Senaste kommentarerna i forumet

@Ny dag Tänker inte heller att du är ego. På något vis har vi blivit uppfostrade till att inte prioritera oss själva först (iaf har det varit så för mig) för då är man ego. Man kan ju vara ego på många vis men att ta hand om sig själv och sin hälsa måste väl ändå vara det viktigaste. Nu är jag verkligen inte världsbäst på det själv men med stigande ålder inser jag mer och mer vikten av det.

Varmt Grattis till dina 35 dagar🎉Det är strongt att du kommer tillbaka efter varje återfall. Givetvis kräver även detta extra energi fr dig. I flödet på sociala medier kom ” Återhämtningsforskaren” upp, finns på Instagram. Har gett ut en bok som heter ” Energireceptet”. Minns inte namnet på författaren men tänkte på dig då. Vet inte om det finns ngt matnyttigt där för dig men jag tänkte på det där med övergångar tex att gå fr semester t jobb. Jag har beställt boken. Jag är en stjärna på att beställa böcker men sedan kommer jag inte igång att läsa 🙄 Det är verkligen ett dilemma för mig! Borde låna på biblioteket istället!

Önskar dig en bra start på jobbet imorgon! Å jag tänker…du kommer fixa det. du vet om dina akilleshälar.

Kro🥰

Ytterligare en fördel med nykterheten är att jag på helgerna numera åker och tränar på morgnarna. Det gick inte då jag alltid varit noga med bilkörning. Jag har promenerat mycket på helgerna men nu kan jag unna mig att åka i väg och testa nya pass på gymmet, kul!

Det har varit en bra vecka, bara sug en av dagarna. Nu kommer en ny arbetsvecka och många träningspass 💪

@sältan jag tror vi är många som delar din upplevelse, även om vi ”valt” att gå.

De flesta av oss ville det inte men såg till sist ingen annan möjlighet, eftersom partnern av olika anledningar inte kunnat välja oss.

Och när en står där på andra sidan blir problematiken och verkligheten så mycket större. En del av sjukdomen alkoholism handlar ju just om att ljuga och dölja. Ofta blir den som står bredvid förvirrad eftersom inget längre går ihop med vår egen uppfattning och det blir svårt att veta vad som är vad.

Ditt val var att sätta ner foten, jag tänker att det är det vi alla gjort. Vi som gått har inte gjort det för att vi ville, utan för att stå fast vid vår gräns. Så även om det kanske inte känns så just nu, så tror jag att vår upplevelse av att bli bortvald och lämnad är liknande din❤️

@Sattva Tack❤️

@Himmelellerhelvette ❤️ Jag tänker att en del får verkligen bli mamma till sin mamma pga att mamman ( gäller ju även pappor) har demens el Alzheimer. Men, föräldrar som är klara i knoppen kan det vara fysiska åkommor som bidrar t att de behöver stöd. Jag var väldigt arg på min mamma under tonårstiden och även som ung vuxen. Hon var så himla tjatig. Jag bodde dessutom hemma länge. Men, när jag flyttade hemifrån och i synnerhet de sista åren i hennes liv hade vi många fina samtal. Och, jag kunde förstå henne.
Så, var inte endast med din mamma för hennes skull utan även för din skull för att du behöver henne för hon är din mamma dvs du behöver samvaron med henne. Din mamma är två år äldre än mig. Har du kontakt m din syster?

När det gäller min dotter så behöver jag öva mig på att kunna åka längre bort både i tid och avstånd. Det är ju inte så att hon har en livshotande sjukdom. Det skulle varit skönt med ett boendestöd men hon vill absolut inte ha det.

Jag kan ge ett exempel på hur min traumatisering kan yttra sig. Hon skulle fått besök av person (kvinna) som hon har träffats en gång tidigare i helgen. Skulle kommit igår men hörde av sig på fredagem att hon inte kom. Min dotter tillsammans m min man hade städat och handlat mat. Så det var ju väldigt trist! På kvällen får min man ett sms av dottern där hon frågar om han kan se till katterna nästa dag. Då sitter hon på ett tåg t Gbg för att träffa en killkompis. Igår fm messar jag henne för att höra att allt har gått bra. Hon svarar inte på SMS eller när jag ringer. Brukar vara snabb på att svara. Det går över två timmar innan hon svarar. Min stressnivå stiger men inte fullt ut därför min man var ju h henne under dagen och har inte sett några tecken på att hon är på väg in i ett maniskt skov. Hon känns väldigt stabil även om hon inte mår bra. I detta läge behöver jag prata m mig själv för att inte gå igång för mycket bli stressad och ångestfylld. Minnena sitter djupt i min själ…min kropp. Kroppen minns😔

Annars gick det bra att börja jobba igen. Inte så många som kommit tillbaka fr semestern men blir väl fler denna vecka som kommer och ytterligare några veckan därpå. Fredagkväll och igår har gått i musikens tecken. Varit på två fantastiska konserter så mitt hjärta är fyllt av musik 🎵❤️ Jag är fortfarande väldigt väldigt trött. Idag ska jag ta det lugnt men handla lite mat och rensa lite ogräs.

Önskar er alla en fin söndag🌻

Kramar 🥰

@mamma40 du är absolut inte ensam om detta🤗 jag har varit där till och från (nu är det mest från tack o lov)
Har varit med om att magen bara vänt sig ut och in, ramlat ner för trappen, sjukskrivit mig för att jag varit alltför bakis för att gå till jobbet, isolerat mig och supit mm mm. Hade en period i somras då jag drack 1 bib per dag och trodde jag skulle dö. Nu har jag dragit ner väldigt mycket och ambitionen är att sluta helt att dricka vin, som det är nu så blir det kanske 1 flaska i veckan.
Det hjälper jättemycket att läsa här på forumet tycker jag (även om jag är lite dålig på att skriva)
Det jag märker nu när jag kommit bort från min massiva överkonsumtion är att jag sover så mycket bättre och känner mig mycket piggare. Man får upprepa alla positiva effekter av att låta bli alkoholen för sig själv när suget sätter in och man vill köpa alkohol och så småningom så kommer det förhoppningsvis att överväga så mycket att det känns bättre att avstå helt.

@Andrahalvlek Jag känner igen det där med att inte fullfölja. Det var därför min ergonom sa t mig tex att jag fick gå en promenad endast två ggr/vecka och 20 minuter, absolut inte mer. När det funkade fick jag öka tiden osv.
Nu är jag på ruta ett igen och jag vet inte vad för ursäkt jag ska hitta att jag inte fullföljde.

Tack för recept! Kanske testar ngn gång, bra ingredienser!

Kram😍

PS. För att komma ihåg att göra det har jag en liten whiteboardtavla i köket. Där står det med stora bokstäver att jag ska göra detta. Nu kan jag radera det 🤩

En annan rutin som jag infört 2-3 år tillbaka är att varje månad föra in min dotters räkenskaper i en elektronisk kassabok. Varje månad. Punkt. När sen redovisningen ska göras i januari behöver jag bara rota fram x antal papper, trycka på en knapp och tadaaa - skicka iväg redovisningen till överförmyndarnämnden.

Den vanan har gjort mitt liv så mycket lättare. Tidigare tog jag ledigt en hel vecka i januari för att försöka få ordning på skiten - och det var så jävla många fel överallt, kvitton som saknades etc. Jag är ju matteidiot som sagt, höll på och slita av mitt hår av förtvivlan. Så 30 min arbete varje månad besparar mig detta enorma elände. Tack för det, till mig själv.

Kram 🐘

Jag har klarat av attva nykter men nu är botten nådd! Min bästa vän o kollegas barn diagnosticerades med elakartad hjärntumör grad 4. Barn är nio år o deras enda..detta tar ju mig som nära såklart , strålningar, cellgifter o 14 operationer i det lilla huvudet. Oro o ångest, nu kom smygdrickandet tbx, bag på bag köps..jag vet ju att detta absolut inte hjälper o igår hände nåt jag verkligen mår dåligt av! Satt på min uteplats med vin såklart då magen helt vände sig o jag spydde i de krukor som fanns att tillgå.. jag är helt jävla slut! Inget blir ju bättre av att jag super eller hur? Jag som alltid varit hurtig o en riktig matmamma vill helst bara köpa foodora nu. Från o med imorgon är det minut för minut...känns som jag är ensam att bete mig så här.

Nu har han varit ”bra” i 4 dagar. Då är han otroligt bra med barnen och hjälper till och fixar saker. Vill så gärna tro på honom, men har svårt att tro på det här då det varit så här så många gånger men nu säger han att han förstått och att det är annorlunda för nu vill han själv sluta dricka, vi har ju fixat lägenhet för att han ska visa att han kan fortsätt vara nykter men han vill inte att vi bor isär. Gnäll på att det hela tiden är jag som tar bort honom från barnen och att det är jag som väljer det här. Så jag börjar tvivla på om jag bara ska säga upp lägenheten och tro på honom men en del av mig säger stopp. Jag älskar honom fortfarande men stör mig för mycket på saker som har hänt för att klara upp det i att vi bor ihop. För barnens skull hoppas jag att vi har en framtid och vill fortfarande tro att vi kan ha det bra sen igen. Men hjärnan går på högvarv hela tiden fram och tillbaka.

@Himmelellerhelvette Nog överlappade vår tid till en viss del. Jag skrev nog i din tråd några gånger och jag kände att du var på rätt väg även om du hade långt kvar att gå då. Men du resonerar igenom allting och omvärderar där det behövs och förändrar. Det kommer man långt på.

Min årsdag är dagen efter din så det blir lätt att komma ihåg. :)

@Kameleont Skönt att den hjälpte. Jag förstår precis hur du menar och det kan vara skönt att med hjälp av musik leva ut det man har lagrat upp inom sig. Jag blev själv tagen av låten när jag hörde den första gången trots att jag var på den andra sidan.

@Varafrisk @Sattva @Andrahalvlek @vår2022 Tack för gratulationer och för fina ord. :) Jag firade dagen med lite matematik i solen på min altan.

@fooliehutten Grattis till 1,5 nyktert år! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Jobbat med! Suck.

En ny rutin som jag har lobbat med några veckor är att baka bröd. Jag äter mackor varje morgon, och ibland också på kvällen. Köpebröd är svindyrt. Men kostnaden är inte största anledningen, det är mer att jag vill få i mig bra saker. Det ska vara lätt att göra och gott att äta.

Jag har lagat till och tagit bort ingredienser - och nu har jag hittat ett bröd som kräver 10-15 min arbete och 30 min i ugnen. Jag bakar en sats på helgen, samtidigt som jag lagar matlådor, och sen räcker det hela veckan. Fördelar i tre-fyra påsar och fryser in, det är godast färskt.

Andra halvleks tranbärsbröd:
6 dl havregryn
6 dl rågsikt
2 msk bakpulver
2 dl solroskärnor
1 dl hela linfrön
2 dl torkade tranbär
1 liter filmjölk

Blanda de torra ingredienserna med degkrokarna på elvisp ordentligt först, häll på filmjölken och fortsätt blanda, allt torrt ska bli blött. Lägg bakplåtspapper på en ugnsplåt med hög kant, häll på smeten och smeta ut jämnt med slickepott. Toppa med solroskärnor.

Grädda 30 min i 180 grader, låt svalna under bakduk. Skär upp i rutor. Jag brukar skära upp i 32 små rutor (7 snitt på höjden och 3 på bredden). Dels är brödet mättande och dels är det en smidig storlek att stoppa i påsar.

Kram 🐘

@Ny dag Det handlar inte om att du är ett ego, för det är du inte. Det handlar snarare om den inre självkritikern som ger dig dessa tankar om att du är otacksam. En tråkig kompis - Självkritikern som finns i vårt liv och som kritiserar det mesta vi gör. Med lite undersökande arbete kanske man kan härleda till en kritiker som funnits med i vårt liv sedan barnsben, som internaliserats. Men, vi kan jobba med den tråkiga kompisen, Självkritikerns motsats kompis - Självmedkänslan. En ökad medvetenhet om den inre kritikern kan hjälpa oss att jobba med självmedkänsla. Man kan öva på självmedkänsla genom att omvandla den inre krititikern, att inte ta alla känslor för sanningar, som att man är ett otacksamt ego.

Du jobbar på så bra! Med att skala av lager på lager av löken, då kommer du att komma åt den tråkiga kompisen och tydligare se vad denne håller på med, mot dig. Och då kan du bättre komma åt dina sanna innersta behov utan att känna dåligt samvete. Du har ett spännande arbete på gång med att sätta dig i första rummet i höst. Kram❤️

Söndag och det är nu den sista dagen på en vecka som man lika gärna hade kunnat vara utan. Vaknade till nyss efter väl någon timmes ytlig sömn som inte har laddat på mina batterier så värst mycket alls. Försökt att hitta något att känna tacksamhet för. Men det är svårt att hitta något att vara tacksam för fast solen skiner.

Jag lyckades ju att gå ut en liten sväng igår och handla lördagsgodis och glass, så i nån fjuttig timme av veckans alla timmar så var det ju trevligt i alla fall. För det att jag har god glass i frysen är ju i alla fall något som känns lite positivt. Solen skiner utanför mitt köksfönster. Borde så klart vara så himla glad, och som alla andra väl kuta omkring och känna en oändlig tacksamhet. Men ingenting känns så värst meningsfullt.

Varför mår jag alltid som jag gör tänkte jag för en stund sedan och googlade då på följande ämne: Man ska känna tacksamhet sägs det, men det är då inte så lätt om man är dystymiker. Det dök då på skärmen upp en text som förklarar det som jag sedan åratal känt till, men som väl få här i världen verkar kunna förstå sig på alltså. Ja, vad Dystymi är för något alltså. Denna ”underbara” gåva eller utmaning som man ju har fått att dras med för jämnan alltså.

Här nedan följer lite allmänt som förklarar vad det hela handlar om:

AI-översikt:
Det stämmer att tacksamhet ofta lyfts fram som en positiv egenskap, men det kan vara svårt att känna tacksamhet när man lider av dystymi (kronisk depression). Dystymi kan göra det svårt att uppleva positiva känslor och hitta något att vara tacksam för. Det är viktigt att komma ihåg att det är okej att ha svårt att känna tacksamhet och att det är en del av sjukdomen. Istället för att fokusera på att "vara tacksam" kan det vara mer hjälpsamt att fokusera på att ta hand om sig själv och söka stöd.

Här är några skäl till varför det kan vara svårt att känna tacksamhet vid dystymi och vad man kan göra istället:

Färre positiva känslor: Dystymi påverkar hjärnans belöningssystem, vilket gör det svårt att uppleva glädje och andra positiva känslor. Att försöka tvinga fram tacksamhet kan då kännas falskt och kontraproduktivt.

Negativt tankemönster: Dystymi kan leda till negativa tankemönster som gör att man fokuserar på det som är dåligt istället för det som är bra. Detta kan göra det svårt att se det positiva och känna tacksamhet.

Brist på energi: Att utöva tacksamhet kräver energi och fokus, vilket kan vara bristvara vid dystymi. Att försöka "öva" på tacksamhet kan då bli överväldigande och kontraproduktivt.

Känslomässig avtrubbning: Vid dystymi kan man uppleva en känslomässig avtrubbning, vilket kan göra det svårt att känna några känslor alls, inklusive tacksamhet.

Fokusera på egenvård:
Istället för att försöka vara tacksam kan det vara mer hjälpsamt att fokusera på egenvård. Det kan innebära att sova ordentligt, äta regelbundet, motionera och göra saker som man tycker om (även om det känns motigt). Var snäll mot dig själv: Acceptera att du har svårt att känna tacksamhet och var snäll mot dig själv. Det är okej att ha dåliga dagar och att kämpa.

Det här känner man ju till redan tänktes det. Men att Dystymi påverkar hjärnans belöningssystem var ju något som man ville veta lite mer om så skrev in följande fråga till sökmotorn: Dystymi (kronisk depression), påverkar hjärnans belöningssystem kan man läsa på nätet, men vad är det konkret som påverkas?
Man kunde då på skärmen läsa följande text.

AI-översikt:
Dystymi, eller kronisk depression, påverkar hjärnans belöningssystem genom att minska aktiviteten i områden som är kopplade till njutning och motivation. Konkret innebär det att personer med dystymi kan uppleva minskad förmåga att känna glädje, mindre intresse för aktiviteter de tidigare tyckte om, och svårigheter att uppleva belöning eller motivation. Detta kan leda till en känsla av apati, trötthet och svårigheter att utföra vardagliga uppgifter.

Hjärnans belöningssystem, som huvudsakligen involverar dopamin och serotonin systemet, är avgörande för att uppleva glädje, motivation och belöning. Vid dystymi är dessa system mindre aktiva, vilket gör att personen har svårt att känna positiva känslor och att hitta motivation till aktiviteter. Det är inte bara en känsla av nedstämdhet, utan en faktisk förändring i hjärnans funktion som påverkar hur personen upplever belöning och positiva upplevelser.

Forskning har visat att personer med dystymi kan ha:

Minskad dopaminaktivitet:
Dopamin är en neurotransmitter som är viktig för känslor av glädje och motivation. Minskad aktivitet i dopaminsystemet kan göra det svårare att uppleva njutning och att bli motiverad.

Förändringar i serotoninsystemet:
Serotonin är en annan viktig neurotransmitter som är involverad i regleringen av humör och känslor. Förändringar i serotoninsystemet kan bidra till de symtom på nedstämdhet och minskat intresse som är typiska för dystymi.

Nedsatt plasticitet i hjärnan:
Hjärnans plasticitet, dess förmåga att anpassa sig och bilda nya kopplingar, kan också påverkas vid depression. Detta kan göra det svårare för hjärnan att reagera på belöning och att skapa nya positiva minnen.

Sammanfattningsvis påverkar dystymi hjärnans belöningssystem genom att minska aktiviteten i de områden som är kopplade till glädje, motivation och belöning, vilket resulterar i de symtom som är karakteristiska för tillståndet.

Det här kände man ju också sedan många år till, alltså inget nytt under solen om man så säger. Det här att man har provat allt som sjukvården idag har att erbjuda, och att man nån gång det förra året bedömts som färdigbehandlad och har en behandlingsresistent depression fick mig att googla även på följande sökterm: Dystymi och behandlingsresistens.

AI-översikt:
Dystymi och behandlingsresistent depression är två relaterade men distinkta tillstånd. Dystymi är en mildare men kronisk form av depression, medan behandlingsresistent depression (TRD) innebär att en depression inte svarar på standardbehandlingar. Trots att de är olika kan de samexistera och påverka varandra.

Dystymi:

Definition:
Dystymi, eller persistent depressiv störning, är en långvarig, kronisk form av depression som kännetecknas av ett övervägande nedstämt humör under minst två år hos vuxna och ett år hos barn och ungdomar.

Symtom:
Symtomen inkluderar ihållande nedstämdhet, förlust av intresse eller glädje, trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, och låg självkänsla.

Skillnad från egentlig depression:
Dystymi är inte lika intensiv som en episod av egentlig depression, men den är kronisk och kan påverka livskvaliteten avsevärt.

Behandlingsresistent depression (TRD):

Definition:
TRD innebär att en person med depression inte upplever signifikant förbättring trots adekvat behandling med antidepressiva läkemedel under en tillräckligt lång period (vanligtvis minst sex veckor).

Orsaker:
Orsakerna till TRD kan vara komplexa och innefatta biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Konsekvenser:
TRD kan leda till ökad risk för dödsfall, ökad användning av sjukvård, och ökad samsjuklighet med andra psykiska problem.

Brukar ibland säga att inget är så dåligt att det inte kan bli sämre. För i stunden har man då inte den mörkaste dubbeldepressionen som jag ju som dystymiker med angränsande psykiska deldiagnoser drabbas av ibland. Så man får väl vara tacksam för att man inte mår sämre än vad man gör i stunden. Ska försöka att samla ihop tillräckligt med kraft och energi för att borsta tänderna om en stund så man åtminstone slipper tandvärk. Sedan så får man väl se vilka stordåd man lyckas prestera denna vilodag och söndag.

Förresten, @Andrahalvlek, det var trevligt att se att du tittat in här och väl försökt att knuffa på mig lite. Men nån promenad runt ens huset idag är väl tveksamt om jag klarar av med min trist låga energinivå alltså. Men har då hur som helst dragit upp mina persienner nu fast jag tänkte skita i det då det ju snart ändå bara är kväll återigen och då dags att dra för dessa. I morgon så är det en ny vecka och måndag igen. Ser väl inte så värst mycket mening med det här, men kämpar då på alkoholfritt som nykterkvist hur som helst.

Ha det gott!

@B.Å Härligt att läsa att du fortfarande är nykter som fan! Bra jobbat! Kram❤️

@fooliehutten Stort grattis till 1,5 år!🥳. Så bra jobbat! Och det går att äta en elefant i små bitar😁. Ha det gott!❤️

Kom på en sak till. Jag lyssnade en på en hel del meditation/mindfulness om att känna medkänsla, med sig själv och med andra i början av min nykterhet. Det var där det liksom ”kom till mig” och jag kände medkänsla med mig själv och andra jag tänkte på. En slags försoning. Det var Natthiko som guidade meditationen❤️

Summerar veckans glas. Inget var hemma. Inte ens på terrassen. Inget på utelunchen. Så åtminstone tio glas som aldrig hände?

Men tre utekvällar gick inte okomplicerat förbi. Även om jag försöker ”hålla budget”.

Vännerna igår köper nya rundor när mitt glas fortfarande är halvfullt. Idag undrar jag varför jag inte sa något.

Mitt skrivande här landar allt mer att jag drar mig för att be om alkoholfritt med vänner. Skäms när jag skriver det. Har jag inte mer ryggrad? Sitter det djupare inom mig än vad jag har förstått, att jag tror jag blir tråkig nykter? Oket med att orka vara social? Kanske jag bara får bestämma mig för att vara just tråkig? Släppa den självpåtagna rollen att vara den som håller ihop kvällen ?
Tankarna studsar till min ADD och kanske en bristande förmåga med att inte alltid orka hålla mig samman socialt.

Repeterar mina varför.

Läser precis boken ”jag tycker det är tungt nu”. Vi gör helt olika resor. Men det som gjort störst reflektion hittills med boken är att det är efter sex månaders nykterhet som hon inser att hon är alkoholist. Det landar tungt när jag läser.

@Himmelellerhelvette Tack för dina fina ord❤️. Det värmde❤️.

Ha en fin söndag!🌞❤️

@Himmelellerhelvette .Ja sannerligen.Amen på det.Att lyfta blicken & orka göra saker som nykter leder till fina ögonblick & dagar.

@Ny dag .Ja blir jättemysigt.Och att inte vara bakis förhöjer stämningen enormt.Och vi hjälps åt med rutinerna i höst för nu finns bara den nyktra vägen där vi mår så bra det går.