Senaste kommentarerna i forumet

Du har så rätt Jullan65, det är ju så det är. All tid vi slösat på dimman, vilken bortkastad tid! (iaf en stor del av den tiden). Jag är lite i husarrest på kvällarna då jag har ganska små barn, kan inte sticka iväg och träna eller gå ut och gå. Att läsa surfa och se film kan jag göra även på fyllan så jag behöver hitta nåt annat. Mindfullnes? Vilken utmaning för mig som alltid är på väg nånstans ?

Känner igen mig mycket i det du skriver då jag själv som alkoholist gjorde precis som din man. Klagade på utgifter men köpte vidlyftigt a till mig utan att blunda. Att sätta sina behov före sina barns vittnar om ett starkt beroende. Anser han själv att han dricker för mycket? Anser han att an an hantera a?

Jobbig situation. Anser han att an inte har problem med a? Detta är en ganska viktig fråga du bör ställa till honom. På din beskrivning verkar han ha iaf ett starkt kemiskt beroende. Jag skulle be honom ta en helvit månad. Har man inget beroende är detta enkelt annars lite jobbigare.

Skriva lite här nu tänkte jag. Det är nu 6 månader av nykterhet. Mår bra och Polen var underbart och kul. Vakna upp pigg och go varje dag utan att behöva köpa några återställare . Kunna köra bil utan risk att bli tagen för rattfylleri eftersom dagen-efter bakfyllan inte finns. Just nu är jag hos syrran och sista semedterveckan inanför vi lärare börjar. Inget har jag heller hört av mitt fack angående pengar. Frugan och jag bråkar dock en del. Hon ska alltid sin vilja igenom och det är jobbigt. Hon tar också upp mitt fd drickande på ett sårande sätt. När jag frågar rör och hur hon tänker så säger hon bara att hon måste kunna prata ed mig om detta. Ha en fin helg därute.

När jag vaknade imorse så visste jag att det blev för mycket alkohol igår. Det spårade nästan ur. Kvällen avslutades med att jag cyklade på fyllan och vinglade som bara den. Tur att jag inte slog mig. Det blev många öl på kvällen. Såg andras fyllor. Vilket gjorde starkt intryck på mig. Overkligt. Vaknade bakis imorse och haft ångest idag. Ångest för att jag tappade kontrollen igår. Drack för mycket helt enkelt. Känns som det var droppen för mig. Idag har jag tänkt. Tänkt på allt. Mig och de kring mig. Har varit ute bland folk hela dagen. Tittat på andra. Trött och törstig. Vatten är ju så gott. Jag tror att det var bra att jag varit ute bland folk istället för att sitta hemma. Jag ska träna och sysselsätta mig så jag inte börjar älta varför osv. Nu är det så här det är. Bara och gilla läget. Göra om och rätt. Att prova måttlighetsdricka fungerade ju inte för mig. Och det visste jag ju innerst inne. Jag ville bara fly in i den mysiga dimman ett tag. Njuta. Dricka öl med grabbarna. Vin&skumpa med kärleken. Eller streama film med kalla öl eller vin. Slut med det nu. Noll alkohol i siktet. Dag 1 är snart slut. Och inte haft något sug. Snarare äckel känslor när jag tänkt på alkohol. För två år sedan i augusti så slutade jag att dricka alkohol för första gången. Skrev här på ah då. Det höll i ca 3 månader. Sen gled jag in i dimman igen. Där var jag i ett år. Nu i januari så slutade jag för andra gången. Det blev några månader utan alko. Efter det så har jag fokuserat på att minska tillfällen och mängd. Det gick bra i början. Men nu känns det ingen bra alls. Det fungerar bevisligen inte. Ny dag imorgon.

... en klok kvinna.

"Duktig" mamma här med med flera barn i skolåldern och jag har också utvecklat ett ohälsosamt ah drickande just för att lugna mig, få en lugn stund på kvällen, dämpa tristess och tomhetskänslor... Har druckit vin i princip bara hemma på kvällarna. Är lite +40 och har druckit för mkt kanske 6-7år. Försöker minska och ev sluta men är ganska långt ifrån ett helt stopp. Är ju konstigt att kombinera bilden av familjelivet där man är duktig och fixar för andra hela tiden men sen fastnar mer och mer i att dricka vin på kvällarna, blir liksom lätt att t.o.m blunda för sig själv då det "ser" hyggligt normalt ut ändå. Dina barn är så små och det finns många stresspåslag i vardagen så försök att få återhämtning med lite egen tid, sömn etc... Och kanske barnen kan vara på dagis/skola längre nästa sommar så orkar du mer när ni väl är lediga ?

Tack, ska läsa.

Ja kämpa på var ordet Sisyfos . Gråvita mellandagar får nog inte bli för många heller, känner jag iallafall. Men det får gå ett tag till, om det är det som kroppen o knoppen behöver just nu. Helgen har rullat på, varit med gubben o besökt nära vänner. Det blev grill och det var ett lätt val att jag skulle köra, för att undvika a. Dessa vänner känner oxå till min historia i stora drag, de gick bra och jag kör nykter 24 h till

Ja det vill jag oxå veta:-) tänkte iallafall börja träna nu till hösten, kanske nått att fylla tiden med som är bättre. Oxå funderat på en distanskurs i ett intressant ämne. Egentligen är det ju bra o positivt med att ha tid. Tänk på alla tider när man inte hade tid o stressen hängde över en jämt. Tror man måste vänja sig, och liksom smaka på att faktiskt ha tid. Sen kommer inte allt till en på en gång, utan lite i taget. Se tiden an mao. Kram

Bra kämpat,skönt när dom positiva sidorna utan a börjar dyka upp:-)

Hej!
Jag är ny här och fastnade för din tråd, då jag känner igen mig så väl.
Idag har jag bestämt mig för en vit månad (till en början i alla fall). Har försökt många gånger, men misslyckats när gråten och ångesten kryper på...Jag måste sätta mig över det, promenixa eller något istället. Min man har varit nykter i 3 månader, men jag pallade inte hänga på, på semestern. Dålig fru...
Men Imorron tar jag tag i det och kommer hålla mig här på forumet och insupa dina framgångar och bli peppad.
Lycka till för dig och mig?
Kram från Skåne

Jag känner att det är nyttigt att läsa mina egna skrivna ord. Det får mig att känna starkt, vad det var som gjorde, att jag kämpat för att tillfriskna. Jag är säker på att alkoholismen är en känslomässig sjukdom. När jag väl hade tagit itu med mina känslor och verkligen förstått min egen del i mitt dåliga mående, det var först då jag klarade av att vara nykter. Det handlar inte om viljestyrka, tror jag. Viljestyrka har jag alltid haft, men det där med självkänsla har lixom varit noll. Kram

Återseende under ny nick ;-)
Fint att läsa att det går bra för dig!
/PP

Tänker inte så mycket på antalet dagar i nykterhet numera men räknaren på telefonens startskärm visade idag 1001 dagar och nätter. På riktigt och varken en saga eller eurovisiondänga ;-)
Trevlig påminnelse för mig att det faktiskt var möjligt. Det vill jag dela med alla som kanske kämpar med nykterhetens första dagar. Brukar vara vanligt så här års...
Ha det gott alla!
/PP

Jag har berättat för min bror och min mamma, men dock inte för någon i min mans familj. I hans familj har de inte alls samma syn på det här med alkohol. Både hans pappa och styvmamma har haft, eller kanske har problem med alkoholen. De har t o m varit alkoholister. Detta i sig har ju också en ökad risk för min man att alkoholism finns i släkten. Vi har inte så jättebra kontakt med hans familj heller tyvärr.

Jag berättade för mamma och min bror för bara två månader sedan. Det var mest för att höra om det fanns anledning till oro, för jag hade ju blivit van vid att min man drack öl varje helg. Då fick jag det bekräftat att det inte är något normalt drickande. Jag har räknat på det nu i efterhand och hans veckokonsumtion uppgår till ca 15-16 öl i veckan och detta motsvarar ca 75 cl sprit. Då har jag inte tagit hänsyn till att en del av ölen är betydligt starkare än 5%...

Igår var vi iväg i Danmark. Sonen ville inte följa med så det blev bara han och jag. Det blev faktiskt en riktigt bra dag, utan en massa drickande. Detta får mig ju att bli väldigt kluven då han sedan några dagar också har slutat att spela datorspel, det är framförallt där som han sitter och korkar upp ölen. Så denna helgen har varit riktigt lugn ur ölkonsumtionssynpunkt. Det känns dessutom som om jag inte har samma koll längre om hur mycket han dricker. Han drack bara två öl under kvällen igår, men han drack säkert någon till efter att jag gått och lagt mig (vi lägger oss aldrig samtidigt av någon anledning).

Så nu är det två veckor kvar av semestern, och fortsätter det i detta för tillfället "lugna" tempo, finns det överhuvudtaget anledning till oro?

Läst en del i din gamla tråd, herregud vad du gått igenom!! Ska lusläsa mer sen, du är fantastisk!

Nu har det gått en hel vecka, det känns dock som det gått minst en månad. Tiden utan vinet är så oändligt mycket mer, dagarna tycks aldrig ta slut, på gott och ont ibland. Mest gott just nu.

Äntligen sover jag gott!! Sov utan avbrott en hel natt inatt! 8h!! Fortfarande mycket drömmar men "lindrigare" om man säger så.

Vi var på kalas igår, tackade för första gången nej till alkohol och gode Gud så jobbigt det var!! Försöka förklara sig inför tappade hakor, men det var så värt! Skönt att komma hem, komma i säng nykter, minnas allt och ändå haft trevligt. Visst hade det varit gott med vin till maten, men det är något som får vänta till sen, just nu måste jag smaka på allt annat som erbjuds innan jag vågar njuta av vin igen. Njuta av vin - inte bara dricka för fyllan.

Hej!
Jag är ny här och fastnade för din tråd, då jag känner igen mig så väl.
Idag har jag bestämt mig för en vit månad (till en början i alla fall). Har försökt många gånger, men misslyckats när gråten och ångesten kryper på...Jag måste sätta mig över det, promenixa eller något istället. Min man har varit nykter i 3 månader, men jag pallade inte hänga på, på semestern. Dålig fru...
Men Imorron tar jag tag i det och kommer hålla mig här på forumet och insupa dina framgångar och bli peppad.
Lycka till för dig och mig?
Kram från Skåne

Har haft 8 vita dagar av 10 bakåt. I fredags var det fest, födelsedagsfirande med goda vänner. Jag drack mer än jag tänkt mig men inte mer än de andra i sällskapet iaf. Igår var jag sliten av kvällen innan och jag tyckte jag kände mig helt spritindränkt och det kändes giftigt i kroppen. Jag har dock samlat på mig många vita dagar och jag tycker det blir lättare och lättare att se dagarna utan ah. Kämpar nu mest med en lågmäld irritation jag bör med mig, mkt som helt plötsligt skaver. Jag ska hänga på Anna nu och ha 21 dgr vita i sträck framåt, började igår så nu dag 2. Känner mig mer hoppfull nu än för en vecka sedan att det ska gå bra, tycker att det bedövande suget har minskat lite, och fixeringen dämpats något.

Låter som en väldigt bra semestervecka, och väldigt bra att dina aktiva tankar att minska /göra uppehåll var levande och inte glömdes bort! Jag har "nollat" 8 av 10 dgr bakåt, och det går bättre och bättre att avstå! Jag ska också ta ett längre uppehåll och ska kanske satsa på 21dgr till att börja med?? Då är jag på dag 2 idag. I fredags var det fest och glam och jag drack mer än jag tänkte (dock under trevliga former och inget dåligt hände). Utöver det snedsteget så går det riktigt bra och jag tycker mitt enorma sug börjat lätta lite. Har fortsatta problem med de känslor och irritationer som kommer upp till ytan parallellt med minskningen men det är iaf hanterbart!

Vad roligt LenaNyman! Den där listan var faktiskt ganska ogenomtänkt, men den stämmer faktiskt bra. Tack så mycket och stor kram tillbaka!

Jag är oxå 37 år med 3 barn. Om du vill veta hur jag höll på, fram och tillbaka i början av min resa till nykterhet, kan du läsa Morlas tråd, den är min.
Jag minns så väl alla kval alla funderingar hit och dit. När man har registrerat sig här, då tror jag att man redan gått så långt att man mår bäst att säga hejdå till a. Faktiskt så har jag absolut ingen önskan att dricka längre, jag är livrädd för att a och vad den ställer till med. Inte bara för mig, utan för så otroligt många i vårt avlånga land

Jag blev tipsad om din lista, du vet, och den är så galet mitt i prick. Så väldans härligt att du återkommit och att du bringar goda nyheter om dig själv hit till forumet. Stor kram!

Så gott att det är funkar bra på alkoholfronten för dig. Skönt att du lämnar ett livstecken. Stor, stor augustikram till en av dom skönaste snubbarna jag lärt känna här på forumet.