mig i mycket av det du berättar. Jag har dock kämpat länge med att helt lägga ner alkoholen. Det som från början var "tredagars" blev så småningom t.o.m. "tiodagars".
Det sliter för mycket på kropp o själ. Som du säger så mår man ju så otroligt mycket bättre nykter.
Som längst höll jag upp i tre år då jag både kände mig och såg ut som en ny bättre människa.
Jag skall dit igen.
Jag ser det inte som att alkoholen vinner över mig när jag avstår. Tvärtom.

Hej Carina,

Åhh! Tack för dina tips och råd. Jag har läst på sidan du skicka och ja han är i riskzonen, då när han dricker så är det uppe mot ca 10 glas och det händer oftast 1 gång i veckan, men under semester även 2-4 gånger i veckan. Så han kommer nog upp i 14 per vecka minst 2 gånger i månaden och fler än 4 glas 1-2 gånger i veckan.

Som du säger så har jag inte alltid lyckas och man måste bryta samtalet då han går in i försvarsställning och påstår att andra dricker lika mycket och att han inte har några problem med det dvs det påverkar inte honom negativt. Jag har sagt att jag tycker att hans hälsa påverkas och att han kanske har problem med magen pga att han dricker, men det förnekar han. Men ska testa att ta upp de frågorna du nämnde vid nästa tillfälle som ges. De är lite annorlunda vinklade och kan se var det leder.

Innan jag började umgås med honom så drack jag nästan aldrig, men han tyckte det va lite konstigt att jag gick ut med honom och tog alkoholfritt alternativ och då började jag ibland att ta en cider eller vin istället för att han inte skulle tycka jag är en tråkmåns, så ja, jag har blivit påverkad. Jag gillar honom väldigt mycket (mer än vän) och det är nog därför jag bryr mig så mycket också, men han känner inte samma sak för mig. Och jag har svårt att se att han känner det för någon, då jag får intrycket att han aldrig kommer kunna ta en annan tjej i första hand tills han gjort slut med sitt drickande.

Jag gick med här också för att läsa hur andra har det och tänker att det kanske är lika bra att bryta kontakten med honom då ett sådan förhållande inte kommer funka i längden och det kommer bara vara mer problem. Varför ska jag försöka eller hoppas på att inleda nåt med nån som har en lång väg att fixa sina egna problem. Men samtidigt så känner jag ansvar då jag vet att han inte har några vänner, men vet inte om han kommer någonsin lyssna på det jag säger. Man vet inte hur påverkad han blir av det jag säger då han inte utrycker eller visa så mycket känslor.

Det nr du angav, vilka kan ringa dit?

Wow! Starkt av dig att du påbörjat en förändring! Med antabus och att skriva här på forumet. Det finns så mycket klokheter här. Många människor som fått bakslag, nederlag och hittar vägar upp och ur dem.

Jag förstår att brevet från Försäkringskassan oroar dig. Så vad bra att du hittat hjälpen med antabus innan du fick brevet för alkohol hade inte löst problemet. Har du någon person du kan bolla det här problemet med?

Om du klarar av att tackla den här svårigheten utan alkohol, då har du ökat möjligheten för dig själv att tackla andra problem som kan komma i framtiden på nya sätt som inte involverar alkohol.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ps. Katter är fantastiska för själen. :-)

Hej på dig "Lättlurad" och välkommen hit till forumet. Ojojoj, jag ser att du tyvärr inte fått något svar på ditt inlägg. :-( Ibland tar det tid för trådar att komma igång, så jag hoppas att du haft tålamod och passat på att läsa andras trådar. För det finns fler som upplevt liknande svåra situationer som du upplever nu.

Det tar mig emot att kalla dig "Lättlurad". Som du så väl beskriver så är psykisk och fysisk misshandel en långsam process, som ofta börjar charmerande och rosa skimrande. Med tiden kommer kontrollen, styrningen och minskande av det egna livsutrymmet tillsammans med olika kränkningar. Som växlas med ångest, förlåt och löften. Det brukar kallas våldets neutraliseringsprocess.

Jag hoppas verkligen att du vill söka hjälp, för jag önskar dig att du ska få må mycket bättre än så här och bli behandlad med den respekt du förtjänar. Du kan ringa Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50 (http://kvinnofridslinjen.se/sv/om-vald-mot-kvinnor/vald-i-nara-relation…). Dit ringer man gratis (från Sverige) och numret kommer inte upp på telefonräkningen.

Jag undrar också, finns det någon vän eller släkting som vet hur du har det? Någon du kan prata med? Du nämner någon vän som körde dig till akuten...

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigforumet

Hej Horizont och välkommen hit!

Vad fint att du tänker på din vän och att du vill hjälpa honom. Vad gäller mängden han dricker så kan du läsa på denna sida: https://alkoholhjalpen.se/fakta. Där kan man uppskatta vad som är riskfyllt drickande.

Du frågar också hur du kan hjälpa honom. Tänk om alla hade en sådan vän som du! Då det är han som måste känna behovet av förändring och sedan genomföra den så kan ett första steg vara precis som du skriver, att samtala med honom. Berätta att du är orolig för honom och vad du har lagt märke till gällande alkoholkonsumtionen.

Fråga honom hur han själv ser på det, vad han själv ser för negativa konsekvenser av alkoholen, vad han själv tror att han skulle behöva för att förändra (om han ser behov av att förändra). Som du skriver så har han tidigare uttryckt en egen oro, det är bra att spinna vidare på det. Huvudsaken är att samtalet förmedlar mycket OMTANKE. Annars är risken att han känner sig anklagad och då går i försvar. Då är samtalet troligtvis förlorat för den gången. Då får man ta nya tag vid ett annat tillfälle.

Det är viktigt att du har detta samtal när han inte druckit, då har du störst möjlighet att nå fram.

Som ett första steg (för det första steget brukar vara det svåraste) som du kan tipsa honom om är han alltid är välkommen att börja skriva här på forumet, alternativt så kan han ringa anonymt Alkohollinjen 020-84 44 48 för att få stöd.

Sedan undrar jag så klart hur du påverkas av hans alkoholkonsumtion Horizont? Många som bryr sig om någon med alkoholproblem lever ofta med mycket stress och oro. Tveka inte att ta egen hjälp om du känner att du påverkas negativt.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

en liten spårningsanordning till hunden. Det är en liten plastklump som man sätter fast på kopplet och som med hjälp av GPS och mobilmaster håller reda på var han är och som skickar hans position till min dator. Sedan kan jag sitta i lugn och ro framför datorn medans hunden är ute i trädgården och följa ett rött streck på kartan som markerar hans irrfärder bland buskar och blad. Det finns en app också, man kan göra samma sak fast i telefonen och då får man också ett larm om han lämnar tomten. Väldigt praktiskt tycker jag, men det förutsätter ju att man har en smart telefon.

Så nu får jag väl bli high-tech igen. Sonen var här igår och hämtade sportbilen och då gav han mig en av sina gamla telefoner, han byter ideligen och har en hel drös med uttjänta sådana. Det är absolut inget fel på den men han bara måste ha det allra senaste; jag klagar inte eftersom det som är antikt för honom är sprillans nytt för mig. Så nu sitter jag här med en liten klump av glas och metall och har inte den blekaste aning om hur man tar sig in i den. På någon sätt måste jag ju få i mitt sim-kort, men hur det ska gå till står skrivet i stjärnorna. Det är för tidigt att ringa honom och fråga, dessutom är det ju lite pinsamt att behöva medge att jag inte kan klura ut det på egen hand. Jag har funderat på skruvmejslar och bräckjärn men då får jag en förnimmelse av annalkande katastrof så jag får väl svälja min stolthet och ringa honom i alla fall. Senare.

Ha en fin dag!

med kloster i Frankrike. Låter som en fantastisk semester!

Dina ord värmer! Jag känner mig stolt.
Precis som du skriver räcker det vissa dagar att bara vara människa! Kram till dig!❤️

Denna dagen har gått snabbt, trots att jag försökt att ta det lugnt. Provat spikmattan, kändes behagligt för ryggen efteråt. Ska snart prova lite igen (bara 10 minuter i början), och se om jag sover bättre sen. Ha de bra alla kämpar! ??

Det mesta tersig mycket annorlunda när det gått en tid i nykterhet. Dåliga val i livet har vi nog gjort de flesta av oss som finns här inne, säkert de flesta andra därute dmed, men just i början av nykterheten brukar det ju "gröta" till sig - eftersom så mycket skuld och självömkan finnas i vårt tankesätt. Inte illa ment detta, jag var precis sån jag med. Men det lättar, lägg till dag av nykterhet till annan så blir det lättare att se klart och fatta bra val. Önskar dig styrka och en del envishet och ståndaktighet för tiden framöver. Säkert finns det något nytt bra kring hörnet som du kommer må bra utav! Även om det kan kännas osannolikt så blir det ofta till och med bättre än innan
//PP

Jag var visst helt ensam i mina tankar men ändå :D

Så jätte mycket, det kommer bli tufft.
Men jag vill leva normalt och va klar i huvudet resten av livet.
För mig själv, barnen, familjen och även jobbet som fixade allt åt mig !

På banan igen. Berättade för grannen idag om att det blev fel för mig igår utan att direkt gå på djupet, sa att jag lagt om mina vanor och tar en vit månad efter semestern. Blev en skön cykeltur ikväll och nu sängen. Vinet igår irriterar mig fortfarande men oxå en lärdom om vad skört allting är. Nya tag!

...när min man tyckte att en liten whiskey kunde förebygga halsont han eventuellt kände. "Vill du ha en liten?" frågade han. "Jaaaaa!" skrek min hjärna men min mun sa "NEJ!".
När barnen somnat (jag hör mannen också snarka) svepte jag det sista rödvinet i flaskan. Varför? För att kunna somna...? För att dämpa nåt jag inte orkar känna?
Vilken insikt du har! Att inte ha barnen som sköldar mot A. Att inse att det handlar om dig. Om mig.
Jag inbillar mig just nu att jag bara "trappar ner". För jag är i beroendet. Bara "ett glas". Jag vet att jag med min inställning kommer att sluta. Jag behöver bara hitta rätt känsla.

Ditt svar talar mest för att du inte läser det du svarar på. Du skriver att det eskalerar med tiden etc. Hela inlägget var ju att alkoholproblemen funnits där hela tiden men att det nu enbart handlar om 1-3 öl/kväll eller glas vin. Det är en väldigt liten mängd alkohol när det gäller "alkoholister", och snudd på även "vanliga människor". Sen är det upp till den som "äger" barnen att sätta villkor men då med risk att bli utan barnvakt så klart! Jag som person skulle aldrig vara barnvakt om jag inte får sätta egna regler under den tiden! Då kan den som vill ordna barnvakt ta hand om barnen själv istället!

Enkelt. Vill du ha deras hjälp är det de som bestämmer om de ska dricka eller inte. Vill de passa ditt barn är det du som bestämmer om de ska dricka eller inte!

Det kommer att bli jättebra!

Skönt att du mår bättre! Tänk inte för mkt framåt. Ta en dag i taget. Nykter. Alkohol förvärrar bara ditt psykiska mående.

Nu hoppas jag att det värsta är över för den här gången. Det känns som om det börjar stabilisera sig. Jag har fortfarande lite att ta tag i från förra veckas psykiska kollaps. Måste förklara för chef och projektledning att jag är påväg på fötter men samtidigt är det rätt skönt att släppa alla jobbtvång ett slag och bara flyta med. Tror att jag ska försöka få ett halvårs tidsdispans för att komma på fötter på riktigt. Trist att det skulle bli så här men nu kan återuppbyggnaden börja. Allt är ju raserat. Jag har ofta tänkt mig det här som det värsta scenariet och nu när jag är här ser jag att det inte är så farligt egentligen.
Joggat lite och kört 7 minuters appen och ätit nyttig god mat. Inget alkoholsug.

Ha en bra semester Gunda!
Det är du verkligen värd!

Idag är det måndag och en ny orörd vecka framför oss. Måndagar kan vara jobbiga att stå emot men hoppas att du klarat det och om inte så är tisdagen en ny dag :-). Att hitta rätt man är nog sjutton det svåraste i livet..men jag har bestämt mig för att hitta mig själv innan jag hittar en man. Må så där riktigt bra och uppskatta mitt eget sällskap, så tror jag det andra kommer naturligt. Hoppas att havet hjälper dig lite, och se ljuset i tunneln där du ser dig själv glad och leende och stolt. Ge inte upp du fixar det, ha det så bra och var rädd om dig.

Det är inte bra om din tvååriga dotter ljuger om sitt drickande ?????

Vad hoppfullt att läsa ditt inlägg Lim!!! Jag tror att det är dit jag är på väg, hoppas det, att känna att det inte finns något alternativ till nykterheten. Det har bara gått två veckor men det känns som om jag lärt känna mig själv på nytt. Och fått så många nya insikter, trodde det var omöjligt men så plötsligt går det!!! Långsamt, en dag i taget, men det går! Är så rädd för att falla igen men ändå hoppas jag att jag fortsätter vara rädd. Rädsla är också en drivkraft. Som är mänsklig.
Sitter också här med mitt kaffe som är ett viktigt stöd i min kamp? Kaffet drar jag ner på nån gång i framtiden, en sak i taget?
Kramar❤️????

Min mamma passade vår mellersta son när han var 2 & 1/2 år. En vardag & hon hade kört till oss. Tyvärr drack hon ändå. Jag måste tyvärr ha levt i stor förnekelse fram tills denna dagen. Jag hittade min mamma utslagen på soffan och är föralltid tacksam över att vår son inte blev fysiskt skadad den dagen. Mina föräldrar får aldrig passa våra barn men har sorgligt nog inte sökt hjälp för alkoholmissbruk. Det gör ont i hjärtat.
Om du har en oro så lita på din magkänsla!