Senaste kommentarerna i forumet

Ville bara titta in och säga att jag nu den 3e augusti har 1 år och 7 månader.
Helt otroligt. 19 månader!

Sedan jag slutade dricka så har jag:
* Blivit gravid (vår son väntas komma om 2 veckor)
* Förlovat mig
* Köpt drömlägenheten
* Blivit befordrad på jobbet
* Rensat i vännergänget - ut med skiten och in med äkta kvalitetsmänniskor
* Fått ordning på ekonomin

Alkoholhjälpen har utan tvekan hjälpt mig under min resa.
Det här är givetvis en livslång resa - jag kommer aldrig sluta gå på AA möten och varje dag kämar jag mot suget. Men det positiva som det nyktra livet ger mig väger så extremt mycket mer än alkohol.

Att vakna klar i huvudet, att slippa ha ångest, att inte ljuga längre, såra och svika de man älskar.. Att kunna vara sig själv och inte leva i en bubbla och gå runt med konstant panik och törst och hela tiden jaga efter nästa glas/öl/drink... Det är så skönt!

Ville inte kika in här för att skryta - men tänker att det kanske kan vara skönt för någon/några att se och höra att det finns hopp för unga alkoholister som mig. Det går att ta sig ur skiten och det nyktra livet är verkligen en dröm!

Kram på er och fortsatt Glad Sommar! Till er nynyktra: Hang in there! Så snart gifterna släpper hjärnan så blir allt så mycket lättare och bättre.

PS. Råder er alla att kontakta AA. Life saver!

Ville bara titta in och säga att jag nu den 3e augusti har 1 år och 7 månader.
Helt otroligt. 19 månader!

Sedan jag slutade dricka så har jag:
* Blivit gravid (vår son väntas komma om 2 veckor)
* Förlovat mig
* Köpt drömlägenheten
* Blivit befordrad på jobbet
* Rensat i vännergänget - ut med skiten och in med äkta kvalitetsmänniskor
* Fått ordning på ekonomin

Alkoholhjälpen har utan tvekan hjälpt mig under min resa.
Det här är givetvis en livslång resa - jag kommer aldrig sluta gå på AA möten och varje dag kämar jag mot suget. Men det positiva som det nyktra livet ger mig väger så extremt mycket mer än alkohol.

Att vakna klar i huvudet, att slippa ha ångest, att inte ljuga längre, såra och svika de man älskar.. Att kunna vara sig själv och inte leva i en bubbla och gå runt med konstant panik och törst och hela tiden jaga efter nästa glas/öl/drink... Det är så skönt!

Ville inte kika in här för att skryta - men tänker att det kanske kan vara skönt för någon/några att se och höra att det finns hopp för unga alkoholister som mig. Det går att ta sig ur skiten och det nyktra livet är verkligen en dröm!

Kram på er och fortsatt Glad Sommar! Till er nynyktra: Hang in there! Så snart gifterna släpper hjärnan så blir allt så mycket lättare och bättre.

PS. Råder er alla att kontakta AA. Life saver!

Skriv när du känner för det. Läs i trådarna. Att göra dumheter och skada sig på fyllan har jag många tråkiga erfarenheter av också.
Detta forum har hjälpt mig mycket, hoppas att det kan hjälpa dig.

Kämpa på och försök ta tillbaka kontrollen över ditt liv från alkoholen.

med annat än vin alltså :-) Jag är så van med att sitta och dricka vin.

Fortsätt så här. Du är på rätt väg!

Dag 11 nynykter. Känns bra, har får något lugn inom mig. Känns som besluten att undvika alkohol är relativt lätt idag. Ändå ska jag grilla med vänner ikväll o nån liten öl eller vin blir säkert synlig. Känner av styrkan som kommer till en när man lurar ademonen gång efter gång . Härlig känsla . Igår umgicks jag med mina vuxna barn, vilken skillnad.....jag var mitt gamla jag, glad , barnslig skojade o stod i. Även vissa allvarliga samtal blev av och jag ORKADE hela dagen. Det var en samling glada själar som gick var o en till sitt. Med löfte om liknande dagar:-)) . Hade detta ägt rum under en druckesperiod , hade jag varit trött oengagerad, velat hem , kanske grinig osv. Ja här ovan står det ju svart på vitt, varför jag ska vara nykter 24h till. Ha det gott alla kämpar

Du är absolut inte ensam. Problemet som finns idag är att det ligger kvar lite av det att allt är svart eller vitt. Antingen e man alkis eller inte.
Sanningen är att det är så mycket mer komplicerat än så. Varje människa är unik men det finns självklart likheter.
Ett bra verktyg är väl att göra en lista med allt man gjort på fyllan och tänka , är det värt detta?
Sen göra en likadan lista i den mån det går. Hur många gånger har jag försökt dricka normalt och "misslyckats"?
Sen kan man ta ställning. Klarar jag av dricka normalt? Kommer jag klara det och inte råka ut för massa skit?
I mitt fall är det så solklart att jag inte kan dricka normalt. Eller jo oftast faktist. Men en gång tre blir det minnesluckor, konstiga händelser, och känsla av att vara värdelös. Nu när jag inte dricker slipper jag hela jävla skiten

Idag är jag nykter efter en längre tid i dimman. En månad ungefär i alkoholien. Några nyktra dagar då och då, så jag kunnat fylla på förrådet. Mer eller mindre berusad. Mest mer. Så jäkla onödigt! Dödstrött på detta tillstånd. Tack o lov är det inte så ofta det händer nu för tiden. Har lärt mig uppskatta nykterheten. Men ibland är det som om man får fnatt uppe i hjärnvindlingarna.
Städdille idag förstås. Tvätta o städa är bra terapi. Kräver inte så mycket tankeversamhet men distraherar bra. Känns som att man blir renare invärtes också.
Ett välbehövligt ljummet regn hjälpte också till att göra livet lättare.
Att kämpa en dag i taget det klarar man! Sömnen får bli som den blir. Snart på rätt köl igen.

Skulle absolut rekommendera dig en längre vit period. Jag hör till de som försöker med måttlighetsdrickande, men det är svårt och jag lyckas sådär. Min definition av måttligt är väldigt lite och endast i sociala sammanhang. Högst 3 glas. Då hade jag prövat otaliga gånger med att dra ner, köpa halvflaskor till helgen etc etc. Funkade ett tag, sen slutade det alltid med att jag ökade konsumtionen. Så jag la helt enkelt av med drickandet till helgen och hemma med sambon.
Liksom många av oss andra skriver du att du har problem med sömnen. Några av oss har fått bättre sömn när vi slutat. Det är guld värt! Du skriver att du bara är lugn o glad med vin, men det är ju för att du har skapat ett stort beroende. När jag slutade ersatte jag det med a-fritt. Det funkar för vissa andra får bara sug, men jag hör till de som måste jobba på beteendet. Inte så mycket på missbruket.
Hur som helst, välkommen hit, stanna kvar här, skriv och dra ner din konsumtion. Även om du inte slutar helt, så är det väldigt skönt att vara nykter, när abstinensen gått över. Värt ett försök!

På senare år har det kommit forskningsresultat och statistik som säger att det kan vara möjligt för en del storkonsumenter/alkoholberoende att bli måttlighetsanvändare av alkohol.
Här på forumet finns det några som jobbar på att bli måttlighetsdrickare. Den person som kommit längst, vad jag vet, är Stingo. Läs gärna i hans tråd "Mitt vidare liv - med eller utan?", och i synnerhet hans kommentar/inlägg #199. En annan forumanvändare är Träningstanten52 (som svarat dig här ovan) som målmedvetet och beundransvärt jobbar på att bli en måttlig nyttjare av alkohol. Att det fungerar för dessa och några till är bra, och jag önskar dem fortsatta framgångar i sin kamp.

Själv, och jag pratar då bara för egen del, är det helt uteslutet att kunna bli måttlighetsanvändare av alkohol. Jag har haft två långa uppehåll från drickandet och försökt börja dricka i små mängder. Detta har bara fungerat under en kortare inledande period. Sedan har jag fallit och börjat dricka värre än tidigare.

Att det blivit så för mig är inte alls konstigt tycker jag. När jag är nykter, och har varit så ett tag, så har jag en viss nivå på förstånd, omdöme och viljestyrka. Beroende på inre och yttre omständigheter, ibland är livet svårare, ibland lättare, måste jag då använda just förstånd, omdöme och viljestyrka i olika grad för att bevara nykterheten.
Om jag skulle prova att dricka ett par öl eller glas vin nu, skulle dels alkoholen genom sin sinnesförändrande karaktär försämra förstånd, omdöme och viljestyrka, men ännu värre, den lilla mängden alkoholen skulle ju också trigga en av de starkaste drifter som jag som alkoholist har, längtan och behovet av att bli berusad. Någon eller några gånger skulle jag kanske klara av att hålla nivån på en lätt berusning, men förr eller senare skulle jag ge efter och dricka för mycket. Och så skulle jag falla ner i träsket igen.

Jag har alltid den bästa förutsättningen för att bevara nykterheten just genom detta att vara nykter. Att jag var nykter i går innebär att jag har bättre förutsättningar att i dag bestämma mig för att vara nykter. En dag i taget.

Om du vill försöka att bli måttlighetsdrickare, så följ då Stingos råd. Inled med en mycket lång vit period, så kropp och hjärna återhämtar sig. Skulle det sedan visa sig att du inte klarar att hålla konsumtionen på en låg nivå, avbryt då snarast försöket och sträva istället efter total avhållsamhet.

Alkohol är en lömsk och förrädisk drog. Den är tillåten i samhället och invävd i de flesta sociala sammanhang. Vi har lärt oss att använda den, och vi har mått bra av den. När den så tar överhanden och styr våra liv, krävs en stor kraftansträngning och hårt arbete för att ta tillbaka kontrollen över våra egna liv.

Jag hoppas att du lyckas i din kamp.

Bröllop avklarat. Ingen alkohol och inget jättestort sug men visst fanns det där. Fick frågan av en där om jag var "nykter fortfarande" när klockan var ca 14. Antagligen därför att vanligtvis hade jag nog redan då varit lite berusad. Jag svarade bara "det är nya livet" . Sen blev det ingen mer diskussion om det.

Har fortfarande bara varit på ett AA möte sen min nya nykterhet. Känner inte riktigt att jag behöver det i nuläget. Håller jag bara mig till träning och sånt jag mår bra av så känns det lugnt. Vet inte till vilken nytta jag egentligen ska gå dit. Snart 6veckor utan alkohol. Snart kommer ett nytt test. Bortamatch i fotboll med tåg. Det har alltid slutat med minneslucka nästan. Nu ser jag det som en sorts "utbildning". Se hur andra blir när de blir fulla. Hur gärna jag inte vill bli så full. Vakna upp dagen efter med fullt minne om allt och inte bli liggande en hel dag som det brukade bli

Idag blir det ett stenhårt träningspass! Ha det bra alla därute.

Bortsett från att jag är lite mörbultad och har ont i hela kroppen så har jag fram tills idag mått hyfsat bra. Men idag vaknade jag och det bara brast för mig. Jag bara gråter och känner mig helt tom. Varför är det så svårt att bara ändra på sig själv? Jag har haft alkoholproblem i flera år. Mina barn har sett mig dyngrak vid ett par tillfällen. Jag har ramlat och stukat foten minst tre gånger, slagit i huvudet flera ggr, blivit utslängd från krogen. Jag blev t.o.m. våldtagen när jag var 20 år och plakat. Jag har aldrig velat kalla det våldtagen för jag ansåg att jag fick skylla mig själv men under en period när jag gick hos psykolog fick hon mig att inse att så var fallet och att sluta förminska det som hände. Och nu senast kunde jag slutat på sjöbotten...

Jag är inte en person som dricker varje dag eller som gömmer alkohol. Mitt problem ligger, som hos många andra här, i ensamhetsdrickande på helgerna och att jag inte kan sluta. Jag har ingen spärr. Oftast köper jag bara en flaska åt gången för jag är medveten om problemet men ibland har jag halkat dit och köpt en box. Tyvärr hamnade jag nu i ett umgänge där det dricks friskt. Det ska jämt vara alkohol och mycket. Det var där jag var när olyckan hände. Har dessutom haft ett destruktivt och struligt till- och från förhållande med en av killarna i det gänget. Inser att det är ohållbart och jag måste klippa. De senaste åren har jag nog druckit för att dämpa ångesten över att vara ensam. Vill inget hellre än att träffa en mysig normal man men det är ju hopplöst. Jag antar att man måste älska sig själv först och det är nog där jag måste börja.

Oj, vad långt det blev men det kändes skönt att få skriva av sig lite. Tack för att ni finns.

Problemet är att jag inte har någon annan som kan ta hand om katterna. Hade resan varit längre fram hade jag kunnat boka kattpensionat.
Men jag funderar på att bryta helt efter semestern. Mitt psyke klarar inte det här mer.

Hej,
Jag skriver från "andra hållet". Dvs jag är den som gömmer flaskor och smygsuper. Jag har dock kommit till insikt med att jag behöver hjälp med det och har nu börjat min resa mot bättre vanor.

I motsats till att säga "rädda dig själv, lämna honom", vilket jag tycker är den enkla vägen ut, skulle jag vilja komma med ett råd som handlar om att försöka rädda er båda, men att som B-plan rädda dig själv från ert samliv, om ni tillsammans kommer fram till att en förändring är omöjlig.

Mitt råd är att konfrontera honom med ett väl genomtänkt "ultimatum" när han är nykter och avkopplad. Det viktiga tror jag är att så lite skam som möjligt upplevs. Var inte arg. Var inte besviken. Var bara neutral. Försök att hitta en tydlighet - "så här är det nu, så kan vi inte ha det.". Du är förmodligen hans absolut största stöd ur detta. Försök att få honom att inse att du går i tankar att lämnar honom om han inte går med på att arbeta med problemet. Lite beroende på hur mycket du känner din man kan du låta ultimatumet vara mer eller mindre "hårt". Det viktiga är att ingen av er hamnar i försvarsställning, för då är det oftast slutdiskuterat för den gången.

Hoppas att du finner modet!

Än så länge har det gått bra. Har inte druckit igen och det känns fortfarande inte som jag vill dricka mer heller. Dock blir man rädd när ångesten börjar blekna och man börjar "glömma bort" den senaste händelsen och släta över den att de kanske inte var så farligt ändå. Vill inte trilla dit igen

Hej, jag vill också bara säga att piska er inte med törne. Man får ångest av att dricka och ångest när alkoholen går ur kroppen, därtill finns kanske hos er en självinsikt som blir till självklandrande.
Ångest är ett vidrigt tillstånd där tankar, känslor och kroppsliga reaktioner samverkar och kan få fritt spelrum om en har problem med att hantera känslor. Det betyder inte att de är sanningen även om det fortfarande är vidrigt. Utan alkohol kommer ångesten bli mindre och kanske försvinna.
Jag tycker det är bra att fundera över hur mitt liv kommer se ut om fem-tio år om jag fortsätter dricka på samma sätt som nu.

din semester blir bra. Att du kan njuta av ledigheten och få det bra tillsammans med din familj. Det är du värd Anna.

Jämför också vad du känner och upplever som nykter, med hur det var när vinet bedövade dina sinnen. Skillnaden ger pluspoäng till nykterheten, och ytterligare en anledning till att sträva efter ett liv som inte styrs av alkoholen.

Allt lugnt. Läser trådar om ledighet och förbereder mig mentalt på min första nyktra semester, (djupt andetag) på 28 år. Tårarna rinner är det går upp för mig. Insikt gör ont, efter det kommer förändring.

Ledigheten är en utmaning och det är väl nästa fråga för mig.
Hur kan det komma sig att jag alltid går "all in"?
När inte alkoholen ska vara med då måste energierna kanaliseras någon annanstans...
Wicca, Var gör du av din energi när du är nykter?

Som att börja dricka vatten en gång i timmen när det är varmt. En liten förändring som leder till att du börjar ta hand om dig själv.
Jag läser din tråd med stort intresse.

med dig av den erfarenheten Jullan65.
Varje sådan seger över a-demonen ger ökat självförtroende och styrka. Och viktig erfarenhet. Man vet att man kan klara av sugen.
Man kan välja genvägen till fortsatt nykterhet, istället för den långa hemska omvägen via ett återfall med allt negativt som det medför.
Så bra jobbat Jullan65. Och du, det stärker mig också när jag läser att det går bra för förnuftiga och starka medmänniskor.

Vi vet alla här hur det är att dricka för mycket och för ofta men har kanske glömt hur fint livet kan vara utan alkohol. Därför blir jag så glad när ni som når målet delar med er. Snälla fortsätt att skriva.
Nykter är det kanske tid att ta itu med andra beteende som att jobba för mycket, äta för mycket, sitta still och skärma för mycket ?
Nu kommer ledigheten för mig också. DET är årets största utmaning! En tre veckor lång semester utan rödvin!
Ha en skön dag och kör försiktig

med ett behagligt och skönt mående är omöjligt att nå när man druckit sig till ett alkoholberoende. Då blir det istället för mycket och/eller för ofta, där man försöker bedöva en växande och mycket obehaglig ångest. Pågår drickandet i flera dygn växer sig dessutom den hemska vetskapen, av tidigare erfarenhet, in i fyllan om att man har några hemska dygn med abstinens och kvävande ångest framför sig med obefintlig sömn, aptitlöshet, svettningar, kramper och tillintetgjort självförtroende. Sedan åtskilliga dagar till innan man långsamt börjar fungera som en levande varelse.

Så istället för att ta den långa mödosamma omvägen till att börja fungera någorlunda som en nykter människa, tar jag efter detta korta tankearbete beslutet att fortsätta vara nykter redan i dag. Ingen omväg, utan förnuftiga tankar väljer genväg.

Hoppas att alla som strävar efter ett fungerande och nyktert liv, får uppleva och njuta av denna sommardag just nykter

Tack snälla för er respons! Betyder massor, att inte fortsätta vara osynlig. Känner igen mig i så många berättelser här men vill inte tränga mig in i andras trådar.

Träningstanten52: tyvärr finns det ingen plats för träning i mitt liv, jag kommer försöka få tillmorgonpromenader senare när jag rett ut det värsta med sömnen men det är den enda tid på dygnet jag har över.

Jullan65: innerst inne vet jag att du har rätt. Det är alltid detta sen sen sen.

Idag ska vi iväg på tur, ska försöka hålla mig ifrån vinet nu på morgonen innan. Jag är så kluven, för att ta ett glas eller ett par är det enda som tar bort huvudvärken, väck rastlösheten etc.

strålar av glädje och värme Jullan65.

Så fortsätt nu att vara glad, positiv och nykter, en dag i taget.