Senaste kommentarerna i forumet

Hej Surkärring! Jag håller med dig om alla sociala medier (reklamen för a har jag blockerat, förresten, jag skriver a eftersom det går snabbare, ordet "alkohol" förekommer så mycket i våra texter), alla lägger upp bilder på att de firar allt möjligt och då alltid med a. När jag är skör skiter jag i att titta på FB för att slippa se all a. Tidigare i somras när min man och jag firade att vi varit ihop x antal år lade jag upp en bild och att vi "firade med glass". Jag tror fler har problem med a än vi.

Jag ville även skriva att jag känner med dig att du inte blev "trodd" när du berättade om dina problem med a. Otroligt starkt av dig att hålla fast vid dina barn och de vänner som ser dig. Superbra att du hittat en strategi att stå emot sug (skriva här) när din man inte stöttar dig i din nykterhet. Stor kram

men när jag har slutat dricka och riskerar inte längre att göra bort mig pga alkhol, brukar jag tänka på alla min idiotiska beteenden innan jag somnar.
Och det är himla skönt... Jag blundar, tänker hur dum jag var, hur jag har gjort bort mig och sen tänker jag: vad bra att det kommer aldrig att hända igen, var roligt, vad lugnt... Det ger mig kraft.
Jag hoppas att du är där någon gång också :) Kram.

Jag har följt din resa utan att skriva innan - bra jobbat! Jag känner igen det där med att man varit nykter i flera veckor eller längre, klarat av svåra situationer och ändå hör man inget positivt. Min man är enormt stöttande och tillåter inte att jag dricker, men som han säger - han kan aldrig riktigt förstå, även ol han inser allvaret i detta eftersom att jag inte gjort vissa saker eftersom det går emot allt jag vilk annars om jag är nykter. Han förstår hur svårt det är eftersom han insett att jag flytt med a för att jag mådde så dåligt, trots att jag visste att det skulle bli värre sen. Ändå kan han inte förstå hur jag kämpar när jag avstår.
Det din sambo gjorde verkar dock extremt lågt... jag blir arg på dina vägar. "Retas" och håna på detta sätt... nej, där hade min bägare runnit över. Dags för ännu ett allvarligt samtal?
Bra jobbat att du står på dig! Kram

Välkommen hit! Om du läser här ser du att vi alla gjort saker vi skäms otroligt över, att vi alla varit där du är många gånger. Jag vet att det ärjättesvårt, men försök att inte sparka på dig själv... den personen som agerade igår var inte den du är utan den som a styr. I nyktert tillstånd hade du inte gjort detta. Att sparka på dig själv får dig bara att tycka ännu mindre om dig själv, får skammen att växa och den lätta vägen ut är att dränka allt i a nästa gång igen.
Du har gjort ett val när du började skriva här. Mitt tips är att läsa andras trådar, du får massor av insikter och tips. Dessutom finns här fullt av människor som förstår, som peppar och stöttar dig. Vi kan se förbi alkoholen och se dig eftersom vi alla förstår precis hur det är. Var snäll mot dig själv idag, även om det är svårt. Du är inte wn dålig människa. Du är en av oss som inte kan hantera a. Du har tagit första steget, stor Styrkekram

Bara ringa, göra en pudel. Be om ursäkt. Sen jobbar du med förändring av beteende, vad nu än krävs. Låtsas du som det regnar kommer du må sämre och risken för fortsatt beteende är större. Detta är ju inget mot vad många lyckats med här inne!

Skickar en hälsning i all enkelhet bara. Hejar på dej ? / mt

att din tystnad är tillfällig och beror på mycket jobb eller semestervila. Allt gott / mt

Precis så Anders43 fungerar nog jag. Vet inte om jag villligga steget före, men det gör jag. Skulle också vilja vila i att allt är planerat av någon annan och att någon annan ansvarar.
Hoppas allt är bra med dig Ikaros och att inte tankarna på BiB har rört upp något.

fara och flyga!!! Men jag är för snäll (läs feg).. Han tycker själv att jag dricker för mycket eller har druckit för mycket iaf.. dock har han inte kommenterat ens en gång om att jag inte har druckit på snart två veckor.. FATTA.. två veckor... jisses.. Tur att jag inte är i så stor psykisk obalans som jag har varit. då kanske jag tagit hans ord igår på allvar.. undra vad han skulle sagt då?? Vi har lämnat bilen och ska gå in till affären (ICA Maxi).. bredvid den ligger Systembolaget. Jag tittar ditåt, men gör inget mer.. säger inget alls.. det är han som säger; en jäger kanske? Ska du inte ha en jäger? Eller kanske vodka?? Jag svarar som jag alltid gör att jag inte dricker jäger så varför skulle jag ens vilja ha det? Men han fortsätter bara på sitt barnsliga sätt.. jag blir toooooooooookig!! Skulle velat sett hans min om jag hade gått in och köpt en.. sen förstår inte han varför jag blir sur.. ibland märks åldersskillnaden verkligen och hans naiva uppväxt och okunskap om livet.. *grrrrrrrrrr*..

Fan vad sur jag blir på Facebook o alla andra ställen med sina "vilka bär vill du ha i din gin?" (Schweppes)
Vaffan jag försöker ju hålla mig borta från det! Måste de köra upp det i ansiktet på mig!?!
Frågade Schweppes om alkoholfria alternativ och fick svar att "alla våra drycker kan njutas utan alkohol..." MEN VARFÖRIHELVETE KAN NI DÅ INTE KLÄMNA FRAM EN ENDA JÄVLA ANNONS SOM ÄR JUST ALKOHOLFRI????
Jag blir så trött.
Godmorgon.

Beror lite på hur illa du gör dig när du dricker. Brukar du hamna i situationer som är farliga? I så fall lägg av helt!
I annat fall: bort med alkohol, tabletter etc hemma. Dricker du så mycket har du uppenbart ingen kontroll och kan inte ha saker tillgängliga. Lås in!
Och kanske ett annat tips: använd appen promilekoll så kanske det inte måste gå överstyr när du dricker.

Låter bra att mannen uttrycker att han vill starta om. Och dina egna insikter kan ingen ta ifrån dig. Jag tänker dock på det du skrev att du inte kan skriva... min tanke är att det är något du måste bearbeta. Kanske inte härinne, men prata med någon, kanske med mannen med samtalsstöd. Det kändes lite stort för att ligga där under mattan..,

Det är trassligt med relationer. Speciellt med de man växt upp med. Det sitter så mycket i "ryggmärgen" så det är svårt att hantera. Tror inte riktigt på att hoppas att det går bra. Man måste ha en plan även där och en strategi för att lyckas. Håller med, det är extremt svårt att inte "gå igång". Våra krig blåser över snabbt, men jag tycker att det är tråkigt med bråk, det leder ingen vart med dessa familjebråk om samma saker hela tiden. Byt strategi, det är mitt bästa råd. Funkade på min pappa. Dock inte på min syster... men henne kan jag åtminstone fortsätta att bearbeta ett tag till.
Lycka till!

den bästa av dem alla; naturen själv. Mitt på min tomt, runt husen, har jag en gräsmatta, men utanför den är det vad som brukar kallas naturtomt. Den har inte sett en mänsklig hand på många år; här har naturen haft fria händer, förutom att man har hållit efter sly och annan högväxande grönska. Resultatet är långt över förväntan, jag tror inte någon mänsklig expert på hortikultur hade kunnat åstadkomma något liknande, hur mycket jobb han än lagt ner. Midjehög ängsmark, planerad med den erfarenhet som bara miljoners och åter miljoners år av utveckling kan ge.

Det började tidigt på säsongen med ett par decimeter höga blommor som gick i lila och rosa, sedan, när de hade börjat blomma över dök det upp bara aningen högre blommor i blått och rött. Och så har det fortsatt; så fort en uppsättning har visat upp sig för världens och mina beundrande ögon har nästa sträckt sina stjälkar lite högre och bytt färg på hela trädgården. Det är som ett långsamt roterande kalejdoskop, just nu är det gult, orange och vitt som gäller och allt jag behöver göra är att sitta och beundra det hela. Inget påtande i jorden, inga värkande knän eller trötta leder; bara att luta sig tillbaka och njuta. Mycket bättre än så blir det inte tycker jag.

Ha en fin dag alla!

Så här kommer det gladare. Det som handlar om mig ?

Jag har haft flera dagar (vet inte hur många) där jag varit väldigt väldigt tillfreds med var jag är i min nykterhet. Jag har kommit över hindret som jag kände att min semester var. Jag var ju så rädd att falla. Nu med 2 veckor kvar ungefär så har jag bara nedförsbacken kvar och jag är hundra procent säker på att jag kommer att ha klarat hela min semester utan någon alkohol alls!! Det trodde jag knappt den första veckan när jag var så sugen hela tiden så jag trodde jag skulle bli tokig på mig själv.

Sedan hände allt med min man men den utmaningen (att inte dras med) klarade jag också. Och nu känner jag mig stark som ett berg. Ingen ska lura mig till att dricka. Varken jag själv eller någon annan.

Lite synd är det att så mycket tankeverksamhet och energi gått till att tänka på alkohol de senaste veckorna. Men samtidigt kanske det är oundvikligt när det blir semester och det är första gången på länge jag bestämt mig för att den ska vara helt nykter.

Men jag tror att jag kommer att minnas den här sommaren. För jag har vuxit. Många kommer minnas den här sommaren som den där dåliga sommaren 2017 som var regnig och kall. Jag kommer också minnas vädret men ännu mer kommer jag minnas vilka fina stunder jag haft. Helt klar i sinnet. Helt närvarande. Men god självkänsla och kärlek till mig själv. Det är något bra att bygga vidare på. Det kommer att sticka i ögonen på vissa att jag inte dricker men hellre lever jag med det än att jag förstör mitt och mina barns liv. Det är värt att vara tråkig om tråkig betyder nykter.

Många kramar till er alla.

Tack snälla fina nyckelpigan, miss lyckad och Sannah. Det är så värmande att känna att några vet mina hemligheter och till och med kan förstå mig. Det är så värdefullt.

Min man sa igår att han måste sluta dricka igen. Att det bara är skit med det och att han ångrar sig varje gång. Jag fattar det. Men jag tror inte han fattar hur dåligt jag mått. Hur jag fantiserar ihop hemska saker om honom. Fantiserar att jag sparkar ut honom från ett flygplan. Det är så mkt gammalt hat som kommer upp. Hemska minnen jag aldrig nånsin kan skriva om.

Men hoppet är det sista som dör. Och jag hoppas att han har stoppat sig själv nu. Den månaden han druckit har skadat min tillit och lite av kärleken dog på köpet. Så gör alkohol med relationer. Dödar.

Nu ska jag posta detta och sedan skriva ett positivare och gladare inlägg som jag inte blir nere av att skriva ?

Bra där, vad härligt att höra, glad för din skull! Jag är strax efter med 26 vita dagar.

Jag minns en dag efter jag hade gjort min första operation – de hade tagit bort en del av livmodertappen där det fanns cellförändringar, det som senare skulle visa sig vara cancer. Jag hade redan lämnat dig. Du hade fått lämna vårt gemensamma hem. Och nu var du var utan bostad.

Men nu var du i huset. Du hade kommit dit. Drogpåverkad. Du ville bara få ta det lugnt. Andas ut. Vila. Men du tog all vår luft. Jag ville bara att du skulle försvinna. För du var inte snäll. Du skrämde mig. Jag var hemma. Barnen var hemma. Jag hade låst in oss på ett av barnens rum. Där satt vi. En liten bebis på några månader och en pojke på fyra år. Och en mamma som förklarade att pappa var sjuk just nu. Och vi skulle försöka få honom att åka med bussen.

Men du ville inte åka.

Vi lekte på rummet. Jag tror vi sjöng. Och jag hade börjat blöda. Jag blödde mycket. Så otroligt mycket. Jag ringde gyn bara för att rådfråga om de tyckte att jag skulle behöva komma in. Få det undersökt. De tyckte absolut att jag skulle komma. Men det gick inte. För jag kunde ju inte åka in till sjukhuset själv med barnen. Men det största problemet var att jag ville få bort dig. Få dig att ta den där bussen. Och försvinna för en tid. Så vi skulle kunna andas igen. Jag och barnen.

För jag hade ju redan lämnat dig. Jag hade ju gjort det som var rätt. Det som krävdes av mig.

Till slut kom du iväg. Bara för att ringa en kort stund senare och säga att du tagit fel buss och hamnat i en by åt fel håll. Så jag hämtade dig när jag egentligen skulle ha åkt till sjukhuset. Letade efter dig på vägarna. För vart du var visste du inte riktigt själv. Någon timme senare fick jag i väg dig på en annan buss. Till slut. Och då var det kväll. Och då kunde jag ju inte åka in till sjukhuset. För det skulle ju bli för jobbigt för barnen. För jag var ju inte sjuk. Mamma kunde ju inte vara sjuk också.

Men vi kunde andas igen. Och jag behövde inte oroa mig för att du skulle dyka upp igen mitt i natten.

allt blir mycket snabbare städat för att jag har det så himla tråkigt att jag dra mig undan till köket och diskar och plockar :)
Jag tror på mig själv och att jag kan fixa väldigt mycket för att jag kunde sluta dricka. Jag har en himla stark vilja.
Slipper besattheten av alkoholtankar, har tid att tänka på annat.

Resten är inte relevant för mig, dvs är inte gladare, piggare, friskare, precis tvärtom, men det har inte med alkoholen att göra, jag hade bara otur att bli svårt sjuk direkt efter att jag har slutat dricka.

Glad för din skull ?

Jag utplånade mig själv.

Och samtidigt höll jag fasaden uppe.
Gick ut min femåriga utbildning med höga betyg i samtliga kurser.
Presterade på jobbet.
Fick nya tjänster och uppdrag.
Ledde utveckling.
Framåt.
Lyssnade på andra.
Löste konflikter.

Jag ordnar det!

Fasaden så solid.

Fläckfri.

Och så kom jag hem.

Och var så fruktansvärt ensam.

För vem kunde förstå?

Det är så sant. Tack för att du säger det och det är en smart strategi. Det känns som att jag börjar få livet tillbaka. Inte bara för dessa 17dagar utan för att jag verkligen börjar se och erkänna att jag har problem med A och att jag blir sjuk av det. Jag trodde jag var själv/att det var sån jag var som person i alla mina tankar och beteenden, insåg inte att det är en del av sjukdomen.
Jag har pratat om det med mina närmaste och jag läser här på forumet och på nätet om alkoholism, konsekvenser och beteenden kopplat till detta. Jag ser mig själv och min historia i så mycket. Jag är samtidigt glad att jag ser och vågar erkänna detta nu och inte om 30år till.
Jag har fått livet tillbaka igen. Jag har fått det innan också. Haft allvarligt suicideförsök där jag nästan inte vaknade igen. Jag har varit så destruktiv mot mig själv. Men alla de ggr när jag kommit tillbaka har jag fallit ner igen på något vis. Inte sett(velat se?).. men nu känns det annorlunda. Mycket tack vare allas berättelser och fakta jag läst. Det har blivit tydligare.
Också därför jag skriver.. just för att kunna påminna mig om vart jag en gång var, flera ggr om... Dit vill jag inte igen.

Jag ska låta bli att sträcka ut handen efter första glaset!

Tack igen Pi31415 ❤️

för att du är nykter.
Du ska inte gräma dig över det som varit. Du kan inte redigera och ändra på tidigare saker i ditt liv. Däremot kan du använda det i konsekvenstänkandet för att bli säkrare på att säga nej tack.
Därmed kan tidigare händelser i ditt liv hjälpa dig att forma och styra din framtid. Då är det lättare att låta bli att sträcka ut handen efter glaset.
Din nyktra framtid blir då tryggare.

Grattis till 17 dagar. Den första svåra tiden har du nu klarat av.

Fredagskänslan smyger sig på,grill med vänner, solen skiner, musik i högtalarna.. ja ni vet. Det är inte svårt Att vara nykter, Men svårt att låta bli att dricka... !! Jag behöver bara komma ihåg två ord -Nej tack :)

Nykter dag 17. Glad att jag är nykter! Vill inte att det ska få ta upp mer av min tid.
Kan också bli så himla arg och ledsen när jag tänker på hur mycket tid och energi (&pengar) denna drog har tagit.
Vet att det kommer komma svåra stunder.. men jag måste bara säga nej tack, nej tack, nej tack!!

Lägger min 1åring och är så tacksam att jag är nykter. Jag kan vara nära på riktigt❤️

Känner mig stark och modig när jag läser din text. VilkenLycka att du har dina tjejer kvar!!! och jag vet än mer att jag är på rätt väg, Den nyktra vägen! För mig och för mina barn. Tack för boktips. De ska jag läsa!
Evigt tacksam för dina ord❤️