Senaste kommentarerna i forumet

Anteckning om progressen;

Igår skrev jag om hur jag inte visste hur jag skulle göra med längtan efter guldkanter i tillvaron. Så jag tänkte att jag skulle ta mig till Systemet och se om de hade något vettigt alkoholfritt vin. Jag har hittills inte druckit alkoholfria alternativ, då det påmint för mycket om "Den Äkta Varan" och jag tror inte på substitut när man blir sugen på alkohol.
Gick in i butiken, och det kändes helt neutralt. Inget sug efter alkohol. Inget sneglande mot vinhyllorna utan rätt på avdelningen för alkoholfritt. Tog en flaska rödvin och plockade även upp två IPA. Kände mig helt lugn under inhandlandet. Mest nyfiken på om det skulle smaka bra.

Sedan lite ärenden och en längre promenad med vovven. Lagade en god middag och drack av alkofria vinet. Fick klättra upp på en stol för att kunna ta ned ett rödvinsglas. Alla alkoholrelaterade dryckesglas har jag förpassat till de översta hyllorna, för att jag inte ska få syn på dem så fort jag öppnar vitrindörren i köket.

Hur var upplevelsen? Jo, det kändes lite extra festligt och vinet smakade helt okej. Det bästa var dock att Systembolaget och dess innehåll inte drog igång någonting inom mig, förutom en mjuk lättnad och glädje att jag inte känner behov av alkohol längre (Just nu). Minns på slutet av mitt drickande att jag hade lite dåligt samvete när jag handlade på Systemet. Jag slipper det nu. Jag slipper det där diffusa draget att handla inför ledigheter. Jag slipper ursäkterna inför mig själv och jag kan känna medlidande med de människor som kommer ut ur butiken med den där lite jagade blicken man ofta har när man handlat alkohol, som man egentligen vet att man borde vara utan.

Livet går vidare men jag är inte helt på det klara med hur jag vill leva, vad jag vill göra av mitt liv och om det är något mer jag vill förändra.

Nu väntar en arbetshelg igen och det känns bra,

@Se klart Tack för att du skriver till mig. Det är en enorm uppmuntran och gör mig glad!

Tack, det är nog så som du säger med att sätta färg på vardagen. Det avsnittet ska jag titta på.

God Morgon!
En gammal kollega berättade för mig att "Antingen dricker man för att komma bort från något, eller för att komma till något". Du beskriver det som att din personlighet ändras när du dricker alkohol. Visst är det så att alkoholen dämpar vissa saker, typ omdöme och konsekvenstänkande. Sedan får du ju ett dopaminpåslag av alkoholen som känns bra. Nackdelen är att sedan tippar hjärna över till att bli lite deppig efteråt. Om man dricker för ofta och för mycket så kan det tyckas som att livet därför bara är skönt och roligt när man druckit och grått och trist och obekvämt när man är nykter. Det så så det funkar och får människor att kväll efter kväll intaga alkohol. För att livet ska få lite färg och schwung. Men tyvärr är det ju en kemisk illusion. Det vet du säkert redan.

Jag vill föreslå att du tittar på Huberman på Youtube i det avsnittet där han bjuder in Anna Lempke. Hon är professor i Neuropsykiatri och har skrivit boken Dopamin Nation. Hon arbetar med människor som har beroende och förklarar på ett väldigt medkännande och informativt sätt vad som händer i hjärnan.

Ha en riktigt bra dag och ta hand om dig!

Har tänkt på att det tar sin tid att helt ändra tänkandet kring drickande av alkohol. När drickandet har varit så centralt och viktigt som att nästan dricka vanligt vatten. Fast jag är övertygad om att nykterhet är den rätta vägen, så törs jag ändå inte slappna av helt och glömma bort att när man känner sig väldigt nere eller ofokuserad ändå lätt kan känna att ett rus nog inte vore så dumt.

Tänker så här när våren är på gång att man måste vara extra vaksam så att man inte firar ljusets återkomst på ett helt felaktigt sätt, och faller ned i alkoholträsket igen liksom. Det räcker att man blir bjuden på alkohol sen kan det lätt vara kört igen. Kommer ihåg för något år sedan att jag blev inbjuden till nån, när man kände sig balanserat berusad och där bjöds det på starkvaror som väl fick en att nästan tippa över nån gräns tror jag. Där vaknade väl insikt om att alkohol hade sina risker.

Försöker använda sådana minnen när man inte varit riktigt medveten som avskräckande exempel. Detta för att hålla liv i det beslut som vuxit fram stegvis de senaste tre månaderna om att nykterhet är vad som gäller om jag ska fungera någorlunda bra rent psykiskt. Har idag kollat in en video på nätet om hur beroendehjärnan fungerar och vet ju att det tar sin tid innan man kan känna sig någorlunda säker i en nykterhet som är så pass ny som min är.

Har ju även ett par gånger tidigare varit helt alkoholfri i en månad lite drygt och sedan börjat om stegvis och sedan har det snart varit full fart mot stupet igen. När jag tänker på hur mitt drickande började och ofta har varit, så har det varit kopplat till många negativa och självdestruktiva tankar. Från början var det på grund av en långvarig negativ stress i en otrygg miljö som jag bedövade obekväma tankar och känslor. Som nykter idag tänker jag inte ständigt mörka tankar som på att hoppa framför ett tåg eller liknande. Det är en stor positiv fördel med nykterheten.

Det här forumet har fått mig att bli inspirerad att som nykter analysera och vrida och vända på mycket av mitt tidigare tänkande kring saker och ting. Som hur jag tänkte innan jag bara liksom gled in i nykterhet utan att egentligen tagit något helhjärtat beslut. Det fanns i grunden en oro för hälsan som fick mig att fundera starkt på om det väl inte vore vettigast att sluta helt med alkohol som väl egentligen inte gav så värst mycket utan bara en dimmig tillfällig tankevila liksom.

Kände mig som missbrukare rätt avstängd och valde drickandet för att det kändes lättast att vara mer eller mindre berusad och omedveten. Hade jämt så mycket jobbiga malande negativa tankar inom mig. När jag drack min hemgjorda mäsk exempelvis brydde jag mig inte ens om att magen knappt fungerade, kunde knappt gå utanför dörren utan risk för att göra på mig. Det känns lite märkligt när jag nu tänker efter på saken att man ofta levde i förhoppning om att var dag skulle vara den sista.

Tog mig bara liksom fram på tomgång på nåt märkligt sätt. Känner mig väl inte direkt i toppform, men magen funkar i alla fall och kroppen verkar ha återhämtat sig lite i övrigt också och det är ju en positiv början. Kom här om dagen på att jag egentligen nog inte har älskat mig själv så värst mycket förr om åren, utan bara tvingat mig till att stå ut med tillvaron. Men något riktigt liv kan jag inte säga att jag har haft som vandrande i alkoholdimman.

Det att vara alkoholfri är inte bara något nytt, utan det finns uppenbarligen en hel del som man har feltolkat liksom. Har kommit på att jag har programmerat mig med negativa tankar så länge att det blev ett förvridet normaltillstånd. Nu gäller det bara att lyckas att hålla i nykterheten, och med öppna ögon gå ut i världen på en upptäcktsfärd känns det nästan som. Detta då en ond förbannelse så att säga tycks ha hävts. För vad alkohol är för slags ”livsmedel” har väl utan tvekan sjunkit in i ens medvetande. Förresten, kul att ni tittade in igår @Se klart och @Lora.

Ha det gott vänner!

Låter som en fin fredag! Laga pizza med barnbarn är mysigt. Det är fint att läsa hur du landat i livet och känner ro och tillförsikt. Ha en trevlig helg!

Tack för era svar. Det gick tyvärr inte igår kväll heller. Jag fattar inte. När jag är nykter är allt bra förutom att jag inte klarar av att säga nej till mitt invanda mönster att ta den första enheten. När jag tagit den och kanske 1-2 till så är jag kreativ och ändrar personlighet. Skulle kunnat stanna där så det är en känsla som är Sivertsson och härligt att vara i. Men den personen jag är då lider gravt av FoMo (fear of missing out) och häver i sig.

Jag inser ju på morgonen som nu att första enheten är den värsta. Men jag har inte verktygen att inte bjuda in mitt andra jag.

Hejsan! @Natalia, har druckit lite slätt kokkaffe i kväll och kanske får man lite mer energi så man kommer sig för att komma i säng före tolv och inte bara sitter och häckar framför datorn liksom. Har ingen katt, men kommer ihåg en vinter för många år sen när man var rätt så ung och det var svinkallt ute och en grannes katt frös om tassarna, och vi hade släppt in den i värmen. Kommer ihåg att hon tidigt på morgonen med tassarna försynt stod och trampade mig på magen och spann med ett läte som en traktor. Katten ville helt klart ha en burk med tonfisk, det var inget snack om saken. Hon glufsade snabbt i sig fisken, sen ville hon ut igen. Det är kul med katter de är ena riktiga personligheter. Bra gjort att du att du hoppar över enheter, kör själv vidare helt alkoholfritt.
Önskar dig en god natt kompis!

Lite spännande detta med egna & andras tankar om en. Det är så lätt att tillskriva sig hur man är och även tillåta andra definiera en. Själv har jag jobbat massor med att blockera negativa tankar. Titta på dem och fundera över om återkommande malande tankar verkligen ska få ta plats eller om jag helt enkelt säger till mig själv stopp nu. Inte fundera på detta igen. Det ger absolut inget positivt. Ibland får jag säga åt sig själv om och om igen att nope inte dra om detta nu igen. Speciellt sånna slötankar som bara maler i negativa banor utan ett givet slut. Inte nödvändigtvis obearbetade men de ger lixom inget mervärde då saker är som de är. Fokus på kreativitet istället. Skapande för de engagerar. Dit får gärna tankar gå.
Det fungerar verkligen. Givetvis inte alltid men oftast. Om man är envis. Det tror jag många av oss här inne är. Vi är här för att vi vill ha ett positivt liv och har valt att se möjligheter istället för problem innerst inne. Annars hade man inte brytt sig och läst här inne. Sedan har ju väldigt många bevisat att det går att skapa förändring både vad gäller tankar men även beteende. Även om det kan vara riktigt tufft bitvis.

Du Flarran. Tänk vad du åstadkommit under dessa månader. Det är verkligen inte alla i samhället som fixar det du gjort på helt egen hand. Har du klarat det så tror ju jag att det finns alla möjligheter för dig att drömma hur du vill att ditt liv ska se ut och även åstadkomma den förändringen, även på egen hand. Bara du ger dig fasen på att tokiga tankar inte ska få tala om för dig hur du är.

Jag tror det är grejen, nuet och lugnet. Jag har ju hittat min trädgård som är guldkant hela våren och sommaren. Katterna. Mitt hem som jag njuter av som bara den. Ett fint klädesplagg. Ja, har faktiskt övervägt broderi- men är lite för rastlös! 🥹

Så fint att få följa dig @flarran- du tar så viktiga steg i ditt ”tillfrisknande” från den här jäkla sjukdom som alkoholism ju är.
Tänker på att du ibland skriver ”tur att det inte fanns några flaskor hemma” och förstår verkligen hur du tänker. Men jag tänker också att du nog kan känna stor trygghet i dig själv nu- menar alltså INTE att du ska börja köpa hem sprit- men tror du kommit mycket längre än att den i sig skulle vara en så stor risk, du är stark i sin nykterhet och gång på gång kommer du fram till det. Med ljuset återvänder lite livsglädje och energi, hoppas för sig med! Kram 🤗

Ikväll somnade jag på soffan klockan 21. Igår mottagning här hemma för ett barn som fyller jämnt- 45 personer med mat (buffé) och hög nivå på allt; körschema för att få ihop det med bara en ledig dag- fix och förberedelser och lite efter-städ. Bokat extra städning idag, så jag kom hem till fint och rent, tacksam. Åt framför teven (mkt ovanligt här..) och sen slocknade jag. Hög takt på jobbet. Men jäkligt roligt just nu. Har lärt mig denna vinter att jag själv kan bestämma mig för att det ska bli bra- och så blir det bra- låter simpelt men det går sina kringel-vägar inombords och landar där. Jag lär mig massor, utvecklat andra delar- tålamod och tillit- till mig själv och andra. Tänk att jag får vara med, växa. Är tacksam. Nu sova (igen haha) Helgen blir hemma i stan, vårt äldsta barnbarn kommer imorrn, han vill vara med oss så mycket han bara får. Känns så hedrande. Jag ska hämta (med bilen!) och sen hem och laga pizza. Men först en arbetsdag från hemmet. Kram på er 🥰

Hej! @vår2022, det var kul att du tittade in en sväng. Har mått rätt så skapligt i kväll faktiskt. Men har väl berättat om sånt till sjukvårdsfolk också, om att jag liksom någon sällsynt gång kan gnistra till en liten stund och få rejält med energi, synd bara att det inte håller i sig nån längre stund. Har ju en rätt blandad psykiatrisk bild där det tydligen inte går att käka uppåt-piller heller. Det är väl inte bra att vara nere och ha för mycket energi kan jag tro. Men det blir väl kanske bättre nu när vi går mot ljusare tider.

Brukar allmänt bli lite piggare då, så det vore ju bra om jag lyckades fixa till min gamla trampcykel snart som jag hållit på lite med ett tag. Kanske blir det ändå att man kanske skaffar en ny sån har man funderat lite så smått på. Får väl se hur det blir med den saken liksom. Hade inte druckit kaffe på en sex år sen tidigare.

Blev för några veckor sedan lite inspirerad till det från tråden kaffestugan. Blir nog lite piggare av kaffe, så pass att man kanske orkar gå och lägga sig i vettig tid. Men nån större mängd av denna alkoholfria dryck får det nog inte bli, för då blir man då lite väl speedad på nåt sätt har man upptäckt, en hel termos för snabbt är inte att rekommendera kan jag då säga.

Ha det fint kompis!

@Hoppfulle Kalle Hej! Jag har också boken Tänka klart med Annie Grace och det är bra att kunna läsa om vissa bitar lite extra. Tandvärk är inte roligt och inte heller att gå till tandläkaren, men det är så värt för att slippa värken. Jag åt också b-vitamin första tiden vilket det kan bli brist på. Det jag hört här är att det ska vara b-vitamin med tiamin i, köpte b-jäst som finns på Ica. Hoppas du har nått vägs ände med ditt drickande, för det är bara ett destruktivt liv när det gått för långt. Jag var så less och helt slut av mitt drickande, allt kretsade kring att få i mig mitt vin. Vakna bakis och denna ständiga ångest, skuld och skam. Jag nådde min vägs ände för över två år sedan och har varit nykter sedan dess. Ångesten och skammen som alkoholen orsakade försvann och det var en sådan befrielse. Livet har blivit värdefullt och jag är så tacksam för att vakna nykter varje dag. Ge nykterheten tid för det tar lite tid för hjärnan att återhämta sig och komma i balans igen. Då kan man börja må bra igen och fundera på vad man ska fylla sitt liv med istället för alkohol. Ser noll värde i att dricka alkohol, jag har fyllt mitt liv med så mycket annat som är tusen gånger värdefullare.

Kämpa på nu, det är så värt!🌺

@vår2022 Det är verkligen häftigt att vi är som generationer av nykterhet❤️ Och hur det lyckas att övertyga om att det går på ett så lockande sätt att man bara måste testa om man verkligen kan få det där som dom säger att man kan få i mående och livskvalitet❤️

@Andrahalvlek Åh så fint skrivet❣️Bångstyrig, haha ja det är så konstigt sättet jag tänkte på innan😁 Ja Torn betyder mycket för mig, han lyckades verkligen öppna ögonen på mig❤️Hälsa honom så gott! Härligt att ni funnit varann irl❤️Kram

@Flarran Go kväll! Vad skönt att du sov rekord inatt med 7 timmar. Och sedan så huslig med att laga mat och koka lite kaffe. Ibland överträffar man sig själv när man minst anar det😁. Igår handlade jag sopkärl för sopsortering i lite olika storlekar. Har så länge tänk göra det med det har inte blivit av. Men gick en sväng på stan och bara hittade dem. Det blev så bra och snyggt. Ordning och reda liksom och nu blir det svårare för den minsta hunden att hitta diverse skräp att tugga på då det har lock. Han brukar hitta på sådana hyss när vi inte är hemma. Nu ska jag hoppa i säng och läsa lite bok så jag blir trött och inte orkar hålla ögonen öppna, det är mitt knep för att sova. Hoppas du får en bra natt igen. Kaffe vågar jag inte dricka för sent för då blir jag så pigg, men på morgonen blir det två koppar och efter lunch en eller två till😁

Ha det gott!🌺

God Kväll på er forumvänner.
Igår kväll beställde jag de två böckerna på nätet som Ny dag tipsade om. Valde att beställa fysiska böcker. De kan vara bra att ha kvar och gå tillbaka till och läsa tänkvärda avsnitt om och om igen. Får nog inte böckerna förrän om ca 6-7 dagar.
En ständigt molande tandvärk tillsammans med fortfarande någon form av abstinens är ingen bra kombination. Abstinensen har främst yttrat sig som hög hjärtfrekvens, kraftig ångest och olust. Till detta förstås en rejäl portion av skuld och skam.
Jag har inte tid hos tandläkaren förrän tisdag nästa vecka så det är bara att bita ihop. Ska då göra en rensning av tre rotkanaler för att lite senare göra en rotfyllning. Inga roliga grejer det heller........(och inte billigt)
Nu, senaste två till tre timmarna, har pulsen dämpat sig en aning så jag önskar mig, åtminstone, några timmars sömn. Har också beställt B-komplex vitaminer och magnesium för att försöka hjälpa min stackars kropp att sparka igång igen. Jag orkar inte gå igenom en sådan här pärs igen. Man brukar ju säga att man ska nå sin botten. Den är ju olika djup beroende på person men om inte jag nått botten efter senaste fylleslaget så vet jag inte hur en ännu djupare botten skulle se ut.
Mitt periodiska drickande har nått vägs ände. Jag upplever egentligen ingen som helst njutning med det längre. Från första klunken är det bara en evig kamp med att se till att få i sig så mycket som möjligt. Vad är detta för typ av liv??
Så tacksam för att ni finns där ute och ibland orkar kommentera. Det ger mig styrka och kraft att fortsätta.
Ha nu en fin avslutning på kvällen/Hoppfulle Kalle

Hejsan! @Andrahalvlek, Kul att du tittade in på kvällskvisten, sånt piggar alltid upp lite.
Ha en fin kväll kompis!

"Är väl där jag börjar befinna mig nu. I livet efter det omedelbara kaoset. Trodde aldrig det skulle kunna kännas såhär att leva. Jag är inte lycklig särskilt ofta, strävar inte efter det heller, men jag är i lugn och ro. I eftertanke inte ältande. Jag tar dem små stegen ansvarsfullt gentemot mig själv. Livet utan är mycket enklare än jag kunde föreställa mig. Jag har ansvar för mig själv, mina barn och mina nära relationer.

När jag var där på botten och allt handlade om att sova och att äta. Så kändes det inte som att det skulle kunna bli såhär.

Det är inte mängden. Det är relationen. Det är omsorgen. Det är kärleken. Det är närvaron i den gemensamma tillvaron. Den behövs. Den är grunden.

När vi sätter dem där första gränserna för vad vi vill vara med om, för vad vi vill hantera. Då kommer dem andra som en följd. Om vi låter dem. Om vi vågar. Den friheten. Den är värd. Den är värdefull.

Du är. Jag är. Vi är.

Ensamhet. Den är inte farlig. Den är jobbig. Men den är inte statisk. För sen sträcker vi ut våra händer igen."

Snudd på exakt 4 år sedan dem här orden nu. Mina barn är tonåringar på väg ut i sina egna liv. Dem har också fått sätta dem där gränserna några gånger i sina relationer. Dem har fått smak på kärleksrelationer och har många vänskapsrelationer. Är en stolt mamma. Det blev två kloka omtänksamma varelser. Dem pratar öppet. Vi pratar öppet och rakt. Vi sätter gränser och vi går därifrån. Därifrån dem platser vi inte ska vara kvar på eller i. Vi väljer lugn, ro och nöjen. Vi är rätt nöjda. Vi är glada och vi är stökiga. Vi kämpar på. Vi är trötta. Vi letar glädjeämnen. Och satan som vi vilar när det behövs. Alla tre. ❤️ Det vidare livet. Inte dumt. Inte dumt alls. Välkommen 2024.

@Flarran Heja dig! Vecka för vecka gör du enorma framsteg 🤩

Kram 🐘

Hej!@kinkina, Det kan ibland vara svårt med olika tankar, känslor och frågor. Har själv när jag mått dåligt på gränsen intill att inte orka med nåt alls, då talat med en jourhavande präst. Det handlade då inte om nåt religiöst snack i sig. Bara mest att få höra rösten av en människa i form av en så kallad själasörjare och väl förhoppningsvis då få tala med en som var lite kunnig på det andliga liksom.

Detta då jag vid aktuellt telefonerande stod lite undrande om meningen med livet. Detta var i en tid då man var lite yngre och inte ens var vad man väl kan beteckna som så värst isolerad så att säga. Minns att prästens svar på meningen med livet var: ”att kanske finnas till för någon” som han sade. Mår man lite allmänt dåligt då räcker det nog ofta med att bara snacka ett par ord med kanske en granne man möter, eller snacka lite väder och vind med en kassörska i en matbutik eller nåt sånt.

Om det nu är tyngre, kanske psykiska grejer som man känner stort behov av att ventilera så finns det ju alltid sånt som vårdcentraler och sjukvård som man kan vända sig till. Men sånt känner väl alla till kan jag tro. Hur som helst, hoppas att det ordnar till sig på bästa sätt för dig och din son.

Kämpa på!

@brittney du är ingen idiot! Det är helt naturligt att önska att missbruk ska upphöra, men har man bevis på motsatsen blir det svårt att tro på det. Vad vill du själ göra? Om du lyssnar inåt.

@Blenda @Ny dag @Varafrisk
Tack för era ord 🙏 och tack för att ni finns här💕
Nej, vi är ju egentligen inte ensamma, men ibland känns det så ändå, Även här på forumet. Våra problem i förhållande till alkoholen är bitvis ganska olika och jag kan nog ofta känna mig ensam och udda. Jag kan känna skam och skuld för att jag i alla fall inte änsålänge ser att A allena är roten och boten gällande mitt mående och att jag borde sluta helt. Jag har fortfarande inte övertygelsen om att jag måste bli absolutist för att få ordning på mitt liv. Det kan säkerligen underlätta, men grundproblemet är att jag inte kan hantera situationer där jag förväntas prestera mer än jag orkar, utan att få enorma stresspåslag, så jag nästan grips av panik. Och blir stressen för stor, ja då medicinerar jag med A. Trots att jag fått KBT, försökt lära mig SOAS, klarar jag inte att ta djupa andetag, tänka hur farligt är det, etc. Det som händer är att jag får panik. Paniken och stressen tröttar och tär på mig. Så jag är livrädd för att ta på mig något just nu.
Det finns en del andra tankar och känslor som spökar oxå. Kanske skriver jag om det vid ett annat tillfälle. Men brist på ork är som sagt en väldigt stor del i det hela.
Slutältat för ikväll och nu något positivt.
Vaknade till fantastiskt vinterväder. 20 cm nysnö, sol och klart väder, vindfritt. Började dagen med att skotta snö vid 7. Morgonpromenaden därefter var helt magisk. Det var som att vandra i en tavla. Önskar att jag kunde visa en bild här. Så vackert var det.

Och @Varafrisk jag är urusel på att ta det lugnt och ta en dag i taget😅 har mycket att jobba på där😁

Det går bra med kolsyrat vatten också, då ork till att gå och handla mjölk saknats. Så tänkte jag när man just hade diskat fatet och besticken efter att ha ätit pytt i panna som jag stekt på. Då slog det mig att det faktiskt var första gången i år som jag hade lagat i ordning en så pass avancerad maträtt för att vara jag liksom. Visserligen var det en fryst och färdiglagad maträtt. Men ändå, stekpannan om den hade kunnat tala hade nog sagt - Men oj, vadan detta, har det blivit storkök, kockutmaning eller nåt sånt där liksom. När man nu ändå är igång med en så pass ovanligt stor energi mot vanligt förekommande, så borde man väl ta och diska stekpannan och stekspaden också. Har faktiskt kokat på en kanna med kaffe för skojs skull och även tagit en liten kopp. Kanske det är därför man är så energisk och inte bara sitter och deppar allmänt som oftast. Hade en kamp mot min nedstämdhet i eftermiddags, det var många existentiella tankar som fritt åkte karusell inne i skallen och tidvis var längtan efter öl, portvin och starkare saker rätt stor alltså. Men jag vann kampen mot mina inre demoner. Ska nog fira dagens seger mot mitt svårmod genom att ta ett par pepparkakor till kaffet.

Ha en fin kväll!