Senaste kommentarerna i forumet

Kan nu pricka av en vecka utan fylleångest. Tog ett par glas i torsdags och samma igår och åkte glatt hem efter att ha tackat för mig.
Har lugna veckor framför mig i kalendern så nu ska jag försöka hålla i det här och lyckas bättre än förra gången.

Skulle lämna honom direkt

3 veckor idag:)

Du skriver i ditt inlägg #3 att du nådde fram till din kille, han erkände att han har problem med alkoholen och att ni har en jobbig resa framför er.
Med detta och med vad jag nu vet av mina egna erfarenheter så tolkar jag dina ord som att du någonstans inom dig har fattat beslutet att hjälpa din kille. Ni har ett slags samförstånd, en inre allians. Är det så? Och, fortfarande enligt mina erfarenheter, är DU där för att ni tillsammans ska reda ut det här, HAN är kvar för att hans missbruks-jag har hittat den perfekta nischen. Han känner att han kan lita på dig och kan fortsätta sitt missbruk ostört. Och med detta menar jag inte att han inte skulle tycka om dig. Men du kanske kommer i andra hand därför att på första plats kommer alkoholen.
Du skriver också att din far var alkoholist. Om han finns kvar i livet, vad säger han om din situation? Vad säger din mamma?
Hur du än väljer så blir det smärtsamt. En kärlekshistoria måste löpa sitt lopp, det tycks nästan 'ofysiologiskt' att bryta innan den har nått sitt naturliga slut, innan den har fullbordats. Så på det sättet är du nästan tvingad att löpa linan ut. Er historia är färsk så, du kan bryta. Du är fri.
Att du har förälskat dig visar att du är kapabel. Och det betyder att du är kapabel att förälska dig en gång till.
Livet innebär smärta och valet att bryta blir också smärtsamt men du räddar dina barn från den sorts smärta som är inbyggt i ett liv med en missbrukare. Du räddar dina barn och ditt eget liv.
Du kan inte kämpa för honom, det kan bara han själv göra.
Ursula

Hej och tack för era stöttande ord!
Nu är vi, eller rättare sagt min man inne på sin 5:e vecka av total nykterhet. Gott så? Både ja och nej, mest nej. För honom verkar det som om hans plan och riktning i detta beslut är att inte dricka som han gjort tidigare. Han kan helt och hållet stå för och tala öppet om hur han druckit på ett patologiskt sätt. Tidigare. Inte längre. Och, nu kommer jag till det som jag inte kan gå med på.
Han har en plan att i framtiden ( typ om 4-6 mån) pröva att dricka tex ett par glas vin vid något viktigt tillfälle. " som alla andra kan". Han säger fortsättningsvis att om han inte klarar detta " eldprov" tex genom att fortsätta dricka som tidigar, nej då vet han och då är det slut för alltid med alkohol.
Jag känner mig ju såklart väldigt skeptisk till detta. För mig är det liksom så självklart att det är en sådan onödig risk han tar då han väljer att dricka något igen, även om det bara är två glas vi . Jag tror helt enkelt inte på det.
Men samtidigt förstår jag att det inte spelar någon roll vad jag säger om det. Så jag säger ingenting.
Som jag skrivit tidigare känner jag att vi är koliks skeden av detta med min mans nykterhet. Han känner sig duktig och att jag minsann borde visa lite tacksamhet och inte hålla på och " må dåligt". Så jävla ego och självcentrerad tycker jag att han är då han blir förbannad när jag inte kan släppa allt han gjort och sagt till mig tidigare då han varit full.
Jag skulle önska att han kunde be mig om ursäkt och att han kunde ta till sig min oro över att det är vanskligt och onödigt att " pröva att dricka som alla andra gör".
Vissa människor kan inte och SKALL inte dricka alkohol- ÖVERHUVUDTAGET! PUNKT

Känns skönt att få vakna nykter och utan skam och ångest. det är ju så här man vill må. Ska försöka hålla den här helgen helt vit. Har ju lovat mig det tusen gånger förr. Om jag inte kan stå emot ikväll så hoppas jag att jag kan hålla mig till mina två glas. Gud hjälpe mig. Har haft lite sug de senaste dagarna trots tabletterna men helgen är ju så förknippad med alkohol så tankarna kommer ju som ett brev på posten. Ska hålla mig hemma ikväll och jag har ingen alkohol hemma så det borde gå bra. Men man vet aldrig. Helt plötsligt är fötterna på väg till systemet. Kroppen hänger med och hjärnan stänger av. Vaddå? Inte dricka? Har jag väl aldrig sagt... Jag har inga problem. Ett par glas kan jag ju ta..
Det gäller att vara alert liksom. Inte låta alkoholhjärnan ta över den kloka lilla personen som trots allt finns i mig. Den som vill vara glad, fräsch, pigg och livsbejakande.
Den lilla friska nyktra personen som finns i mig måste få växa och bli starkare och få en högre röst som kan överrösta alkoholdjävulens röst. Nu piper hon lite svagt så det knappt hörs....

Jag förstår dig så väl, du har träffat en man och blivit förälskad och kanske fick du en härlig känsla av arten mycket viktig puzzelbit kommit på plats.
Sen kommer chocken då du faktiskt förstår att din kille har grava alkoholproblem. Han kommer till slut med sitt medgivande om att han dricker för mycket. Han har haft det jobbigt med höga krav från jobbet osv. Nu kommer jag till något viktigt: han har säkert goda skäl att sänka sin nivå av ångest och krav som är för höga. Men det är inte någonting som mindre illa för det. Han har alkoholproblem. Dessa kommer att påverka dig och dina barn mycket negativt om du väljer att fortsätta relationen. Man kan ju verkligen se hyr du redan nu önskar, vädjar och på många sätt försöker nå fram till honom ang hur han super. Vad gör han för ansträngning för att ni ska kunna mötas i detta? Helt ärligt, du behöver inte en man som tar så mycket energi och kraft från dig. Du är värd något annat, något där du får vara en autonom partner som inte tvingas ta ansvar för något du inte kan påverka.
Problemet ligger hos fin kille.
Sköt om dig och spring så långt bort du kan medan du ännu kan.

Dag 56 lördag och jag njuter av livet. Bra att jag gör om mitt att vara och skapar ett liv som jag vill leva. Det med tanke på att om jag gör samma sak om och om igen så kan jag bara förvänta mig samma resultat. Om jag däremot gör annorlunda så blir resultatet ett annat. Att ta så stora steg åt ett annat håll i livet, öppnat nya dörrar, som jag gjort nu innebär att jag inte riktigt vet hur det kommer bli. Det skapar lite oro inom mig. Samtidigt är det spännande med nytt och om jag ser det som en äventyrsresa så ger det mig livslust och energi.

Godmorgon! Känslan att vakna en lördag utan ångest, illamående å ångest är toppen. Önskar mig fler sådana morgnar! Trevlig lördag på er?

är något jag kommer att få leva med ett par dagar framöver. Att resa till USA har aldrig varit något problem, komma hem däremot är betydligt besvärligare. Dels tappar man minst sex timmar, dels är det en lång tid man är vaken. Själva resandet tog i det här fallet drygt 20 timmar, och så var klockan sju på morgonen när vi landade, så det blev 36 timmar totalt som jag var uppe. Jag har aldrig kunnat sova sittande, jag har försökt det mesta, inklusive sprit, mängder med sprit. Av någon anledning somnar jag inte ens då, jag mår bara rejält dåligt. Det är väldigt pinsamt att stå på knä på en flygplanstoalett och spy, när man vet hur tunna dörrarna är och att det sitter folk precis utanför. Den där promenaden tillbaka till ens stol är definitivt en "walk of shame".

En gång i mitt liv har jag flugit första klass, det var ett erbjudande som Air France hade, jag fick en uppgradering för bara några hundralappar. Efter en riktigt ätbar middag på rysk kaviar och oxfilé, naturligtvis kompletterad med vodka, vin och konjak, frågade flygvärdinnan mig om jag ville att hon skulle bädda åt mig. Det visade sig att sätet med några enkla handgrepp blev en säng, jag fick täcke, kudde och t.o.m. en pyjamas och så bar det av in i John Blunds land. Bästa resan någonsin, ända tills landningen. Jag fick behålla vodkaflaskan, den gjorde jag slut på medans jag väntade på bagaget, sedan somnade jag på tåget hem och vaknade på ändstationen. Därifrån fick det bli en mycket dyr taxiresa hem. Men jag hade ju i alla fall sovit på resan, för första gången hittills.

Jo du, Sisyfos, hunden blev mäkta glad. Jag trodde han skulle äta upp mig ett tag där. Jag blev precis lika glad jag, jag har verkligen saknat honom, det går bara inte över lika lätt för mig. Hundar, eller åtminstone min hund, är lustiga på det sättet. Han är översvallande lycklig i några minuter, sedan är det business as usual. Själv ville jag klappa och krama i timmar efter hemkomsten, han tittade bara frågande på mig; "vad är du så uppspelt över? Ge mig lite godis i stället".

Ha en bra lördag!

eller 124 dagar, uppnådd. Nykterheten känns stabil, säker och trygg ut. Den mentala förberedelsen, den stora längtan efter ett nyktert liv, och bra verktyg, ger denna trygga känsla.
Tankar på och sug efter alkohol är en naturlig del av mig, då jag varit beroende och missbrukare av alkohol, så de accepterar jag och kan leva med.
En lugn stund på morgonen, med pipan och kaffekoppen, med förnuftiga tankar och val, ger en bra förberedelse inför dagen. En viktig ställtid. Gärna en lugn stund på kvällen också, med lite eftertankar och resumé av dagen.

Vinsterna med ett nyktert liv är enormt stora. Man är mycket piggare då all energi kan användas till att leva av, istället för att användas till att kämpa mot bakfyllor och alkoholångest.
Varje nykter dag är värdefull, och ger ett värdigare och lyckligare liv. Som jag trivs bra med.
Så det tänker jag fortsätta med.

Ha en bra helg alla forumnyttjare

Hej! Ja, man får ångest, man blir deprimerad av att dricka för mycket. Alkohol är en björntjänst! Stackars din man, stackars dig skulle man kunna säga, men ändå inte. Vi är värda all respekt; du som tar dig till forumet och delar med dig, han som kämpar på sitt sätt (fast det blir fel...). Jag som tar del av detta och stärks i mitt liv, med min sambo och våra problem... På något sätt tar vi oss vidare.
Tänker på dig, på oss.
Dion.

Jag skulle lämna honom Aldrig i livet flytta ihop Han har problem

Ja, den här gången känns det bra! En dag i taget som sagt :)

Av dig:) för med rätt inställning styrka och envishet så kommer man långt. Håller tummarna för dig och kämpa en dag i taget så ska du se hur fort dagarna går och för varje vit dag så växer man sig starkare och man känner sig mer stolt och man mår så mycket bättre på alla sätt:) Man är alltid starkare än man själv tror och grattis till 2 vita dagar bra jobbat:)

20 vita dagar idag:)

För dina ord:) Vad bra att du är med i matchen och har satt på dig boxninghandskarna igen och ge herr A en blåtira så han flyger å far långt dit pepparn växer;) Starkt gjort av dig att ha varit vit i 6 dagar bra jobbat:) Ja det är inte lätt alla gånger för det finns många fallgropar på vägen och jag kommer nog själv trilla i förr eller senare men det viktigaste är att man lär sig av misstagen och fortsätter kämpa för till slut så lyckas man nå sitt mål oavsett vad det gäller här i livet:)

Ja dagarna har gått fort tycker jag och kroppen och själen har fått vila och återhämta sig i lugn och ro och det känns skönt:)

Himla tråkigt och dåligt att dom inte hörde av sig. Det är ett stort steg att ringa det där samtalet, dom om några borde väl förstå det. Tråkigt med din känsla som kom som ett brev på posten också. Vill bara ge lite pepp för att du ringt samtalet och är så duktig att stå emot ölen i kylen i kylen. Bra där! Pepp!

Släng din gamla ryggsäck, ja det har jag gjort. Jag har lämnat skammen och skulden bakom mig och känner mig inte längre i underläge. Det känns stort och är stort och en del av förklaringen till att jag mår så mycket bättre i dag.
Misslyckandena, ja att resignera och ge upp därför att jag tappat tron på mig själv. Ja det hade jag nog gjort lite grann. Kallas inlärd hjälplöshet i KBT.
Återfall, ja det har haft ett par stycken och visst har jag reflekterat över det här på forumet. Det behöver jag fortsätta med.
Att tänka över vad jag behöver och mår bra av har jag gjort, jag ska börja en kurs och har varit på en och fått inspiration. Belöningar har jag unnat mig hela tiden men support skulle jag nog behöva skaffa mig. Det saknas!
Positiv målbild har jag, jag ska omskola mig till fotomodell och vinkännare!
Tja ganska nöjd med lektion nummer ett.

Ringde efter mycket vånda vårdcentralen, alkoholsköterskan skulle ringa upp men gjorde aldrig det. Direkt liksom lägger jag mig platt, jaha jag är inte ens värd att återkomma till. Men skit samma.
Ikväll väljer jag iallafall bort ölen trots att det står ett helt flak i kylen. Är faktiskt inte ens sugen. Så skönt!!!
Ha en fin kväll alla där ute ?

Hittade detta forum idag. Som mitt användarnamn säger, så är jag rädd för att det är försent att att komma ur beroendet. Abstinensen är gräslig och jag tar vin direkt på morgonen för att fungera någorlunda.Jag är 71 år.
Isolerar mig från vänner. Bor i Palma sedan 26 år, har allt jag kan önska mig, men blir mer och mer ensam tack vare alkoholen.
Har försökt med AA men fick ännu mer ångest där.
Vin är billigare än vatten så ekonomiskt går det bra. Är i Sverige på sommaren och blir ruinerad på billigt vin.
Kram till alla modiga människor här.

Jag skulle aven vilja se vetenskapliga bevis pa att det som skrivits i inlagg #1360 i LenaNymans trad.

Jag lurar ingen, jag vet mycket val om farorna och forsoker dra ner pa det hela. Jag forsokte bara papeka att det kanske ar dumt att sticka utan att forsoka ga till botten med problemet. Har killen inget beroende men en enorm konsumption kanske han kan dra ner pa det om det blir ett ultimatum. Skulle t ex min fru saga till mig att antingen slutar du dricka eller sa blir det skiljsmassa sa vet jag vad jag skulle valja, visst kanske det skulle vara trakigt att inte fa dricka men jag har inget beroende (utover invanda rutiner).

Dock sa sag jag ju senare att denna killen gar upp mitt I natten och dricker och det ar ju inte alls bra, det ar katastrof enligt mig och det far ju manga varningsklockor att ringa.

Hej Karin,

Tack för svaret.

Känner igen mig så mycket som folk skriver här. Nu är det helg och med det utmaningen att sköta sig. Pendlar så mycket upp och ner att man blir galen.

/David