Senaste kommentarerna i forumet

Kämpa på vilda

Vad härligt att höra ifrån dig igen! Har saknat dig! Och vad underbart att höra att det går så bra för dig fortsatt! Jävlar tjejen, vilken resa du har gjort och gör. Jag är så imponerad av dig! Och du SKA känna dig stolt och glädjas över dina framsteg!

Och vad klok du är i dina reflektioner. Jag gräver också i mycket som är plågsamt för att komma över mina demoner som har lett till att jag tagit till alkoholen. Det är smärtsamt, men som du säger, så är det det enda sättet. Hanterar man inte sitt mörker, så är i all fall min övertygelse att man inte kan släppa drogen. Du är stark och modig! Jag önskar dig all lycka till i din fortsatta resa. Du gör det här så bra!

Styrkekramar

Om du tycker hans drickande ær ett problem så har du rætt, att det ær ett problem før dig. Vad han anser ær egentligen betydelseløst. Han kan dricka dygnet runt och tycka att han inte har problem och då førændras ingenting. Det ær først nær han ær villig att førændra någonting som det kan ske en førændring. Tyværr så brukar alkoholintaget bara øka før dom flesta. Visst kan man minska ett tag eller hålla upp. Men før dom flesta blir vanorna sæmre. Tvivla inte på dig sjælv. Fundera på hur du vill ha det. Det ær inte sækert att barnen tackar dig længre fram før att du stannat kvar. Det viktigaste jag har lært mina barn ær att inte stanna i ett førhållande før længe som ær dåligt. Det betyder att var och en ska værdera sitt liv høgst før att må bra, då først mår omgivningen bra .Men det ær du som kænner din man och vet vad som blir bæst. Styrkekramar...

Herregud, snart uppe i 40 dagar. Det har gått bra att hålla sig nykter, något litet sug men inget för besvärligt. Har nu fått en ny kontakt person, en kvinna med mångårigt alkoholmissbruk som efter behandling utbildade sig till terapeut och började arbeta med missbruks vård. Det känns bra att få prata med någon som på riktigt vet hur det är. Har bara träffat henne en gång men ska träffa henne nu en gång i veckan. Hon blev imponerad över att jag hållt mig nykter i över en månad. Det kändes bra, det är ju så lätt att man förminskar sina framgångar och fokuserar på det negativa, eller så är det för mig iallafall.
Annars är det mycket som är i limbo nu med min situation i övrigt då det är semester tider men ska ha ett möte med alla inblandade (godman, läkare, kurator, boendestöd, personligt ombud, soc) i mitten av Augusti.
Har ju inte skrivit så mycket här på sistone men följer många trådar och det är så glädjande att läsa att det går bra för en hel del av oss här.
Jag har som sagt förskonats från det där djävulska suget men gör mig inga illusioner om att jag går säker i min nykterhet. Jag vet att det kan komma närsomhelst som en blixt från en klar himmel och det är mycket svårt att stå emot. Det var som min kontakt person sa "Jag kan inte säga att jag aldrig mer kommer dricka för det vet jag ju inte". Men har bestämt mig för att inte låta mig nedslås av eventuellt återfall utan istället fokusera på att det går mycket längre tid nu mellan återfallen.
Man får ta fasta på sina framsteg, jag har tagit itu med mycket det senaste året och det händer mycket på en gång nu. Det är svårt och smärtsamt att se nyktert på hur illa jag behandlat mig själv och vad jag utsatt mig själv för. Detta med att prata om min barndom med min kurator (som är jättebra) är synnerligen smärtsamt, och jag känner mig bekymrad över att jag kanske tar till alkoholen som tröst och flykt.
Det är ju så jag gjort under lång tid, och varje gång jag berättar om hur min uppväxt är min instinktiva reaktion "Detta gör ont-unna dig en fylla som tröst" men jag vet ju att det inte hjälper, smärtan kommer jag inte undan det finns inte tillräckligt med alkohol för att ta bort den. Skjuta upp den går men priset är högt med helvetes ångest och självmords tankar. Nej bättre att tackla skiten nykter, livet är svårt och det kommer ingen undan.
Jag vill tacka alla som är aktiva på forumet och delar med sig av sin resa och kamp, det hjälper mig oerhört mycket att följa era berättelser om med och motgångar.

Sonen och jag ær hus-och kattvakter i Oslo. Kænns bra att byta miljø ett tag. Lægenheten ligger centralt och vi lær oss lite om storstadslivet. Sambon kommer lite senare. Han berættar om små førændringar och byggen han håller på med hemma, i telefon. Tror att det ær viktigt før alla førhållanden att vara i från varandra då och då. Nu ska jag gøra lite gymnastik- dansøvningar till musik som jag tycker om. Det gør mig gott Och allt som ær bra før mig gynnar min omgivning. Ha en fin dag...Klem, som dom sæger hær...

Bra jobbat.. Førstår om du vill ha ordning på saker och ting. Tycker sjælv att allt klarnar ju længre jag ær nykter. Kænner att jag och dom som vill mig væl ær det enda som jag ska prioritera. Ær nu i Oslo med sonen. Sambon kommer senare. Blev osæker på om han druckit hemma nær vi var hær. Førsøkte utrøna om han sluddrade i telefon. Tænkte sen att, varfør inte fråga honom bara? Han blev lite irriterad men han hade inte druckit. Det kændes bra. Tænkte sen att om han dricker framøver så ær det hans val. Han har lika mycket att førstøra med ett återfall som jag. Ha en fin dag...

meningsfullt istællet før att fylla det med fylla. Så førsøker jag tænka numera. Att bara ta bort något från sitt liv utan att lægga till saker gør nog livet lite tomt. Nu får vi fundera øver: Vad ska jag gøra med resten av mitt liv...

Att førsøka på nytt ær viljan till førændring... Nu har du ju erfarenhet av hur du ska gøra vid næsta tillfælle om du hamnar i samma situation. Då kan du vælja på annat sætt, før du vet ju resultatet. Ha en fin dag..

Du verkar stark och beslutsam, har kommit på ett sætt att vælja något bra før din kropp och sjæl alltså træning. Ha en fin dag...

Att kunna ta sig ett glas då och då, det har varit mångas ønskan, som sitter i vår situation. Æven så klart min egen ønskan. Jag upptæckte att hemligheten med førændring som faktiskt var lættare æn jag trodde var att sluta helt med a. Jag behøvde inte længre længta efter att det gått en viss tid før att få a. Jag har førsøkt i flera år att minska drickandet, rækna glas byta till svagare sorter osv. Tills en av mina døttrar informerade min chef om situationen. Både skamligt och skuldbelagt. Men som senare visade sig vara det enda rætta. Jag hoppas din situation snart blir bættre. Det ær jobbigt att leva med skuldkænslor. Kram på dig, och varmt vælkommen hit...

Helgen har varit så skön, lite för mycket vin i går men ingen katastrof. Lär mig mer och mer om mig själv. Och i dag ska det fyllas på med en nolla i loggan.
Träning i morgon och en lång arbetsdag gör susen för lusten att dricka som finns!

Hej o välkommen, är inte perfekt på rådgivning direkt då jag SAS sitter i skiten själv.... Har precis haft ett återfall på två dgr, efter 25 dgr nykter. Kan iallafall säga att gubben min blev lite mjukare och gladare för var dag . Ta 24 h i stöten och en bra idé att tala med läkaren. Jag tar antabus ibland om suget blir för starkt. Gudskelov minskar suget över tid. Kram

Hej o välkommen . Jo det är inte lätt att förlåta sig själv, men man kan tänka att det är en sjukdom som man lider av. Egentligen mår man ju bra om man inte tar det första glaset, till skillnad från många andra sjukdomar. Jag har själv gjort bort mig så många ggr att jag tappat räkningen, men folk glömmer och förlåter rätt snabbt om de ser bättring har jag märkt. Den hårdaste domaren är nog man själv och ibland hakar det upp sig, kanske det hjälper att skriva av sig lite i detta forum. Vad det gäller kroppen och din lever finns bara ett sätt att veta. En vanlig hälsoundersökning med leverprover inkluderat. Kram

Ska försöka röra på mig mer jag oxå, är bra för både kroppen o knoppen:-)

Ja en dag i taget är det som gäller. Natten har varit hemsk, ska försöka memorera illamåendet nästa gång jag får påhälsning. Nåt positivt, redan på dag två nykter, och 24 h till är utlovade. Kram

Tror alla kommer till en punkt där det gäller nu eller aldrig, sluta eller sup ihjäl dig.
Jag tycker det är väldigt skönt att nått dit, som du skriver livet är annorlunda nu.
Önskar dig en fin dag och tack för dina ord som get energi åt min dag

En sådan fin morgon här, en tidig runda med hunden för att hämta energi åt ännu en dag.
Så trött men inte längre trött i själen och det är en stor skillnad.
Börjar känna på riktigt tror jag och även om det inte bara är trevliga känslor så välkomnar jag dem.
Är innerligt trött på mannen och där växer tyvärr ilska och förakt, men försöker gå bort den istället. Vet att det inte hjälper att skälla eller bråka, så försöker hålla mig lugn.
Närmar mig sex månader och är väl i stadiet att jag vill få ordning på saker.
Men foten på bromsen och kloka beslut, inte rusa iväg utan låta saker växa fram.
Önskar er alla en fin dag

att börja tänka på min nykterhet igen. Under veckan som gått har jag inte ägnat den en tanke. Jag har bara njutit av tillvaron, jag har suttit med min kaffekopp på morgonen och tittat på rådjuren som har betat på ängen, jag har sett änderna vakna och putsa fjädrarna i dammen, jag har hört hundarnas avundsjuka skall när dom insett att min hund har fått komma ut men inte dom. Livet på landet som Peps sjunger, inte dåligt. Jag önskar att jag kunde leva så här, som om nykterheten var självklar, en naturlig tingens ordning.

Tyvärr funkar det inte riktigt så. Jag har haft många nyktra perioder av varierande längd då jag har gjort just det, lagt nykterheten åt sidan, och det har alltid slutat i ett återfall. Varje gång. Nu, sent omsider, hoppas jag att jag har insett att jag kommer aldrig mer att kunna sänka garden annat än i korta perioder. Det är bara att inse att mitt liv är annorlunda nu. Det behöver inte vara något negativt, genom att fokusera på att leva nyktert så fokuserar jag också på att må bra. Det är vad det handlar om för mig, att må bra och njuta av allt gott som livet har att erbjuda. Och nu när dimman har lättat ser jag att det finns ett helt smörgåsbord av glädje och sinnesro framför mig.

Tack för era kommentarer, LenaN, Levande och miss lyckad. LenaN; ja, deras filosofi är mycket lik Cesar Millan. Jag tror inte dom har sneglat på varandra dock, dom har båda studerat hundars naturliga beteende och då leder det till samma slutsatser. Miss lyckad; jag kanske inte ska nämna några namn men gården ligger i alla fall i Gyllerboda, norr om Uppsala. Med lite detektivarbete borde du kunna hitta rätt.

I en vecka har jag levt på mikromat, där hela matlagningsproceduren består av att knappa in rätt tid på mikrovågsugnens panel, och som serveras på den papptallrik man lagade till den på. Så igår lagade jag riktig mat, lade upp fint och åt på porslin med riktiga bestick. Matlagning är underskattat.

Ha en härlig söndag allihop!

Men det e "bara" att börja om. Du klarar detta en dag i taget!
Det värsta är om man börjar tänka "ska jag verkligen aldrig mer dricka?" Och får panik. En dag i taget är så viktigt att repetera!

Ännu en dag. Jag har dock skaffat mig ett nytt beroende, att springa i skogen. Det ger mig styrka och ger mig tid att inte tänka.
Idag var jag om än bara en kort stund i ett drickande sällskap. Inga problem.
Livet har varit snällt mot mig idag. Imorgon har jag ingen aning om. Men jag är stark

Välkommen hit, bra kämpat, och det kommer bli bättre för varje dag. Här kan du följa fler med liknande problem, det är verkligen inte lätt att sluta dricka. Särskilt som folk dricker överallt. Men tiden kommer visa på nya vägar. Jag har precis haft ett återfall på två dagar och förbannar att jag drack. Men är på banan igen och kämpar vidare. Kram

Bra att du tar hand om hela dig, det är du värd. Kram och ha en härlig semester

Åh känner så väl igen mig i det du skriver. Det är precis likadant här hemma det är alltid mig och mitt humör det är fel på. Hag är för sur, för irriterad, för gnällig osv. Och så förnekelsen över att han dricker för mycket heeeela tiden. Men jag har bestämt mig! Nu får det vara nog och jag kommer att lämna honom.
Tur vi har varandra här inne och kan stötta.

Om det är någon tröst så fungerar jag precis likadant som du beskriver med minibaren och restaurangen. Ett glas blir 4, suget börjar inte stillas förrän dess. Kan avstå några dagar men om jag väl dricker tex dag 4 så skriker hela jag (inte bokstavligen) efter mer än ett glas. Känns ju inte bra, stabilt och trovärdigt att jag skulle klara av att dricka måttligt i längden :-/

Vindimman låter obehagligt välbekant, sista åren har den hängt över mig med. Märker att jag minns minnen sämre än andra, beror helt enkelt på att jag många ggr då druckit flera glas vin och inte varit helt (inte ens halvt) med...