skrev Nell i Vägen framåt

Hej @Tröttiz och alla andra här i tråden! Jag vill bara hoppa in och inflika att naturligtvis är ni välkomna här! Ni är med alla era erfarenheter ett stort stöd för andra, oavsett om det handlar om en pågående eller en tidigare anhörigsituation. Och om forumet och Alkoholhjälpen fortsatt kan vara ett stöd för er är det win-win. Fortsätt gärna skriva!


skrev Kristoffer i Change needs to happen

Hi Skylight!

Welcome to Alkoholhjälpen. Good on you for taking this step and opening up about your situation! The communication on this forum is predominantly in Swedish, which might explain the lack of replies to your thread. On the other hand, it is not uncommon that you need to post several times in your thread in order for it to pick up speed and get responses from other users.

It sounds like you're in a tough spot where you're struggling with withdrawal symptoms, to the point that they are preventing you from making a desired change in your drinking. You're not alone in having to battle these symptoms, there are many stories from other users on this forum who have gone through the same thing. For many people the best course of action is to seek medical help to handle the withdrawal in a safe way, and that is always what we recommend when you struggle with withdrawal. What are your thoughts on this, what do you think you need right now? Do you know where to turn if you decide you want that kind of help?

All the best
Kristoffer
Alkoholhjälpen


skrev Kristoffer i Ljudbok: Hypnosbehandling av Rolf Jansson

Hej Hälsanförst! Vilket beslutsamt och fint användarnamn. Ser att du inte fått några svar i den här tråden du startade, ibland behöver en skriva flera gånger för att få svar. Har du hunnit lyssna på boken vore det kul att höra dina reflektioner!


skrev tonka i Ny här

@Nyttlivnystart23 tack snälla!!! 8dagar idag och det har varit en sjuk resa! Fortfarande små symptom men det värsta är över. Verkligen ett bra forum där man kan få prata av sig men också sätta sig in i andra människors perspektiv


skrev Snödroppen i Dränerad

@Wind
Finaste du som kämpar på, alla kämpar vi med något 🩷
Kanske är det så att du inte riktigt vill erkänna sanningen för dig själv, kanske är det du själv som får börja vara ärlig mot dig själv.
Fråga dig själv: om jag vill må bra är jag verkligen redo att släppa det som får mig att må dåligt. Är jag villig att göra de förändringarna som behövs för att jag ska må bra?
Kram, hoppas du finner stunder av att du kan uppskatta något, njuta av något eller äta nåt gott. Nått som värmer i själen.
🌸


skrev Snödroppen i Finns det något rättare tillfälle att lämna?

@lillekonvalj
Ja, man är hård nog mot sig själv.
Det lång tid innan jag förstod att jag skulle göra tvärtom. Vara jätte jättesnäl mot mig själv, övar fortfarande.
Stanna upp tillåt dig att njuta av ngt, var mest förstående mot dig själv först..osv
Det är medicinen för mig att tänka/känna så då blir det så tydligt att jag inte accepterar nån annan behandla mig illa som jag gjort innan.
Det var inte jag som stannade i samma relation i 30 år. Men ett mönster av destruktiva relationer får jag nog erkänna att jag levt I, inte längre 😊🌸
Det är jag tacksam över. Även om man inte gör något åt det så håller kroppen räkningen, till slut säger den stopp.
Så om jag får ge dig ett råd så var snäll mot dig först, dela dina tankar med människor som förstår dig inte dömer dig och ta din plats. Kram


skrev Marsorm i Nu får det vara nog

@Amanda L hej och tack för din kommentar! Igår var första gången på länge som jag kände mig fräsch!! Lite jobbigare mentalt idag, dock absolut inget intresse av flaskan, bara jobbigt att det svänger så mycket mellan eufori och nedstämdhet och panik men antar att det tar ett tag för hela belöningssystemet att rätta till sig! Var med på ett AA möte igår, kändes ok, skönt att ha ett forum att bara vara i men kanske inte blir hängande på låset varje dag men det är individuellt så klart! Nu blir det snart dags för dagens andra gympass för att boosta endorfiner!!


skrev Wind i Dränerad

Det går segt just nu.

Hade en sväng tillbaka till han och nu är han blockerad. Vill inte va med han, men den sjuka delen i mig vill det när jag är berusad... det är då jag kontaktat han.

Jag behöver hålla mig ifrån alkohol och hålla han blockerad för annars kontaktar jag honom om jag ska ta nån aw eller så.

Han är värre än någonsin nu.
Han ville ju ändra hela sitt liv o sluta dricka men han fortsätter ändå och tom lögn igen om alkohol rätt I telefon till mig. Och han känner inte nån ånger nu ens. Han säger att han tycker det är konstigt hur jag kan bli arg på han när han dricker o ljuger.

Så han är riktigt nere i sitt beroende nu.
Men som sagt nu är han blockad, och jag vill inte ens se han. Jag tycker inte ens synd om han längre


skrev Tulpanflinga i Finns det något rättare tillfälle att lämna?

@lillekonvalj
Hej du. Jag vill bara skicka en varm tanke till dig. Du vet ju vad du måste göra - tyvärr. Du kan inte rädda honom, men du kan rädda dig själv. Du går igenom något otroligt svårt, men du är inte ensam. Livet kommer att bli bättre för dig, det lovar jag. Jag vill varmt rekommendera boken 'Släpp kontrollen - vinn friheten!' av Carina Bång. Jag tror att alla bibliotek har den inne - och den har helt revolutionerat hur jag ser på missbruk, anhöriga och nästan livet i allmänhet. Den kan hjälpa dig, det är jag säker på.
Vi här på forumet tänker på dig. Håll oss uppdaterade, okej?


skrev Natalia i Kaffestugan

Hello

Jag väljer att vara ledsen idag. Jag släppte in sorg igårkväll igen över den här killen som avslutade sitt liv. Har haft svårt att ta in det. Jag vill träffa honom. Vill att han ska sitta här brevid! Jag väljer sorg fullt ut idag och lyssnar på alla låtar vi lyssnade på tillsammans. Jag saknar honom. Jag vill vara där han är!!

Sitter vid vattnet just nu. Det är en fin plats. Det finns en tid och en plats för allt och idag är en dag för sorg.


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Nu har jag tre klockor igång i appen Nomo:
1) Min nyktra resa: 1.311 dagar
2) Styrkestreak: 60 dagar
3) Sockerstopp: 1 dag

Med socker menar jag synligt socker i godis, glass och bakverk, men även vetemjöl faktiskt. Allt det som brukar väcka mersug hos mig. Det finns liksom ingen botten i mig ibland, vilket förstärks enormt när jag upplever yttre och inre stress. En hel paket 1,5-liter glass kan jag mula i mig på en dag lätt - och mer än det på sista tiden. Jag behöver inte fler fettvalkar på min kropp, jag behöver färre, för att lindra värken i mina artrosknän.

Jag minskar samtidigt belastningen från målsättningen 10.000 steg per dag till 8.000 steg per dag, för att minimera risken för svindåliga dagar då hela kroppen värker och jag knappt kan ta mig framåt. Om jag tar ut mig massor en dag får jag betala tillbaka det i flera dagar sen. Totalen steg över en vecka blir kanske densamma, men jag vill helst inte ha ”värkbaksmälla”. Det ska även bli spännande att se om sockerstoppet påverkar värken positivt, vilket jag hört att många upplever.

Hej och hå, aldrig blir man klar. Och skönt är det, för då vore man död.

Kram 🐘


skrev Torn i Nu får det vara nog!

@Himmel, @Se klart, kul att ni kikar in! 🤗 Jag får börja med att endast kolla läget här i det vidare livet framöver. Annars finns nog risken att jag får nog av forumet för gott.😂

@Se klart. Kantareller ska det ju finnas mycket av, men jag har inte varit ute på någon ”seriös” svamprunda i år. Har haft fullt upp med att skörda gurkor, tomater, meloner och paprika. Och nu äpplen. För att inte tala om gräsklippning! 😂

Sedan så har min dotter tagit mopedkörkort i somras och hon kör mycket som sjutton (vilket är härligt) men då har jag fått ta fram mina gamla moppemekarkunskaper igen.😃 Mitt fiske tar ju mycket tid i anspråk också. Men plocka kantareller tycker jag är kul, och det är inte försent ännu hoppas jag.

Vad har du för fritidsintressen @Himmelellerhelvette? Du har inte skrivit så mycket om detta i din tråd vill jag minnas.😃

Ha en bra dag!


skrev Vilsenpappa i Bättre liv 😍

Hej, tänkte bara kolla hur det går för dig och din familj? Var ett tag sedan jag såg ett inlägg och bara fick en tanke på att jag behövde höra av mig till dig.

Kram


skrev Vilsenpappa i 10 dagar....... början på livet

Tack för att ni finns! @Daemon @Amanda L @Andrahalvlek . Alla era fina ord hjälper mig verkligen, bra mycket mer än vad AA gör! Veckorna som varit har det funnits MYCKET alkohol runt om mig, men igår när vi firade lite med min fru och hennes föräldrar så drack vi champagne och SJÄLVKLART körde jag alkoholfri champagne. Gick hur bra som helst!

Det går verkligen lätt nu och kommer inte falla tillbaka, har ingen anledning att falla tillbaka faktiskt nu när livet är bra mycket enklare än när man drack(som man gjorde för att livet skulle bli enklare......) konstigt detta......

@Tröttiz Jag förstår och beklagar att du befinner dig på andra sidan, det kan verkligen inte vara enkelt =( Men som du säger till mig, kämpa på! Förhoppningsvis inser personen i din omgivning att det är ett bekymmer, förhoppningsvis innan det är för sent! Ta hand om dig!


skrev lillekonvalj i Finns det något rättare tillfälle att lämna?

@Snödroppen
Tack för att du svara med så fina ord och uppmuntran också! Fastän jag vet att det här forumet är för sånna som oss så var jag lite rädd för att bli dömd, för det är så jag känner när man ventilerar om en bråkdel till vänner eller familj, de som aldrig varit i en liknande situation förstår nog inte att det är svårare än vad det är ibland. Men jag har kommit en bra bit på vägen och mycket genom att ha läst lite i forumet. Tror jag såg ett inlägg eller kommentar i något inlägg du hade skrivit, är det du som stannade nästan 30 år? Isåfall ska du ha rejäl klapp på axeln som orkade så länge! 🌸 har du reflekterat över vad det var som fick dig att stanna så länge? (Ledsen om jag missuppfattat ifall det var någon annan som kommentera/skrev det, och du behöver inte svara, jag är bara genuint nyfiken för att jag försöker förstå mig på mig själv och mina ageranden just nu ☺️)


skrev lillekonvalj i Finns det något rättare tillfälle att lämna?

@Samsung50
Just nu kör han silence treatmeant mot mig, igen, och jag vet inte vart han är. Och idag vakna jag med en sån härlig känsla av någon slags insikt. Jag får aldrig må dåligt, och framförallt inte om han mår dåligt. Då är jag egoistisk och vill vara i centrum som han uttrycker det och jag har försökt förklara att man kan vara två i en relation som mår dåligt och behövs för varandra, att det inte är någon tävling. Och nu slog det mig att inga andra utav mina relationer funkar så som jag och han. Om jag är sorgsen vill jag fortfarande lyssna om mina vänner/familjemedlemmar mår skit och samma gäller om det är tvärtom. Man ger och tar oftast i relationer, men jag bara ger i min situation. Kan inte förklara känslan men det blev som en aha-känsla att jag kom på det här och det känns så skönt 😂 vi är inte sambos på papper men han har nyckel hit och alla sina kläder. Så nångång måste vi ju tyvärr ses. Men jag väntar ut honom nu och har börjat njuta av dagarna han inte är här eller hör av sig istället för att vara hemma och må dåligt. Det säger också en del. Är det första gången du och din man separerar? Hur går det för dig, verkar han fått någon insikt eller är det bara löst prat? Och hur mår du? 🌷


skrev Geggan i Att välja livet …mitt liv!

Kära @Varafrisk ! Så jobbigt! Jag vet inte riktigt hur proceduren är numera men någon borde väl sätta ner foten o få henne inlagd. Kanske det var det du gjorde när du ringde polisen. Så hemskt alltihop och samtidigt: stackars flicka. Ett grymt öde att vara drabbad av denna hemska sjukdom. Det absolut enda som är bra är att du inte dricker. Skickar dig stor kram och varma tankar. 🐳👍🏻


skrev Snödroppen i Det nya livet

@Självomhändertagande

Tänk om, det vore alldeles underbart att få sitta med dig och andra på forumet och hänga med dig och äta dina nybakade bullar.
Forumet är fantastisk, man läser andras inlägg och hittar en bit som talar till en, ger en en pusselbit, vidgar vyn.
Traumabearbetning är ett tufft, gråter som jag gjorde som barn ibland. Skönt att få kontakt med känslorna igen.
Fast nu när jag är vuxen så ser jag det på ett annat sätt.
Idag ska jag träna med arbetsterapeuten, det ser jag framemot. Ge kroppen tillbaka för allt den behövt utstå.
Har alltid tyckt att det låter så löjligt men jag kände efter ditt inlägg att " du fångade dagen" så vackert.
Tack för att du delar, du finns och att du inspirerar.
Allt gott 🙏


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

@Himmelellerhelvette Tack allra finaste ❤️❤️Känns som om jag behöver massa pepp och värme🙏🏻

Det här är en mardröm😱och jag vet att det finns så många föräldrar som lever i denna mardröm. Känns skitjobbigt att vara ensam. Känns tungt att ringa dessa samtal. Men eftersom min dotter fyller 25 år om en månad så får ju inte vi ngn återkoppling. Soc, polis och vuxenpsykiatrin måste ju känna t vad den andre gör. De behöver ju samtycke av min dotter men jag behöver ju inte det .Hon kanske vänder mig ryggen men jag får stå ut m det. Igår ringde jag polisen..1,5 timmas väntetid så jag får försöka idag igen.

Kram


skrev Fia L i Kaffestugan

@Påvägmothälsa
Godmorgon… nu är ju jag bara precis i början på min måttlighetsresa - ni andra här har hängt med längre, fått mer erfarenhet och tagit lärdomar.
Men en vecka vit ( och 11 till framför mig) - ser jag en framtid för mig med måttlighet efter detta uppehåll.
Och i den framtiden vill jag även att spontanitet ska kunna finnas och få glädja tillvaron.
Det är väl jättebra om man har en plan, tex för hur mycket man låter sig dricka en vecka / helg.
Men om grannen spontaninbjuder på bubbel en torsdag - så måste det också vara tillåtet känner jag.
Inga svallvågor ska bryta ut för det.
Mitt problem är väl att stanna vid ett eller två glas.. men det är just det som jag ska fokusera på när dessa 12 veckor gått.
Heja dig 🥰


skrev Fia L i My way!

@Eirene
Hej. Det låter som fantastiska insikter. Heja dig.
Jag som bara hållit upp snart i en vecka har redan märkt små förändringar till det bättre. Bland annat sömnen - och att slippa slänga / gömma tomma flaskor..
vill gärna gå ner i vikt och ditt resultat peppar mig.
Tycker hyn i ansiktet redan är bättre - och pluffsigheten o blanka ögon du skriver om. Känner igen det så väl.
Har undrat så många gånger om det syns på mig att jag drack några glas vin igår..
Du kör måttligt - och dit vill jag komma.
Jag köpte Alkoholhjälpens tips om 3 vita månader rakt av… nu känns det jättelänge och jag läser att de flesta inte kört ett sånt långt uppehåll.
Men så blir det för mig - och jag ska klara det.
Med så mycket vindrickande i tid och otid under mååånga år kan jag verkligen behöva ett stopp.
Stort lycka till 💕


skrev Himmelellerhelvette i Nykter livet ut

@Se klart Så klokt av dig att sätta några mål som kommer ge dig energi och att begränsa det du ser tar för mycket av din energi. Det är mysigt att läsa om din vardag trots att den just nu är något som behöver balanseras. Tänk vilken lyx egentligen! Ett så fullt liv, ett så härligt liv som du givit dig själv.
Kan inte låta bli att tänka på hur fattigt det hade varit om du inte slutade dricka.

Stor kram❤️


skrev Eirene i My way!

Nio veckor sedan och jag knatar vidare på min väg mot måttlighet.

Reflektioner denna veckan handlar om kropp, hälsa och välbefinnande. Det är otroligt så mycket bättre jag mår rent fysiskt. Jag är 5 kg lättare utan att ha ansträngt mig i övrigt. Jag har alltid tränat mycket, löpning, gym, promenader och annat. Även bakis, med tunga ben, trög skalle, och allmänt skakig och darrig kropp. Nu har jag snabbt blivit både snabbare och starkare och njuter så mycket mer av träningen och av att vara utomhus. Jag har alltid strävat efter att äta nyttigt; också det är ofta en kamp mot socker- och fettsuget, men utan alkohol inträffar inte suget efter godis, choklad och chips, så det är lättare att äta bra utan att anstränga mig. Inte bara har plufsigheten minskat i omfång, utan det där rödmosiga nyllet och de blanka ögonen med små pupiller möter mig inte längre i spegeln om morgonen. Så fysiskt är det verkligen massor av bonus-poäng. Det påverkar också självkänslan och jag är helt enkelt mer mig själv. Eller den jag är utan alkohol.

Och sömnen! Jag har sovit erbarmligt dåligt sedan min första graviditet för snart 30 år sedan. Först då graviditeten, sedan småbarnsåren, sedan skolåren, sedan tonåren, sedan skilsmässa, sedan klimakteriet, och så jobbstress på det. Jag har varit en som ofta övertänker och hjärnan går loss på natten och tänker alla möjliga och omöjliga tanker och håller på att löser problem som antingen inte behöver lösas, redan är lösta eller är omöjliga att lösa. Alkoholen har (som alla vet såklart) gjort det lättare att somna och framförallt att osocialt somna i TV-soffan och ofta inte se klart (eller komma ihåg) filmen, men också att en vaknar på småtimmarna med bankande hjärta och skalle, disktrasa i munnen för att inte kunna somna om. Nu sover jag gott mina sju timmar och drömmarna är inte så konstiga och så störiga. Framförallt har jag slutat drömma om att gömma flaskor för maken, ersätta urdruckna flaskor utan att det märks och att leta slattar. Det har jag nämligen gjort även i sömnen.

Resultatet är en piggare version av mig själv. Jag har mer energi, hittar på saker även på kvällarna, utöver att titta på TV-serier och läsa för det har jag ju gärna gjort tillsammans med vin. Nu kan jag promenera även senare på kvällen, baka, städa, greja. Och funderar över att återuppta intressen som försummats under många många år. Energin har kommit åter! Tack för idag alla forumhjältar!


skrev Himmelellerhelvette i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk Det är så fruktansvärt! Jag lider med dig. Jag önskar av hela mitt hjärta att det tar slut nu, att hon blir inlagd och att livet får bli fridfullt för er familj❤️

Stor, varm kram❤️


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

Godmorgon bästa kaffegänget. Så fint det är att logga på här och möta verklighet, värme och vänlighet. Jag följde inte heller min planering igår. Det fanns utrymme för en kväll tillsammans med min partner och jag valde att inkludera enheter i den. Nu på morgonen mår jag inte dåligt men är medveten om att jag avvek från min plan.
Jag kan inte räkna hur många gånger jag vaknat och straffat mig själv, försökt sopa undan alla "spår" och allmänt mått dåligt tidigare i samma situation. Alltså nästan förstöra det trevliga jag valde att göra, endast för att jag avvek från det jag tidigare bestämt.
Jag väljer den måttliga vägen för att må bra i mitt liv på lång sikt, och om jag då avviker en dag, eller får fler enheter en vecka, så är det bara en liten parentes.
Alltså, jag menar inte att minimera min deviation, jag har en struktur och jag värdesätter att följa den. Emellertid är det viktigt att ett avsteg inte ger så stora svallvågor att jag tappar balansen helt.
Det var mina tankar för dagen, hoppas att de gick att förstå .....
Nåväl, med detta sagt, åter till morgonkaffet och strax dags att sticka till jobbet. Ha en fin tisdag!