Senaste kommentarerna i forumet

Allting blir "klarare" på något sätt utan alkohol.
Tänkte när jag läste ditt inlägg att MED alkohol blir livet som att se på en svartvit film och NYKTER blir det i färg med bästa skärpan.
Kanske en konstig jämförelse men lite så känns det.
Ikväll har jag "festat" med en promenad, Lindorkulor och te! ?
Kram

...After work med jobbet. Nyktert såklart, ska köra bil både dit och hem.
Tack Restart för pepp med min "jogging" ? Haha, Ja 50% förbättring är ju inte fy skam...
Hur går det för dig?

Vinet är jag så fruktansvärt trött på...eller inte själva vinet utan på vad det gör med mig och får mig att göra och säga. Jag får hålla mig till alkoholfritt!!

Och irriterad, känner att något saknas.
Men jag försöker ingnorera alla dessa symptom och frestelser.
Säger till mig själv:
Visst trött och irriterad, men så jävligt mkt bättre än att va bakis och sakta men säkert förstöra kroppen och familjen.
Det hjälper mig att tänka så ibland ??
Då blir jag glad igen

Jag har haft det flera gånger, det är hemskt! Den senaste och en av de värsta var för mer än två år sedan. Jag var ute på krogen, drack mycket både innan och på stället. Har bara suddiga bilder efter kl 23 ca. Några timmar är helt svart. Jag träffade en kille men kommer knappt ihåg hur han såg ut. Sen tappade jag både plånbok och nycklar nån gång under kvällen. Vet inte var men hittade faktiskt plånboken med allt kvar, utanför en kompis dörr (på liten veranda). . Jag vet att jag varit hos henne och bankat på dörren. Hon var bortrest, alltså inte med på utekvällen. Jag har ett svagt minne av att jag gick runt och letade efter mina nycklar runt krogen och i stan (liten stad). Vart killen tog vägen vet jag inte heller (han ville inte träffa mej mer sen). Jag minns att det ösregnade sent på natten, satte mej nere i en trappa medt tak, bakom en restuarang och skickade oläsliga sms till kompisar. Sen vinglade jag tillbaka till kompisen som inte var hemma, jag visste att hon hade extra nycklar till min lägenhet (hade varit kattvakt tidigare). Jag satt utanför hennes dörr till morgonen, då hon kom hem och var så snäll och körde hem för mej. Som jag skämdes!! Både inför kompisen och när jag tänker på hur många som sett mej "örla" omkring på stan och leta efter nycklar, mm. Var inte så roligt heller att ringa till puben dagen efter och fråga om nycklar (var både till bil och lägenhet mm). Polisanmälde det också men de har aldrig hittats. Jag mår nästan illa av att skriva om det. Får fortfarande lite ångest när jag tänker på det, trots att det är mer än två år sen nu. Den natten minns jag som en lång mardröm!

Det är ju riktigt bra, 50steg mer än igår.
Dvs 50% mer och längre ????
Alternativet vore att sitta med lite vin och såsat!
Vi får se hur många steg det blir i morgon så ???

Så skönt att du fick sova gott i natt! Tack vare joggingen kanske?
Visst är det skönat att känna sig som "en vanlig människa" och kunna stå för vad man sagt och gjort utan minnesluckor och pinsamheter! Fortsätt så...Jag hejar på dig!
150 joggingsteg idag!! ?
Inte mycket att skryta med men bättre än igår i alla fall... haha!

Varit ute och gått 30 minuter och"joggat" lite, igår blev det 100 steg och idag 150 steg jogging. Vilken usel kondition jag har.!!!
Restart du peppar mig! Tack!

Bra "mariamagi" att du hänger på, idag är du på dag 3, grattis! ?
Och bra med alkoholfritt på midsommar!

Jag har googlat "nykter" och det är många som VÄLJER att leva helt nyktert och ändå går ut och roar sig! Ju fler vi blir desto mindre "ovanliga" kommer vi att känna oss när vi väljer alkoholfritt.?
Det känns bra!

Jag slutade röka (efter otaliga försök) för 20 år sen och har inte vågat ta ett enda bloss efter det. Det är samma känsla nu med alkoholen, jag vågar inte, för då vet jag (och många här) var det slutar....
Kram

Oj vad trött jag är. Humöret svajar och är yr. Röker inte egentligen men rökte en halv cigarrett för att lugna oron i kroppen. Tänker inte byta ut mot ett nytt beroende. Vad gör man när man känner irritation? Ska lägga mig i ett varmt bad.

?

..efter en hemsk dag på jobbet - finns ingenting annat att ta till då man inte har tid att gå och träna eller ro i kroppen att bara gå direkt hem.

Social, mellanmänsklig stress.

Varför blev jag inte geolog? Kvinnan som kunde tala med stenar.

Det blev ingenting igår och ingenting idag! Har haft det mysigt med min dotter! Har semester och då är det lätt att ta något extra. Ska inte ta nåt på hela veckan och framförallt inte innan Vättenrundan. Känns bra så här långt! Tack för att du frågade Alegra!

Jag känner mig så jäkla naiv, blåögd, dum och lurad. På SJU månader har jag inte fattat att karlen är alkoholberoende!! Magkänslan har dock talat till mig ett bra tag. Faan vad jag känner mig dum ?

Minneslucka, det finns inget värre. Nu sist då c:a 1,5 timmes mörker. Var på krogen. Min kompis hade nog gått hem, hon har berättat att hon gick tidigare. Vad gjorde jag sen, tills jag åkte hem?? Jag får tvångstankar. Tänk om jag gjort något tokigt? Förhoppningsvis inte men jag vet ju inte?
Någon annan som varit med om minnesluckor och vill dela med sig? Hag vet liksom inte hur jag ska släppa ångesten över att vad som helst kan ha hänt under den där timmen på krogen. Fast mest sannolikt är att jag stått och fyllepratat med någon och kanske dansat och sedan vinglat hem. Men veta säkert går ju inte och det gör mig illamående.

.. knäckt över hur lite som krävs för att man skall hamna i helt fel omloppsbana. Har haft ångest hela dagen för det där jävla tarotkortet.. Ska ta
intryck av din ord, Bedrövadsambo, och visa vem som bestämmer här :)

Det är jobbigt och tungt men det låter som du ser ganska sunt på vad som är vad! Styrkekramar!

Det är självklart bra om det finns ett större barn som själv kan berätta, det styrker att det inte bara är du som förstorar,hittar på eller är allmänt onödigt beskyddande om barnen. Prata med 15 åringen innan så det inte för hen känns som press att berätta, förklara bara varför det är viktigt att hen ärligt berättar hos soc hur ni haft det hemma.

om det ens är möjligt att gå ifrån att ha druckit 6-8 flaskor vin i veckan till att bli normaldrickare.I helgen klarade jag av att hålla mig till två glas,med det är ju enbart för att jag tar naltrexone.Jag skulle så gärna kunna slänga upp ett foto på instagram kl:23 en lördagkväll med ett glas rosé i handen.Glad,pigg och skrattande.Så som alla andra gör.För att sedan klockan 10 på söndagsmorgonen visa upp bilder på min fantastiska frukostbuffé/brunch som det strax ska inta.Nu är jag kanske lite väl ironisk,men det skulle i alla fall vara en drömJag vet innerst inne att jag troligtvis aldrig kommer att kunna bli normaldrickare.Men den verkligheten känns just nu så skrämmande och långt bort.Det känns just nu som om de där två vinglasen som jag tillåter mig själv att ta till grillningen på lördagskvällarna är min räddning just nu för att härda ut.

igen mig i denna trötthet.Jag är inne på min andra vecka som nykter(förutom två glas vi i lördags) och jag är också jättetrött hela tiden.Vet inte om det är min medicin eller att kroppen har fått sig en chock.

Vad bra att du kan stötta upp men också kan lägga över ansvaret!

Vårdcentralen är det ofta bäst att börja med, följ med om du kan så att missbrukaren inte avbokar eller gör detta till en bagatell. Om det är en bra Vårdcentral tar de prover och gör en uppföljning för att planera vidare, kan hen skötas på vårdcentralen eller ska de remittera till beroendemottagning? Man bör också starta en utredning om hur mycket personen druckit, det kan vara förenat med livsfara att sluta tvärt och utan hjälp, vart ska hen i så fall få denna hjälp.

Alternativ kan vara att vända sig till socialtjänsten, eller beroendemottagning/psykiatri, lite beroende på hur det ser ut.

Den stora frågan är ju om missbrukaren vill ha hjälp och hur hen vill att hjälpen ska se ut? Du kan också ringa beroendemottagning och höra hur ni kan gå vidare på bästa sätt och vilka alternativ som finns där ni bor, på många håll har man också öppenvård som oftast ligger under socialtjänsten.

Hoppas det löser sig!

... i all ära men jag är ingen "metodmänniska".

Blir mest obstinat när nån kommer med en "patentlösning" på ett problem.

Jag ska iaf. ge det en ärlig chans och försöka låta bli att spela duktig patient.

Jag är så glad att vi människor inte alltid följer det vi vill! Hoppas den långsiktiga tanken som hjälpte dig genom natten kan fortsätta vara ett stöd för dig.

Tack för att du finns här.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Igår natt ville jag bara dö... värdesatte varje andetag av min man...

Det är så svårt när man inte vill vara nykter...

Tack alla, tack Sinniitus. Jag förstår allt du skriver, Sisyfos....jag är på en tunn tråd..jag tror att. Jag måste äga nykterheten själv och i det vara själv ett tag... väldigt svårt...

Ja, det är så allting känns- det känns svårt och tungt.
Allt dåligt mående och dåligt beteende som jag låtit min man hälla rakt över mig under våra år tillsammans. Som alla gånger jag tvivlat på om saker och ting verkligen händer, hur jag fått höra om jag bara vore mindre egoistisk, lite mindre sur och grinig, lite mera av ditt lite mindre av datt.
Jag har känt mig så ledsen och ensam och skämts över det jag är med om. Gråtit mig till sömns på kvällarna samtidigt när livet pågår för alla andra alltmedan min man glatt haft sina " härliga" stunder med vinboxen. Precis som om han haft en älskarinna där jag och min son varit jobbiga hinder och glädjedödare.
Jag vet att det inte leder framåt att hålla på med ältandet nu är jag ju trots allt på väg bort till något som är på mina villkor.
Men jag är ledsen och trött och känner djup sorg över att han tillåtits att behandla mig och min pojke så dåligt som han gjort.
Och inte får jag den minsta ursäkt eller ens att han kan se hur det blivit för mig pga hans alkoholism. Nej, han är den som mår dåligt, jag har förstört vårt liv tillsammans och han kommer förmodligen supa ihjäl sig- det är iaf vad han säger då jag berättar att jag är orolig för honom.